Jag kommer vara klar i förrgår!!

Idag så åkte jag och mormor och firade lilla August som fyllt 1 år!!! Vart tid tiden vägen??

Jag och mormor tjattrar så mycket så vi tom tappar bort oss på motorvägen! Underbart!

Att få krama på bror och hans underbara familj gör ju en fredag som denna perfekt!

Alltså ibland. Idag slog fröken i huset alla rekord. Förlöp kan vara det absolut märkligaste... Förra gången märktes det ingenting nästan. Denna gång har jag en bitch som till och från överdramatiserar så mycket att jag och Samson backar tre steg och ser ut som två fågelholkar. WTF???

Det kan bli en intressant helg och kommande vecka.... 

Idag spårade hon med sele och det får nog bli det för henne framöver.

Det blev sån skillnad i symaskinssteget och visst är det med mottot "jag kommer vara klar i förrgår!!!" som hon löser vinklarna...

Men vad tusan! Med INGEN träning i ryggen så kan det ju bara bli kanon eller kalkon!

Samson slarvar lite men det är ju inte konstigt med så lite fältspår, det blir ju bättre med träning. Bara jag kommer igång!

Det kan inte gå mer än åt helvete.

Med inställningen "det kan inte gå mer än åt helvete" så fick Elsa ett fullspår lagt av en främmande spårläggare. Första tillämpade på fält med mer eller mindre noll koll från juryn.

Lite kludd i början, hon var förvånad över att det inte var jag som lagt och försäkrade sig flera gånger innan hon flöt iväg. Det var lite svajigt, men det berodde nog på att hon gick igång och började lägga muskler bakom spårarbetet istället för näsa. Jag bråkade inte om det då utan lät henne jobba på, hon vinklade helt okej, trots obefintligt vinkelträning!

På andra sträckan så började jag göra små förhållningar och det räcker med att jag lägger ett finger på linan så reagerar hon. Ju lugnare jag fick henne desto mindre svajigt blev det och innan halva andra sträckan gått så var hon perfekt!

Hon tappade vinkeln, vilket var bra för nu visade hon att hon hade fokus på uppgiften och hon skog ett varv innan hon gick ut i vinkeln och tuffade på.

Drömmen! Initiativ och motivation att fortsätta med uppgiften! 

Jag är verkligen supernöjd!

Apporterna klantade jag mig på men slutet i form av en boll markerade hon utmärkt även när jag anslöt!

Tja? Vad säger man?

Måtte förlöpet  hålla sig på sin kant!!!

Jag hade spårat innan Klasse anslöt, då var det turbomotor på... Men ju längre spår desto bättre för prinsessan!

Både Axxa och Elsa körde en kanon eftermiddag i spåren! Äntligen känns det som knapparna börjar stämma och det är så jäkla roligt att se hur grymma de börjar bli! Man måste bara träna...... Tydligen!

Kakan och Samson var en klass för sig, inget att säga där!

Samson fortsätter jag sätta ur balans så han blir noggrannare.... Men det är sådär lätt med en Heffaklump!

ReDog-täcken i rosa, lime och svart!!!

Alltså idag så var det PaketDag! DELUXE!

Zoozoo.com levererade hem lika raketsnabbt som vanligt, idag kom det Royal Canin Energy som vanligt OCH ett nytt skär till min maskin! YAY!

På eftermiddagen så åkte jag och fikade i mängder med mormor i Kungens kurva i deras nya centrum, väl värt ett besök säger jag bara!

På vägen hem så landade jag hos Samson och Elsas massör Tessan och kammade hem ett nytt ReDog-täcke och laxolja! Jackpot!

Tessan kommer stå på Lövsättras utställning den 25 maj och då kan ni köpa på er en mängd olika grejer till kalaspriser!

Tessan kommer finnas på Sk Lövsättras utställning den 25:e maj med alla grejer!

Vill ni boka upp er på några varor? För att vara säker på att få dem så kontakta Tessan via hennes hemsida, grejerna kommer att kunna hämtas främst på Lövsättra den 25:e, fram tills dess har hon fullt upp så att skicka massa paket kan bli svårt att hinna med.

Men tag kontakt med henne!

Sök på Hunmassören på Facebook så har hon en sida oxå, där hittar ni alla priser oxå!

