måndag 27 juni 2011

Tillbaka till verkligheten!


Tillbaka i verkligheten efter ett gediget midsommarfirande med massa spännande och delvis udda inslag, men så blir det ju i vårt sällskap. Inga konstigheter het enkelt.

Idag så blev det träning på kvällen, den första på länge och samvetet som gnager är enormt! Men har min inte inspirationen så har man inte :(
Samson har stått i flera dagar och jag plockade fram elitrutan och han gjorde ett galet bra jobb! Fanns inget att klaga på. Gudomlig fart och jag är så nöjd med hur han verkligen tar i i alla starter och i alla ställanden!
Malin hjälpte till med att lägga ut apporterna i dirigeringen och han har bra teknik, jag har kört stenhårt på att han ska söka sig lååångt ut när han vänder om för antingen höger eller vänster. Så det blir som en båge in mot apporten. Han har ju inte tagit mittenapporten sen i vintras, men med den här tekniken så kommer han aldrig på eller ens i närheten av den. En försäkring från min sida. Så det blir som att han gör en volt och enda gången han är nära den är när han har full spätta in med rätt apport och då kan han som max kika till men har aldrig tänkt tanken att plocka upp eller byta den han har.
Sen tabubelade jag mittenapporten ganska tidigt i träningen så nu behöver jag bara dra ett andetag så tänker han om om det skulle bli galet, kul på tävling för domarna blir jävligt tveksamma om de ens ska dra det som ett DK ;)
Sen körde vi en "titta"-övning och det slutade med att Malin och Sanna kunde stå och hojta på honom men han släppte mig inte med blicken trots att jag stod på 20-30 meters avstånd. Malin tränade rutan med Zandor -Samsons favvomoment- och han kikade inte ens. Känns bra inför kommande äventyr i Norge mm :)
Hann med Zätat och och inte ett någon tvekan i skiftena, men sättandet har halkat efter lite igen så där får vi påminna om tekniken framöver. Men fjärren satt som en smäck, han var lite laddad i början trots att vi hört 20 minuter redan. Det finns alltså EN nackdel med uthållighet :D

NU har nedräkningen börjat mina vänner och imorgon så över en lång väntan över om jag har tur, om bara för en liten stund... Men iaf! :)

tisdag 21 juni 2011

Strider i Afghanistan, jobb och stundande midsommar.

Det är badvecka på jobbet så en står inne och badar medan vi andra går med hundarna, jag fick umgås med röd pluton, Samson är skeptisk mot alla nya hundar men gör som matte säger, Quarre likaså! Men Samson har ju mer fokus på att man inte gillar andra hundar medan Quarre letar flickvän... *suck*
Men visst är det grymt att mina pojkar litar på mig till 100 % och helt enkelt bara knatar med? Så jag kan hålla koll på plutonen utan att tänka på grabbarna. Inbördes ömsesidig kärlek existerar inte riktigt... Är man du ny förare på plutonen så är det lätt att någon liten upprorsmakare vill ställa till det för en, lite som att vara ny i klassen alltså för min del :)

Nu har jag börjat jobba, känns skönt att ha tankarna upptagna på dagarna istället för att sitta hemma och plugga...
Dock så har det varit tungt sen igår, strider i Afghanistan och min soldat är med. Har inte hört något men det tar jag som ett gott tecken. Är förvånad över mitt eget lugn, några tårar kom idag när maktlösheten blev för påtaglig, men där fanns varma ord från kollegor och så snart jag satt i bilen så ringde jag min närmsta "armywife" och sa som det var. Men det är alltid att tänka på vad man säger, samma sak gäller så fort han ringer hem. Jag står för pratet och han lyssnar, men han säger att det påminner så mycket om hemma och han älskar det ;)
Kan ju säga att jag har abstinens här hemma, det var länge sen vi inte var tillsammans på så här länge :(
Men tre strider inom 48 timmar... Den ständiga frågan är "Den här gången gick det bra, nästa gång då?"

Satt och raderade och la över filmer/bilder från mobilen och hittade massa figgefilmer, en där han tampas med Utter och leker tjurig ostbåge ;)

Saknar...



Har tagit paus från tränandet, kör på promenader och inte mer. Men det har gett resultat på Quarre inkallning och Samsons sättande :) Kommer igen efter midsommar! Som för övrigt kommer firas på Korsö iår igen, längtar! Instängd i lite över tre dagar på en ö med underbara vänner, kan det bli bättre? In i dimman på torsdag och ut på söndag :)

lördag 18 juni 2011

IPO3 avklarad. Samson är numera till salu, 5 kronor.

Helt slut efter massa jobb och onödigt stora regnmängder... Men bucklan vi fick var fin ;)

Pappa upp i dagen, nu sätter Heffa päls så det heter duga så det ska bli en spännande att se hur han ser ut i slutet på juli :)
IPO1 IPO2 IPO3 BSL3 LP1 LP2 LP3 KORAD Beathalandet Samson heter jag nu...

Över en timme försenade pga totalt trafikkaos så sladdade vi ner på spårmarken, Samsons första spår hade redan gått över tiden och Kattis la ett nytt till honom, det var med 6 meters marginal till Utters spår som gick jämsides. Utter slog i sin första vinkel som låg i jämnhöjd med halva förstasträckan på vårt spår och var hårresande nära Samsons spår men korsade aldrig.När vi alla -bokstavligen- stod och väntade på att Samsons spår skulle ligga så vinkades två pojkar av fältet och de gick längst med vårt spår med 3 meters marginal ner till sjön för att fiska.

Påsläppet gick bra och han spårade fint, mitt i kärnan och med bra intensitet han visade med en blick i sida att Utter hade snurrat men stannade inte. 5 meter innan vinkeln så såg jag en lätt höjning av svansen och toppen på öronen när näsan lättade ett par centimeter och han registrerade pojkarnas färska spår. Stramade linan och "sa" med det åt honom att fokusera, men när han stod i vinkeln så höjde han näsan och vindade efter det och när jag strama igen så blev han osäker och kontrollerade även till vänster innan han gick höger. Utmärkt på alla apporter men de två första kunde vara ngt snabbare, men han ligger som en sfinx och rakt. Men dock så kom linan bara mellan frambenen efter första apporten, såg det när jag skulle släppa på igen och blev/lät lite osäker i mitt spårkommando och det märkte han :( Så han klev in i andra vinkeln och visade mig vart den gick, sen KASTADE han sig efter pojkarnas spår och undersökte innan han gick tillbaka och fortsatte. Nu var jag tokig. Alla sträckor var bra så jag väntade bara på att han skulle komma in i vinkeln och då tänkte jag att jag hellre tar att jag får fyra poäng totalt än att han får bete sig som en nonchalant 14-åring. Han gick över med ca 20 cm och jag var på honom direkt med ett bestämt "spår" och paniken startade från hans sida. jag nyttjade att jag fick et finger i ögat på hono moch tog ett till bestämt "spår" och nu var han minsann villig att arbeta som en galning. Han gick som ett tåg, varje fotsteg noga så noga och in i vinkeln som han tog PERFEKT och mot slutapporten som hamnade i ett UTMÄRKT utan övriga noteringar.
Slutsumma: 83 poäng.

Tänk om jag bara hade påpekat med ett bestämt "spår" vid starten!!?
Tydlgen kostar DK enormt mkt och framförallt om man kör det i vinklar... Typiskt.
Domaren kommenterade med "Ja jag vet inte varför du la in kommandon mit upp i allt, han jobbade kanonfint" jag avbröt snabbt och sa som det var, jag var inte nöjd och det fungerade som korregering för min hund. Han skrattade åt mina sura miner och sa att det var ett otoligt fint spårarbete att titta på. Pyttsan.