Att kavla upp ärmarna och ta en käftsmäll...

I föregående inlägg från tävlingen så kom jag ju fram till att det fanns några punkter som jag skulle förbättra, punkt slut! Det är ju fördelen med tävling, det är först DÄR som man verkligen står naken och ser vad ens träning genererat i. Så ni som har lite hjärnspöken för att tävla, det är först där som ni står utan DK.n och belöningar. Det är då man stirrar sanningen i vitögat och inser vad som ska göras på träning. OVÄRDERLIGT!

Hur som helst så hade jag ställt in mig på att ta tag i de fyra punkterna, eller främst de tre som Samson stod för, mitt eget slarvande får jag ju bara skärpa mig med.
Jorå, jag satte på rätt musik och taggade till och började se framför mig hur passet skulle se ut för båda juvelerna. Ringde mamma och kollade om hon planerade att dyka upp för lite träning och visst sjulle hon det. BRA! Någon som kan kolla kritiskt och se detaljerna som jag själv förbiser eller kanske väljer bort eftersom de innebär konflikt som jag inte för stunden pallar att lösa.
Samson har ju slarvat med ingångarna på tävling, ett fint "hit" där han sitter perfekt framför och sen ett slarvigt avslut in till sidan, där han hamnar liiite snett.
Körde en omgång med Elsa och fokuserade på att få bra flyt i hopp och klättra med apporten, att hon helt enkelt får bära den och om och om igen hoppa och klättra och så bjuder jag bara på beröm när hon har ro i greppet om apporten och minsta stress eller försök till fusk så upphör jag och blir tyst.
Alltså den lilla prinessan är för rolig, hon är så snabb på att fatta sånt här och vill så gärna göra matte till lags. Det är en sån jäkla skillnad att köra en mjuk tik och en benhård hane!

Sen gjorde Heffaklumpen entré på plan, han har stått i två dagar, suttit uppbunden medan Elsa körde och varenda jäkla ventil på hunden läckte frustration och glädje i samma andetag.
Just snyggt.
Jag ropade på mamma och hon kom fram för att studera oss närmare.
Jag gjorde en inkallning och avslut. Aaaaaningen snett avslut.
Mamma nickade och stoppade händerna i jackfickorna, ett tydligt tecken på att hon inte är nöjd.
Kallade in igen och fick "Stopp!" från mamma.
"Vänta, lägg honom i rätt fack. SEN kommenderar du."
Så jag andades. Lyssnade på Samsons andetag och kikande ner på hans blick.
Insåg rätt snabbt att han var låst i jakt. Just snyggt. Fan.
Det kom med ens en harkling från mamma och en nick som betyder att jag nu sett vad hon sett.
Räknade till ettusensex och i samma sekund som jag räknat klart så hade hans andning förändrats och blicken klarnat. Jag kommenderade och han gjorde ett perfekt och RAKT avslut. Just snyggt.

Här hade man kvalat upp ärmarna och stått likt Stefan Holm och gett sig själv käftsmällar och dragit i tröjan för att ta sig igenom detta. Så var det så enkelt som att lägga hunden i rätt fack.
 
Ibland behövs det en mamma som med en nick påminner om att man måste se och ta till sig vad som faktiskt händer i hunden som sitter framför mig. Magkänsla kan ingen ta ifrån mig.

Män i trikåer....

Var på väg hem från gymmet på min ärvda men ascoola cykel med asbreda däck. Blir omkörd av en tävlingscyklist vid ekerö-rondellen. Djävulshornen växer fram. Trampar som en galning och tar rygg, efter ca 200 meter (i nedförsbacke) så börjar jag tappa. Trampar i tre hårda tramptag till och drabbas av akut kramp. Just snyggt.
Ser honom glida iväg i sina trikåer på sin omanliga cykel med assmala däck och konstaterar att hade jag inte just kört ett benpass så hade jag hängt på honom. LÄTT!

Detta är varför jag inte taggar mig så ofta på gymmet, det är fan inte glamoröst någontans.