Lydnaden blev fläckad av att jag var på übertaskigt humör,regnet ÖSTE ner, på platsliggningen så nosade han efter en fläck som alla tydligen varit tokiga efter och när han tittade upp så missade han vart jag tog vägen och satte sig upp. Men han la sig och sen kom hans lilla dilemma, regnet öste ner och Lilla Samsolina fick vatten i örat som tvunget skulle skakas ur och det räckte inte att skaka ut med bara huvugdet utan kroppen hängde på och så satt han igen. Ni fattar?
Programmet var bra, första benet inte favoriten från min sida men men... Dock var jag saligt nöjd med apporteringen, då ÖPPNADE sig verkligen himlen och han gjorde ändå en sjukt bra apportering. Visserligen med öronen slickade för att slippa vatten parabolerna. Korrekta avslut men gripandet kunde vara ngt snabbare. MEN mina vänner det var galopp in med stora apporten nu! WOW! Men både han och jag ville egentligen bara av plan nu...Allt annat var grymt, dock så litade jag inte på honom och körde DK på sättadet -som han alltid sätter annars men han kändes ofokuserad-, men annars så var han kanon och framåtsändandet var supersnyggt med läggande med näsan i rätt riktning som jag vill ha det :)
Summa: 83 poäng.

Skyddet. Jävla hund. Bra rodering, touchar figgen inne i skulet, släpper inte på första kommandot efter flykten -anade oråd redan när vi gick in på plan-, korrekta efterbevakningar -SKITSNYGGA- fullt och fast bett, tillkämpar som ett as och släpper inte på passivitet men har ett segt släppande i många fall. Bevakar till jag ansluter och även när jag står intill, tystnar direkt på kommando -nöjd som fasiken med!-
Dock sprang figgen över mig när han gjort överfallet efter ryggtransporten, men det bekom tydligen inte min gris. Typiskt.
Sen kom modprovet.
Full spätta -djävulskt långt skick-, fin mottagning av figgen som snurade runt grisen och sen bar det av på en drivning/trängning, nu såg jag hur Samson var taggad och mullret nådde även mina öron. Första släppandet gjorde han fint men andra... De kom så långt ifrån mig och höll på att springa in i fyrans skul -nu höll jag mig för pannan när jag såg svansen på min hund-och Niklas som figgade gjorde verkligen sitt bästa för att lägga om honom. Men minen på min hund gjorde att jag direkt visste att han skulle sitta fast. Första kommandot. Nada. Andra. Nada först men sen så tuggade han sig ur och satte sig tätt intill och bevakade så snyggt. Men jag kan ju säga att alla släppandet var mer eller mindre inkorrekta. Typ två var korrekta. Fint. Frågade domaren som dömde vad det hade kostat mig direkt efter och han räknade lite snabbt och kom fram till 12 POÄNG!!! Jag ville avlida eller lämna platsen utan hund.
Summa: 78 poäng. (78+12=90)

Samson är numera till salu, 5 kronor.

Sen får jag sparka på mig själv en del, men att gå av spåret med 83 kunde lika gärna varit 69, det var samma besvikna känsla i kroppen och samma med lydnaden där jag VET att han kan bättre men vi har tränat platsliggning i ösregn typ 5 gånger sen han föddes och han har aldrig gillat det :(
Skyddet så måste jag säga att oavsett vad så kan jag inte vara annat än nöjd. Även om det på plats var svårt att se det positiva... Jag vet att jag har en hund som är dominant och hyftas hård. Jag visste att han kunde låsa sig och ni såg ju alla att han senast förra helgen kom in och snuddade figgen.

Så jag och Samson åkte helt sonika och överlämande -Samson apporterade och gav den fina guldiga påsen- en vinflaska till vår figurant, Stefan "Benson" Dahlgren.

Han har på inte ens 10 pass dammat -startat upp och kört in moment- av min hund och gjort honom klar för en IPO3. Sen kan man ju inte rå för att Samson stått sen i måndags och var lite i gasen :/ Men jag är otroligt tacksam att jag har en så grym figge som orkar med ett pedantiskt kontrollfreak till förare och som fixar min hund. Jag tror att det är 8 pass vi kört sen jag kom och meddelade att jag tänkte köra en IPO3 eftersom de behövde fler ekipage för att provet skulle bli av. ÅTTA PASS!

Tusen tack Benson! Nu är det bara att slipa och sen tutar vi och kör igen!

Tack till Sk Åker som varkligen var supergoa allihopa och domare och tävlingsledare som skrattade gott åt mina miner och som Kattis sa: "Jag förstår hur du känner, ibland vill man bara strypa syretillförseln på dem. Men han är ju för gó."

Tur att han är så söt som han är den lille... Min lilla mammas gris... Klassvinnare blev han oxå... :)

onsdag 15 juni 2011

Tre moment. Tre veckor.

På vägen hem från gymmet så åkte jag förbi en klubb och slängde ut mina odågor, la upp dem båda på en platsliggning och satte mig i solen att äta min medhavda matsäck. Samson är ju avställd ett par dagar så han fick hoppa in i bilen och sen körde jag igenom Quarre, han går så fint nu och jag blir bara så taggad av att köra honom. Han är så mjuk men ändå inte, skriker göra han över tiden om man ens petar på honom så även om det låter som han får stryk så är det antagligen så att jag nuddar honom eller tvärtom. Troligtvis tvärtom.
Hur som så är han numera anmäld till en tävling och jag ser verkligen fram emot det, jag kör på traditionen att jag saknar 3 moment 3 veckor innan tävling -gilla- för att få lite gas i träningen :)

Sen sprang jag på lite bekanta ansikten och det gratulerades till att vi blivit årets allroundschäfer med skvallret att det tydligen sticker i ögonen på folk att vi plockade hem det. Elakingar det finns. Men... Game on!


tisdag 14 juni 2011

Det tog mindre än 15 minuter.

Tjääänare brudar! Ska ni ha en slurk?

Lunchpromenad. Hundarna for runt som vettvillingar och trampade på mig i hallen och innan jag fick frispel så skickade jag ut dem i trapphuset med ett "Sätt er och vänta".
Dock så ringde det inne hos grannen -ett mindre flyglarm låter det som när deras telefon ringer- och Samson vrålade, jag for ut och tog honom i nackskinnet och påpekade att vi kunde vara hemlösa inom 15 minuter om han inte var tyst.
"BOOOOM".
Dörren smällde igen och var låst.
Samson såg på mig och konstaterade att det tog mindre än 15 minuter...

Tack Benson som åkte över Stockholm för att lämna extranyckeln. Jävla hund.

Igår så var det sista passet på ett par dagar för Samson, jag kom nu på varför jag inte gillar skydd. Jag gillar inte skydd för att Samson gillar skydd. Enkelt.
Rose kallade det för ett High Caparall-pass och jag skrek på min hund så det slog lock för öronen på mig. Men det bekom honom inte det minsta, han viftade gladeligen på svansen och fortsatte med sina fasoner. Jag ska berätta en hemlighet för er nu. Att träna en kille som är sjukligt nervfast och som har någon form av terrier i stamtavlan och som bara rycker på axlarna när jag med alla mina teaterskills spelar på att jag är tokförbannad och INTE accepterar hans beteende... Det är inte så man skrattar ihjäl sig... Men han har ju roligt. Alltid något.
Men rösten har inte repat sig och inatt drömde jag att han drog figgen av plan på modprovet...
Fint.

Jag var så taggad igår när jag åkte till träningen och lyssnade på vår "tagga till som fan"-låt och tjoade till Samson i bakluckan att det minsann var så man vädrade cert om han fortsatte vara så här duktig. Jag vet inte om ha blev förolämpad av mitt "duktiga du"-tjafs och bara vill påminna mig att han är det monster som han är. Pappa och mamma upp i dagen!

Nu sitter säkert experter och tänker att jag ska gå på honom så inåt ****** men tyvärr så är min hund så hård att det inte ens skulle fungera om jag satte honom i elektriska stolen.Han kommer över allt på noll sekunder och är på't igen. Som exempel så kan han sitta fast i elstängslet vid Örnäs, men bara han kommer loss så tar han gärna en stöt på EXAKT samma ställe bara han får hämta en kotte från sin favorit gran. Det enda vi kan leva på är att vår relation håller rakt igenom och att han är kommunicerbar, då kan jag förklara för honom och hjälpa honom att se lönsamheten i det jag vill att han ska göra. Ni ser ju vilken attityd han använder när han blir "översprungen" av Benson. Sån är han. Sen ska vi se när han blir helt klar i skallen... Men då kanske man får byta förare eller sluta med skydd :/ Eller så har jag tur och så blir det bra iaf... Den som lever får se!

måndag 13 juni 2011

En frisk fläkt i en värld av diarré!