Samson blir tokig när jag cyklar iväg, mentalpatient nummer 1!
Jag gav upp att skrika på honom när jag insåg att det enda som skulle få tyst på honom var en avlivningsspruta....
Kloklipning avklarades imorse och det rök en och annan pulpa i kampen om att klippa dem så korta som det bara går (jag klipper så nära att om man pressar på tån eller springer på asfalt så kommer det lite blod), jag har slarvat och släppt iväg dem och nu straffas vi alla för det.... det låter när hundarna går på golvet när de är oklippta...
Det är samma obehag som när någon drar med naglarna på en griffeltavla för mig....
Så nu blir det fila fila fila och hålla efter så de kommer tillbaka ner till minimum igen!

Tur att mina hundar går att muta rätt duktigt ändå, kloklippning mot en Dentastick funkar alltid!

När nederlag blir framgång!

I helgen så var det dags för jakten på hjärnspöken, jag har ju såna... japp! Svårt att tro för många men alla har vi en akilleshäl och för mig är det IPO-lydnaden. Utan tvekan!
På väg ut till tävlingen så kände jag mig hyfsat lygn men ju närmre jag kom så kröp oviljan fram...
Jag hade ingen lust att gå ut idag....
Väl ute på spårmarken så hände det bästa som kunde hända, Samson startar upp kanonfint och jag kände "Yes vilken kille han är", men det höll knappt första sträckan ut innan han fick problem. Vad var det då? Jodå, vildsvin. Dessa äckel! Samson låste och fick halv panik och försökte slå sig ur deras stråk, till slut sa domaren att vi fick bryta och jag plockade fram Samson en bit framför deras vandringsled och spårade klart spåret med spårläggaren. Det var en lättad Samson som kom till första apporten, lillprinsen. Mattes hjärta slog lite extra hårt när han spårade vidare och jag såg hur jobbigt han tyckte det var. Det var smockfyllt med vildsvinsskit på fältet, och när vi var klara så sa spårläggaren att de hade stått vildsvin på fälten och i skogen när de kom en timme tidigare för att lägga spåren.

Detta var dock det bästa som kunde hända, all prestationskänsla föll och jag kunde fokusera på att ta upp kampen med mina hjärnspöken. Jag tycker IPO-lydnaden är så förbannat tråkigt, vilket Samson plockat upp och han blir låg mot mig och ibland så går det så långt att han bevekar mig med att slicka sig om munnen och vika undan med blicken. SÅ idag satte jag allt på att få honom att förstå att jag älskar att vara med honom på IPO-plan lika mycket som jag älskar att vara på elitlydnaden med honom. Första sträckan så var han lite tveksam, men efter helomvändningen och språngmarschen så började han ana att jag faktiskt menade vad jag sa med kroppsspråket, för att stärka min egen känsla så log jag och vips så manade han på och kom upp mer och mer i energi. Jag stöttade med mina små DK:n som jag har på lager och nä vi kom in i gruppen så viskade Melissa "snyggt Jeanette" och det höjde Samson ännu mer. Sötnos han är! Han läste in hennes beröm och trampade på ännu mer!
Tyvärr så slog han i hindret på uthoppet så det välte (han var inte den enda), men han hoppade tillbaka över "långhoppet" med apport och avslutade, dock hamnade betyget i "bristfälligt" så där tappade vi många poäng! 
Men detta till trots så fick vi ihop 88 poäng!!! Herrejösses!
Jag var så jäkla glad! Kritiken var helt underbar att lyssna på och det fladdrade lite i hjärtat, vi är på väg nu! Hjärnspökena kommer att besegras! Satan i gatan vad stryk de ska få!
Hade hoppet stått så hade vi fått minst 93 och då ska följande slipas till;
Ingångar och avslut i apportering.
Ännu bättre hantering i avsluten vid apporteringen.
Avslut i inkallningar.
Vinklingar och heltom, jag slarvar och är otydlig!

Skyddet så har jag två uppdrag, att få igenom ronderingen utan att han drog. NAILED IT!
Sen skulle jag få igenom utkallningen och att han satt snyggt när figuranten lämnar skulet, NAILED IT!
Sen blev det ett dåligt bett i flykten (kostar ASmycket poäng) och han släppte inte på modprovet....
men vi landade på 81 poäng med kommentaren "Detta är Lasse-poäng" från domaren och precis om i lydnaden fick Samson kritiken "Detta är en hund som imponerar på mig".