Bloggtorka som vanligt när det är tenta i görningen :(
Här kommer iaf en snutt från gårdagens träning -brist på träningsfronten oxå..-. Jag kastade mig i bilen och for till Glömsta för att möta upp träningsgänget, de hade redan varit där en bra stund men när jag kom dit så hade bästa Benson lagt ett spår till min stora gris. Helt ok spår, gick över i någon vinkel och slog mitt på en raksträcka... Som tur är så vet han att han inte får sträcka upp linan när han söker spår så jag kan ju bara stå still och vänta på spåret. Sträcka upp linan gör man bara när man är tvärsäker på att man har rätt spår igen -bra när man kör tjh inriktat oxå...-
Så jag är aldrig orolig att han inte ska ta sig runt, vilket är skönt. Sen är det så i IPO:t att om hunden går av spåret och sträcker upp linan så är det bara att följa efter tills domaren bryter... :(
Quarre och jag fortsatte med vårt utvecklingssamtal, han är ju inte inkörd på samma sätt som Samson, vilket medför att vi måste ha andra diskussioner än va jag och Samson haft. Men han löste det kanon och jag fick vara nöjd med den lille :)

Sen blev det taktiksnack inför skyddet, det var helthet på schemat... Han kommer in och nuddar/kladdar på figgen i skulet. Ganska nonchalant... Så det skulle vi kika på och så skulle vi se varhän släppandet barkade om man körde programmet rakt av.. Han kladdar i anslutning till släppandet, men det blir kalabalik om vi ska fixa allt på ett pass... med tanke på att vi kört så få pass under året så måste vi tagga ner lite på alla konflikter :)

Känner mig i form nu, tentan är under kontroll och det är slutfinish som ska till bara...

När ens vänner tycker att man är en "frisk fläkt i en värld av diarré" så kan man inte låta bli att se lite ljus när det är som jobbigast... ;) Tack Wegersjö! Japp även om du numera är en Hansson så kommer du alltid att vara min fina Wegersjö! Love U! :)



Peter! Nu är modprovet med, notera ångesten av att ta emot Heffaklumpen ;)

onsdag 8 juni 2011

Jag kan inte sova. Skit oxå!

I Samsons huvud:
"Komsikomsi lilla räddade spanjoren... Eller Bulgaren... eller.... golvmoppen... Anyone... I'm hungry..."

Idag blev det ett lydnadspass med Camilla, hon körde programmet och jag antecknade tankar och sen gjorde vi tvärtom. Så grymt!
Jag körde programmet -IPO3/BSL3- och belönade och puschade Samson, sen var det dags för utvecklingssamtal med fröken Camilla. Vi är rörande överrens om att Samson kan vara den lataste killen i världen! Han är lite nonchalant, det ser bra ut men han har inte målbilden klar för sig -hoppas mina kursdeltagare läser detta så de ser att även jag har problem med målbilden- och då blir han lite... det ser helt enkelt ut som han filosoferar om annat när han galopperar på framåtsändandet :/

Så det blir veckans hårdträning, jag måste plocka tillbaka vår kontakt och hans engagemang. Det märks att han saknar någon som kommenderar när vi kör IPO... Han åtlyder snabbt men det verkar som han blir osäker och det går långsamt innan han är helt nere i backen på läggandet...
Trist när man inser att man tappat grunden som man var så noga med innan, men det blir till att plocka tillbaka hans valpövningar och maxa dem med störning varteftersom.
Bra med inomhusträning när jag har mycket med skolan. Dock så blir allt lidande av att man inte kan sova... f*n...

Over and out!