Det kom fram folk och gav så fina komplimanger och frågade om Samson, jag har fått så himla fina PM på facebook och mail från folk som stått i publiken och som sett oss köra i helgen. Gud så fantastiskt att man tar sig tid att höra av sig! Helt galet! Underbara ni är!
Jag kan knappt fatta att vi är på gång. Mitt huvud kommer komma ikapp och det är Samsons förtjänst och mina kamraters, tack gänget för att ni står bakom oss! Ni är fantastiska!
Tack Tommy och Mads som med våld fått ur mig mitt kontrollbehov och sliter för Samson, grymt stort tack! Tack till Benson som lagt grunden som Samson står på! Den är ovärderlig!

Tusen tack Carro för den fantastiska bilderna!

Du ger mig möjligheter!

Spårade med mamsen igår, hon lägger så sjukt bra spår! Svårt och pedagogiskt på samma gång! Fått några pekpinnar med mig och är galet nöjd med Samson, han är fantastisk i spåret!

Har även fått info om framtida projekt och jag är mer eller mindre i extas!

Det kommer att bli så jäkla häftigt!!!!

Älskade hund, du ger mig så fantastiska möjligheter!

Strålande nypremiär i utställningsringen!

Imorse så plockade jag upp Patrik och for mot Kista för att göra entré i utställningsringen, för första gången i officiella sammanhang på tre år....

Hur det gick?

Tja med en motiverad handler som visade Samson från hans bästa sida och med ett leende över till domaren....

Exellent, CK, Bästa hane, CERT, BIM

Samson och Opal byggde en egen monter....

Tack Patrik för all hjälp!

Kurs för högtempererade och skrikande hundar på tosdag! Nu finns det plats igen!

UPPDATERING!
Kursen har blivit uppdelad på flera datum pga många anmälningar samt olika grader av problematik hos ekipagen. Så nu finns det plats på torsdag för den som är intresserad, läs inlägget och fundera på om detta kanske är en kurs för dig?  Anmälan görs till mig på 0709-393839, ring eller smsa!

Japp nu har jag efter ett antal förfrågningar och påtryckningar från alla håll utom snett uppifrån vänster satt ett kursdatum och det blir den 29 maj!

Ljud och temperament är något som många tampas med när det kommer till våra älskade fyrbenta, på träningsplan, i hemmet eller kanske på fritiden.

Under denna kurs så kommer vi rikta oss till dig och som har problem med ljud eller temperament hos din hund när det gäller träning och tävling och som kanske tappat inspirationen när det gäller att få bukt på oväsendet.

Under denna kursdag så kommer vi titta på individuella variationer hos hundarna, prata om träning och känslor som kommer på köpet när man jobbar med denna typ av problematik samt så kommer vi titta på hur man praktiskt kan välja att arbeta.

Du kommer lämna kursen full med inspiration, med läxor som ska göras och gissningsvis nya kamrater som du kommer att kunna stöta och blöta olika tankar med.

Vi kommer att göra en uppföljningskursdag i början på hösten och givetvis så finns vi inte längre bort än ett samtal när du är på hemmaplan och tränar själv!

Jag är taggad som tusan och hoppas verkligen att denna kurs kommer göra skillnad för er som kommer att delta, ni kommer vara få deltagare och det kommer vara en exklusiv och grymt trevlig dag! Hinder är till för att forceras! Hur svårt kan det vara?

Mer info hittar du på www.rmshundcenter.se och det är där du anmäler dig! Välkomna!

Dela gärna länken genom att klicka på passande knapp nedan, ju fler vi når ju fler kan vi hjälpa och ju fler vi hjälper ju fler kommer älska hundträning och ju fler som älskar hundträning ju fler lyckliga hundar och ju fler lyckliga hundar.....

Bosse sköt oss med startpistol! Filmvisning!

Ujuj vilken helg!
Det har börjat slå mig att jag snart tar examen och nu är CV:t slipat och ivägskickat samt förfrågningar grunnas på....
Jag måste även sätta mig och ta en funderare när det gäller kurser som ska hållas och andra förfrågningar som trillat in, det är inte så mycket tid på ett år när man börjar koka ner det....

I fredags så mötte jag Klasse för att spåra på Drottningholm, Samson fick helt sonika spåra över hela slottsparken med avslut upp för trapporna vid fontänerna där jag (antagligen helt olagligt....) klättrade på muren och slutligen la slutet i en av krukorna på muren. Tror ni Samson hittade det?
Mmmmmmammas Gris! Så jäkla grym kille!

Igår så spenderades det ett par timmar på Hundcenter och efter det så intogs middag i goda vänners lag, lika trevligt varje gång och jag blev bortskämt med att alla låter om "Jeanette" uppspelade för mig när jag stod i duschen. OTROLIGT romantiskt!!! Dock var det Uffe som spelade dem... typiskt...

Idag så for jag för en heldag på FHTE med spårgänget! Jag poppade på och dansade i bilen redan 30 sekunder efter att jag startat motorn, det måtte innebära att man ser fram emot dagen?
Samson fick ett tillämpat spår och det är återigen en fröjd med den där hunden! Man bara går som ett litet ankare i linan och kontrollerar tempot, hur coolt som helst!
Dock så spårade vi oss hela vägen ut på grusvägen, konstigt tyckte jag och fick liiiiite tvivel i magen. Men det visade sig att ekipaget jag mötte och morsade på hade fått med sig slutet och snällt lagt det längst grusvägen. stigen vi möttes på fick rakt över mitt område och det var givet på den stigen som min spårläggare hade lagt slutet. Men det var en lättnadens suck som slank ut och jag blev lite mallig!
Vi gjorde lite ljudmarkeringar och Samson var tyst och kanontydlig!
Jag fick även hjälpa en annan tjej med sitt spår och även det gick kalas! Kul när man kan göra nytta!

Kontraster i hundträning....


Avslutade med att åka upp på klubben där Bosse sköt oss med startpistol, kalasskönt!
Körde både FF och platsliggning med skott och Samson reagerade bara på platsen och lyfte lite på hakan, men la ner det igen. Mattes pojke börjar bli stor nu!

Lilla Elsa har hamnat i skymundan i helgen, men det tar hon ju igen genom att vara en apa mot hela världen och dryg.... Anar ett förlöp men vi kan ju hoppas på att jag har fel!

En helg full med äventyr och en borttappad spårhund....

I fredags så packade jag in hundar och väskor i bilen och for till Jönköping för att möta upp med Lilla Matilda. Resan ner var rätt mysig, man hinner tänka och rensa huvudet en del så fort landskapet börjar susa förbi...
Plockade upp Matilda och sedan bar det av ut i skogen för spår, lördagen så blev det patrull för pälsarna innan jag rullade ner till Göteborg för att fira världens finaste Anna-Sofia som gift sig med sin Henrik. Kärlek! Det var en supertrevlig kväll och jag underhölls av en ingenjör under middagen som lockade fram nörden i mig! Men kul att veta att det finns fler som glor på alla dokumentärer som finns tillgängliga....
Återvände på natten till Mullsjö och spenderade ytterligare några dagar i sällskap av min lilla lillasyster, träffade även Cia och hann med en sväng förbi mina uppfödare och träffade kennel-pappa Peter och även Dennis. Det blev ett par skratt under helgen helt enkelt!

Men det kanske man kan förstå när man ser det här gänget....

Samson har fått spåra tillämpat och när Matilda har lagt spåren så är det inte direkt raka linjer om man säger så... fantastiskt roligt!
Vid ett tillfälle så hade hon gått igenom där det mer eller mindre svämmade över i skorna bara av att titta på mossan... jag lät linan löpa och släppte den och såg hur den glada lilla svansen försvann bakom några unggranar och jag kommenderade "ligg". Jag hoppade graciöst bort från vätan och gjorde omfattning vänster för att möta upp honom. Då inser jag att jag har tappat bort hunden...
Detta lyckas Matilda givetvis filma....

http://youtu.be/e4gKAu18Y0A

En rakryggad schäfer? Åh fan!

Det var ju inte så många inlägg sen jag skrev om att välja exteriör, vilket jag fortfarande står fast vid och anser vara ett bra val av schäfer om man vill träna och tävla på den nivån som jag som Samson exempelvis gör. Hade vi bara ägnat oss åt en gren hade vi säkert tagit oss till mästerskap oxå, men mina bokstavskombinationer får panik av tanken på att bara hålla på med en gren... Hualigen!