Ps. Jag har sett kommentaren och fått mailen om mitt tigg och boll-tänk och ska när tid ges förklara hur JAG tänker. Men kom ihåg alla goa! Det är inte detsamma som att jag har rätt! Alla vägar... Glöm aldrig det! :) Ds.

tisdag 7 juni 2011

Nationaldagsfirande med en dunk hembränt!

Igår så bar det på kvällen av in till stan för att fira vår nationaldag med några från klassen, eftersom jag inte dricker så ofta så tog jag bilen in och lastade in pojkarna. Anade att det inte skulle vara så många där och att det skulle vara ganska sansat. Annars vill jag aldrig ha mina hundar närvarande när det är alkohol inblandat, har jag själv druckit så är det koppel på och inga diskussioner med hundarna. Helt plötsligt så är jag lite skit på snöret ;)
Men oftast så har jag ordnat hundvakt eller så är Jonas hemma när jag tagit ett glas med mina vänner...
Hur som helst så var det en härlig nationaldag med många skratt och härliga människor, bilderna får helt enkelt tala för sig själv... :)

Ska det firas nationaldag så ska det göras så ursvenskt som det bara kan bli! Här är Samson med sin dunk... hembränt...
Quarre myser med matte...
Samson höll ständigt koll på området!
Anterud är glad i hågen som vanligt :)
Quarre hittade sin favorit tjej och somnade helt sonika intill Helena ;)
Pratkvarn1, pratkvarn 2 och pratkvarn 3.. :)
Bättre kan det inte bli säger grabbarna och spanar efter östermalmsbrudarna...
Fina!
Notera Antes pose, påminner stark om Christer Petterssons utvikningsbild...

söndag 5 juni 2011

Riktiga kamrater i hundvärlden är svåra att hitta...


Fick just en sån där überidé som jag planerar att sätta i verket, ska bara checka av så det är möjligt att göra... Kalendern ska stämma och tider ska passa...
Går det vägen så kommer jag nog aldrig varit så stolt över mig själv som då... :)
Känner att jag verkligen gör allt för att underhålla mig själv numera, allt för att hålla tnakarna borta från det jobbiga :(
Igår så avslutades min Tävlingslydnadskurs och det är alltid lite vemodigt att man inte längre har sin fasta punkt i veckan, men herrejävlar vad duktiga alla har blivit! Jag får lägga på ett kol så jag håller jämna steg med dem på utvecklingsfronten. Grymt värre var att jag fick en gedigen inspirationskick och ett av tipsen som vi körde på en hund ska jag absolut testa på Samson. Kul att när man klurar över andras träning så kommer det idéer som man inte ens tänkt på för sin egen del. Det visar verkligen hur viktigt det är med träningskamrater som man kan diskutera med och som man kan vara konstruktiv med och framförallt att de kan ge en konstruktiv kritik tillbaka. På ett hjärtligt sätt förstås! :)
Många gånger så rör man sig i umgängen där EN eller NÅGRA kanske är den/de som varit där längst, har mest erfarenhet, bäst meriter eller kanske bara hörs mest och själv står man tillbaka. Jag känner många som har varit i just den situationen, jag själv bla, men det gäller att man vågar förändra eller kanske se det bästa i att lämna och söka nya träningskamrater.
I bra träningssällskap så kan du säga vad du vill, fråga vad du vill, diskutera allt, träna hur du vill och bli accepterad för det ekipage du och din hund är.
Jag fick höra så mycket pikar om mitt träningssätt när jag körde en av mina hundar, ett par veckor senare så tog jag även med min andra meriteringshund och då fick jag höra "Du har utvecklats som förare" när den hunden gick och toklåste på boll och tuggade i luften av ren stress -Som när en hanhund som slickat urin- . I min värld så var den första i inlärningsfas och jag höll nere hundens stress och den andra var lite felkörd och inte mottaglig för instruktioner när den gick i sin lilla bubbla av jaktstress. Jag hade inte utvecklats men det var olika hundar, olika tider, olika jobb... Men för vederbörande så var den tuggande hunden ett kvitto på att jag blivit en bra hundförare. Den hunden som jag kämpade med för att bygga om, eftersom jag tyckte den gick "fel".
Vad jag vill ha sagt är, jag vågade inte säga något, men jag tyckte at personen hade så fel. Jag ville säga att den hunden som vederbörande tyckte gick bra inte ens var lydig i mina ögon. Vilken idiothund som helst kan jaga en boll eller tigga godis -ursäkta mitt språk- men att vara lydig är en annan sak och ack så svart att får fram! Men den personen kunde ju hund och tävlade mycket och högt. Alla runt om var gamla i gemet och jag var inte det. Sa jag något så tystades jag med sarkasm som inte var av den komiska arten.