Men nu tänkte jag att jag skulle slå tre hål på en till sån där myt, eller iaf ta upp min egen uppfattning om saken och till min hjälp har jag lilla Elsa.

I debatten om E och B-schäfer så är det många som vill använda sig utav beteckningen "rakryggad" schäfer. Att man inte vill ha en sån där "räka" brukar vara något som många hängt upp sig på.
Låt mig nu komma med ett påstående; jag kan få ALLA B-schäfrar med en god exteriör som ligger i linje med rasstandarden att vara en "räka".
Vad folk gärna glömmer, eller inte vet är att när man tittar på en bild eller på en utställning är att man antingen låter hundarna gå i anspänning i koppel, de får inte ligga på och dra såsom de skulle ha gjort om de drog något tungt (alla vet ju hur en sådan kroppshållning ser ut?) utan de ska mer ha en hållning som blir när en hund går och letar (tänk uppåt och framåt utan att ligga på allt för mycket).
NU kanske den oinvigde förstår att det faktiskt ligger en del träning bakom att få en schäfer att presentera sig på bästa sätt på en utställning, har man inte förstått det? Läs igen eller ställ frågor!
Vi pratar nu om utställningskulturen kring schäfer framförallt i på specialutställningarna här hemma och hur det ser ut i ex Tyskland. Detta blir något som vi plockar med oss på SKK-utställningarna men som inte är ett måste där, detta ska man komma ihåg.
Vi blir ofta matade med bilder på extremfall eller skräckexempel från USA och England som de mest okunniga sprider som den allmängiltiga sanningen om exteriörschäfern, men dessa hundar har inget med den generella europeiska aveln att göra. Våra hundar ratas av dem och vi ratar deras, det är för mycket pengar, politik och genetik som ska ändras för att det ens skulle hända.
Deras "arbetsprov" är mer likt en okopplad version av Rallylydnad fast utan krav på utförande....

Vidare så kan det vara bra att veta att de flesta uppställningsbilder eller uppställda schäfrar ställda på detta sätt för att en domare lätt ska kunna överskåda vinkelförhållanden och även hur dessa ligger till i en större grupp av deltagande hundar. Detta har vi till stor del anammat från den kultur som råder kring utställning av schäfer i Tyskland. Är alla med fortfarande?
Man hedrar hundarnas ursprung genom att att framhålla gångverk i skritt och trav, det fria följet tycker jag är föredömligt att man behåller för att visa att hundarna har ett fint naturligt steg, istället för att de bara går i skarpa tunna koppel i en liiiiten ring hela klassen. Där en handler kan göra rätt stor skillnad i mitt tycke.
Är man mer intresserad så fråga eller googla!

SAMMANFATTNING...
Bilder och hundar in action är alltså inte hela sanningen, ta allt med en nypa salt och det som ligger uppe på sociala medier eller på nätet är låååååååååååååååångt ifrån vad ni ska tro på.  
UT och bilda er en uppfattning! Schas!!!
Så för att komma till någon form av slutsats i detta, ge mig vilken som helst av de hundar som fått en två på exteriören och jag kommer kunna ställa upp och ta en bild av er egen "räka", förutsatt att den går att hantera och att ni han få den att titta på er. Kaxigt? Tja.. kanske....
Min "rakryggade" lilla prinsessa ser ni på bilden nedan, henne ställer jag upp själv såhär, knappast under de bästa förutsättningarna och hon kan knappt hålla alla fyra tassarna i backen. Men ändå....

Hur många trodde att det skulle se ut såhär? Handen på hjärtat?

Hoppas någon fick en tanke med sig och kanske funderar en och två gånger på detta med "rakryggade schäfrar" och vilken sanning det egentligen ligger i det.

Tar ni extremfallen som sanning eller vet ni hur verkligheten ser ut?

Gillar du detta inlägg? Väckte det tankar? DELA gärna genom att klicka på någon av rutorna nedan för att dela det i ditt sociala medie!

Efter förfrågan på bild på Elsa ouppställd så kommer här en bild som Matilda skickade till mig som är ett fint exempel!

Bild på Elsa kommer givetvis oxå!

Men det är svårt att få till den bilden när man sitter i bilen....

Jag firade ner min hund för bergskanten i spårlinan. Brant? Åh fan!