Så mitt råd till er alla, gör inte samma misstag som jag. Jag stannade ända tills nästa hund kom och då bröt jag. Jag ville inte mer.

När du hittat rätt så ska det inte spela roll vilken skola du kommer från, vad som fungerar på din hund, eller för er som ekipage... Riktiga kamrater i hundvärlden är svåra att hitta, men när man väl hittat rätt... Håll i hårt! :)

Själv sitter jag med guldklimpar runt om i landet, NI betyder hur mycket som helst för mig och mina grisar! :)

fredag 3 juni 2011

Snart kommer AGU kunna meddela när träningshelgen går av stapeln...

Platsen för detta blir... Känner någon igen sig?

Snart kommer AGU -Arbetsgruppen Ungdom i Schäferhundklubben- kunna meddela när träningshelgen går av stapeln, boende med möjlighet till att ha hund på rummet/stugan/lägenheten och matfrågan är snart avklarad och instruktörerna ska enas om antal deltagare och vilken helg som passar bäst.

Håll ögon och öron öppna och sprid detta till alla som ni känner som är sugna!
Anmälan kommer att vara bindande och platserna begränsade så missa inte detta!

Så spännande! :)

torsdag 2 juni 2011

Kort och målmedvetet pass, sjukt nöjd med det!

Idag så togs det sovmorgon och jag vaknade så sent som klockan 9 av att Samson låg och drömde och sprang för glatta livet, upp och sätta på ägg och sen ut och rasta hundarna. In och äta frukost och sen bar det av mot spårträningen i Arninge.
Benson la spår till Samson med 7 apporter och jag till Quarre. Båda gjorde kanonjobb, det var Quarre som jag diskuterade lite med. Vi var lite oense hurvida det är viktigt eller oviktigt att spåra hela tiden eller om man kan ställa sig och spontant filosofera efter ett par meter, helst kika efter en fågel eller vifta på svansen mot träningskamraterna som lägger spår längre bort. Han avslöjade sig dock när han gjorde det för tredje gången och sen sekunden efter fortsatte utan problem och utan att vara det MINSTA trött. Då sa jag till honom att han inte fick gå på alla retningar som dyker upp när vi spårar. Så nästa gång det hände så korrigerade jag och peppade honom så fort han satte ner näsan, det resulterade i att han spårade 200 meter till utan att kika på hararna som sprang över vårt spår med start ca 4 meter från honom, han lyssnade på dem och svansen viftade -Han är lika duktigt som Samson på vilt, ikväll drog en hare 1 meter framför honom och jag var 50 meter bort. Han vände sig snabbt och bad att få springa efter och jag trodde svansen skulle gå av så högt som han höll den :)- men han fortsatte hela vägen i mål och du kalasade vi på kattmat och en söndertuggad boll av högsta kvalitet!

Sen blev det DTBK och jag tittade på Sissis apportering, sen hjälpte hon mig med min tävlingsrutin. Jag tror jag har det nu! Gjorde två ingångar på plan och sen ställde jag upp i US och gjorde två framåtsändanden. Det första bröt jag eftersom han kikade bakåt en gång medan han sprang -gillas inte- sen skickade jag igen och då blev det ett långt och rakt skick utan kikning bakåt -gilla-. Kort och målmedvetet pass, sjukt nöjd med det!

Efter det så blev det skydd, vi har ju inte kört så många pass och jag måste säga att det har varit nyttigt för Samson. Han har verkligen mognat i skallen sen maj 2010 och jag tror vi tjänat på att ställa honom. Faktum är att jag aldrig kunde föreställa mig att han skulle gå såhär bra på så få pass. Idag så drog vi nytta av att han var lite sliten och kollade över släppandena, han har börjat sega och tugga sig ur så det tog vi tag i idag. Han blev lite berörd av att jag helt plötsligt börjat ställa krav -hittills har han ju fått lösa allt själv mer eller mindre- vilket resulterade i lite tittanden och frusterade puffar men det oroar inte mig så mycket. Bara han koppalr att han måste släppa för att få belöning och att jag kommer ställa det kravet så kommer nog det andra att släppa. Vi fick ju bort det förut så det fixar vi lätt tror jag. Eller hur Benson?

Här kommer en filmsnutt från dagen :)


Ps. Korrigeringen ser tuff ut för att Benson snurrar runt, men så är inte fallet. Benson och Samson är bundisar och man ser ju på Samson efteråt att han köper det och vill mer än gärna fortsätta. Med tanke på att han ständigt släpar ner mig på plan och efter passet gärna ligger och rullar runt i gräset med Mr B så finns det INGET att oroa sig för :) Ds.

onsdag 1 juni 2011

Bilen havererade, jag är hästsugen och apporteringen är i full gång!

Idag så var det sista lektionen på skolan och nu ska bara tentan skrivas och lämnas in, lättare sagt än gjort dock!
Fick ett mess av mamma när jag satt på lektionen att hon och Sissi skulle träna på DTBK och jag var inte sen på att svara med "Jag hänger på". Dock så höll jag mitt löfte till mig själv och lät Samson vila.Vilket resulterade i att han i sina frispel i bilen -blir sån när lillebror får komma ut först och träna... Funkar även kanon på tävling ;)- startade larmet... Antagligen trodde bilen att den skulle haverera...
Quarre och jag har startat med apporteringen, Jonas har inte rört den så det var med stor spänning som vi tog oss an detta projekt. Nu har vi kört tre pass och jag trodde jag skulle ha tinnitus by now men döm om min förvåning hur fint det har gått. Han är überkänslig grabb så man får inte bli irriterad, stressad, sur eller belöna bort honom -alltså slänga en boll eller liknande- så han drar upp stressen. Ni kommer se vilken tabbe jag gör på filmen! Nu är det ju inlärning så då köper jag att det går långsamt och väljer mina strider, när han är säker på vad han ska göra så lägger vi på stressorer allt eftersom och då kommer farten naturligt. Testade att sparka igång sirenen för att se om han kunde hantera sig själv och komma tillbaka, ni ser det i slutet och eftersom han är trött så fungerade det kanon. Strategen Jeanette :D

Nästa steg är att köra apportering när han sover... ;)

Eftersom jag glömde att filma i början när han faktiskt gjorde riktigt fina lägganden och inkallningar så får du -älskling- nöja dig med några sekunder av lydnaden i "efterhand" och kika på omgång 2 av apporteringen detta träningspass :)



Från Talanglägret kommer detta citat:
"Först när du tagit kontroll över precis alla omständigheter kan du skylla på otur"
-Malin Bayard

Ännu en tjej som sätter relationen med sitt djur främst, hästen måste lita på dig och även om den tvekar så ska den hoppa. Man blir ett, slutar du rida så kommer hästen sluta jobba för dig och då kommer man inte långt. Tillsammans måste man möta hindret.
Känslan att spränga fram över fältet mot nästa terränghinder eller hoppa ut för en bank -typ som ett trappsteg ner i vatten oftast, kan var flera meter...- där man knappt vet om man kommer överleva -japp ni som tävlat eller ridit terräng vet vilken känsla jag pratar om- men din häst litar på dig. Du säger att ni SKA och den lyder... Den underbara känslan när man känner suset i magen och hur hästen ligger på i handen igen för att ta sig till nästa hinder. Underbart.
Samma känsla är det när man tränar/tävlar hund och man blir ett... Känslan i lydnaden eller i spåret... Vem har inte fått gåshud under ett riktigt bra skyddspass?
Eller så är det för mig... Hur är det för dig?

Guuuuuud vad jag saknar häst... Har inte ridit på ett år snart... :(