Igår så åkte jag och gänget till Tyresö för att spendera en dag i skogen med Rebecca och hennes hundar, som vanlig en massa hundsnack och skratt i mängder! Tänk vilken glädje de där fyrbenta skänker oss? Helt otroligt!
Att sen så inspiration av en tjej som är rätt händig med hund, det är ju lixom det som gör en sådan här dag fulländad! Tack Becca och gänget!



Vi inledde med att göra de första vind och ljud-markeringarna på länge!
Det har varit mycket tomt  och nu äntligen fick han träff! han var lite väl taggad i början men allt eftersom så blev han lugnare och lugnare och när slutligen ljudet kom så var det verkligen PERFEKT markering! Inte ett ljud! Måtte Siw läsa detta.... och jag kunde följa upp och slutligen släppa honom. 
Det båda gott inför kommande äventyr eller vad säger du mamma?
Nu håller vi tummarna för framtida utveckling och att vi får vara med i leken när det bli verklighet....
Ni som läser får veta mer när fler beslut fattats på högre ort....

Spåret då?
Rebecca la som vanligt ett spår som man funderade på om hon har någon gång hade en tanke på att jag skulle ta mig levande ur skogen. Vid ett tillfälle så stod jag och skrek rakt ut "SKÄMTAR DU MED MIG!!!?" i hopp om att mitt vrål skulle nå henne där hon satt som mottagare i slutet, samtidigt som jag firade ner min hund för bergskanten i spårlinan. Brant?Åh fan!
Samson gjorde ett sånt där härligt jobb som gör att man går bakom och skrattar lite åt hans nästan barnsliga iver. Han vet att det vankas klurigheter när Becca gått ut spåret och det går han igång på kan jag lova! Fint jobbat på motionsspåret som hon följt och lugnt och metodiskt med en svajande svans. Ja just nu så är han så förbannat fin i bruksspåret så man får ju spader!

Jag hade beställt ett motivationsspår så istället för apporter så låg det lite olika leksaker i spåret och Samson var ju rätt glad över detta. Men å andra sidan kändes det som att han hade räknat med något sådant när det är Becca som är spårläggaren? Sen satt hon ju i slutet och det var en hund som hoppade jämfota fram de sista metrarna, alltså han är för jäkla go den där Heffaklumpen! Älskade ordägliga hund! Är så glad att du är min!

Samson och Elsa på vattenland!

Jag har förmånen att ha ett fantastiskt hundsim bara 12 minuter från dörren, vilket passar utmärkt när man vill ha lite omväxling i hundarna fys.
Samsons och Elsas massör Tessan (kolla in hennes hemsida HÄR!) jobbar ofta där på lördagar så vi åkte ut och passade på att nyttja det faktum att den hårdaste övervakningen fanns på plats.
Samson får ju jobba mycket ren styrka i intervaller, han måste bibehålla de större muskelgrupperna så han håller ihop för all framtid och Elsa kör mer rörlighet och simmar i åttor större delen av sin tid.

Jag skämmer verkligen bor mina hundar, det går åt en hel del tid och pengar åt detta...

MEN vad härligt man mår i själen av det!!!

Till dig som undrar eller kanske vill ha en exteriörschäfer....

Det är verkligen svårt att ställa upp sin egen hund, vet inte varför men det fumlas en hel del från min sida....

Men oavsett så är han rätt grann min älskade Heffaklump!

Till dig som undrar eller som kanske vill ha en exteriörschäfer...

Här har du en helt vanlig och rätt lat (eller smart som Tommy skulle ha sagt) exteriörschäfer som ändock uppfyller de flesta av mina önskningar om att få hålla på med alla grenar, tävla och framförallt att få ha en bästa vän i alla lägen. 

Vill man så går det helt enkelt! 

Vår resa är verkligen inte unik och rätt enkel att göra om för de flesta... man måste bara älska att träna och tävla... 

Kanske passar det med en bokstavskombination hos föraren... 

Ett tålamod och lugn hos hunden är inte heller fel då...

Men framförallt ska man INTE omge sig av människor som får en att tvivla, folk som ser färg eller stamtavla före de ser en schäfer BÖR undvikas!

Om de frågar "Varför har du en utställningsschäfer? Du som vill träna/tävla?", då VET du att du är i FEL sällskap! Jag lovar!

Undvik dem och ty er istället till dem som tillhör skaran med mantrat "Hur svårt kan det vara?", jag lovar att dessa människor finns i din närhet bara du letar lite.

Annars får ni packa väskan och komma till vår klubb!

Ett stort TACK till alla som stöttat oss genom dessa fem år, träningskamrater, figuranter, familj och allmänheten som uppskattat vårt äventyr!

Än är det inte slut, det finns mycket kvar att upptäcka!

Min Heffaklump kommer nog lika tålmodigt att ställa upp på det som på allt annat han stått ut med...

Älskade Hund. Älskade Brukshund. Älskade schäfer.

Chocktillstånd!

Det här är ändå någon form av milstolpe. En sån där status att förakta! Men jag är i chock själv så jag måste skriva det. Det fanns inte så många att säga det till i centrum.

Men jag åkte från familjemiddagen till GYMMET och klev ut nu!

Fina Sofia och August...

Jag tänkte låta bli, men insåg att jag inte skulle kunna sova ändå....

Som belöning så börjar vissa konturer visa sig i spegeln, man kan äntligen ana en muskel där det VERKLIGEN behövs! Välkommen tillbaka kära axel!

Snart gör det kanske inte lika ont att jobba längre! Målbilden är tydlig!

Smärtfri! Here I come!

Att köra IPO- och Bruksspår med samma hund? Går det?

Det är många som genom åren kommenterat att jag köra alla typer av spår med mina hundar, främst att jag ägnar mig åt olika grenar och gärna blandar IPO och bruks.
Med tiden så har det ändå blivit så att folk släppt det och jag tänkte passa på att kanske inspirera er som ändå funderar på om det är möjligt... Eller ni som kanske kämpar med att övertyga världen om att det går precis som jag gjorde förr... För jo det går! Det har funkat för alla mina hundar hittills.
Jag har lajat i skogen ena dagen och nästa dag så spårade Samson för 99 poäng i IPO 3, så varför ska man bara knalla på fälten? Det blir ju dödligt tråkigt i längden för båda mig och hund (HÖGST personlig åsikt!).

Här kommer filmen på spåret som jag lovade!
Samsons svåraste och snyggaste spår EVER! 1,3 km spänning och glädje!
Tyvärr kunde jag ju inte filma allt, men ni lär ju höra på mitt tjatter att jag är galet imponerad av min egen hund!
Jag klippte in lite av dagens 1,9 km på fält i slutet, så ni får se hur mycket det påverkar noggrannheten.
Innan en IPO-tävling så kan det vara en ide att gå ut och göra ett vinkelspår med apporter, om man slarvat med det i skogen. Jag har lätt för att göra det, man blir lite taggad och far fram i terrängen som en bulldozer, ibland blir det lite adrenalin och det är lätt hänt att man kanske nonchalerar om det blev en långsam eller sned markering vid apporten... Lätt hänt! Lätt fixat!

Ut och spåra med er! Överallt!

Avancerade filminspelningar!

Jag trodde aldrig att det skulle vara så avancerat att spela in en film! Min tanke var att man slår på kameran och sen säger skådespelarna sina repliker.... Nope... så enkelt är det inte!
Jesus!
Tagning efter tagning från olika vinklar, närbilder, omtagningar för ljud och samma repliker rullar om och om igen och Samson gör samma sak om och om igen. 10 tagningar senare så var Samson rätt less kan man ju säga, i sista tagningen så suckade Samson djupt, resta sig från sin plats och lämnade bilden. Jag kunde inte hålla mig för skratt och inte övriga teamet heller!
Men nu är helgen avklarad (det är ju torsdag) och vi är en erfarenhet rikare!
Coolt att se Samson interagera och spela med, hur han kände av skådisarnas sinnesstämningar i scenerna och var duktigt och la hakan i backen trots ett VARMT rum, eftersom hans flåsande förstörde ljudet...

Vi tog även en tur i spårskogen, HELT otroligt vilket spår! Ska fixa filmen på det och rapportera!
Jag grinade i bilen av lycka och fick ringa mamma och skryta!

En filmstjärna föds!

Det fikas en hel del.... och väntas....

Kärlek.

Det finns ingen som Mammas gris...