Plugg plugg plugg....

Det börjar märkas att man är själv, att det inte finns någon att bolla med och ibland känner jag att jag överarbetar vissa saker som jag i slutändan ändå inte kommer välja att ha med i min uppsats...

Men ändå är det skönt att det flyter på ändå...

Träffade min handledare och han är så härligt engagerad!

Satt på bibblan men gav upp en timme tidigare eftersom hantverkarna såg till att den "tysta avdelningen" fylldes med typ grabbsnack från omklädningsrummet...

Men jag trivs med att sitta där och skriva, det är verkligen en studiemotiverade miljö!

Annars så är det som det är, varenda del av mig är helt slutkörd...

Tankarna slutar aldrig snurra, men med tiden så lägger sig nog ro över allt....

Idag fick jag damp och plöjde lite på hemnet och platsbanken, försökte hitta lite inspiration och kanske nya drömmar...

Sen såg jag att Rebecka sökte folk och visst finns tanken att söka mig dit... Älskade tjejerna, men jag skulle kanske vilja prova på en annan avdelning...

Fokus fokus!

Vill inget hellre än att må riktigt jäkla bra så snart som möjligt!

2014 närmar sig och jag hoppas kunna komma undan min otur och få bukt på ekonomin igen. Det blev lite väl många hål att täppa igen iår....

En kopp te lugnar lite och lyxfällan rullade på TV:n, folk har det sämre än mig...

Det är lite tröstande iaf!

Studentlivet tar slut förr eller senare och då kan man börja jobba med en redig budget.

Hundarna har fått lida idag, men de har iaf varit ute hela dagen och fick komma in när jag kom hem, så de sover gott nu....

Båda är så goa när matte är sliten, det är mycket närhet och mys som bjuds...

Fasters godingar!

Fasters godingar! Vilken mysig och busig kväll det blev! August vägrade dra ner på tempot utan höll sig vaken hela tiden, rekord för grabben! Sex månader och galet med i matchen hela tiden!

Astrid är en pratkvarn utan dess like! De små händerna går Non-stop och ibland så hänger man inte ens med när hon lixom börjar mitt i tanken eller hinner börja springa åt andra hållet samtidigt som hon tecknar och tjoar. Söta ungar!

Det är sån skillnad att få egen tid med dem, framförallt med Astrid. Blygheten finns inte och hon är så otroligt framåt!

Idag var det C-uppsats och storhandling på schemat, man känner sig lite duktig när man kan konstatera att det finnsat att laga för flera veckor framåt.

Hann ta två timmars promenad över lunch och det var välbehövligt!

Det var härligt trötta och lite småfrusna hundar som kom in från hundgården, de äter med god aptit såna här dagar och nu sover båda i sina BIA-bäddar.

Mammas Grisar!

Nu lite mera läsa och anteckna....

Ett andetag i taget.

Plugget fortsätter.

Magen har gett upp.

Foten läker fint.

Utsikten är fin.

2,4 kilometer för Samson och 600 meter för Elsa!

La ut Samsons spår och åkte sen för att inhandla Royal Energy (rabatt på zoo.se) och ett par nya löparbyxor med rosa detaljer, SÅKLART!

Samson redde ut över två kilometer i varierande terräng, han spårade som en gud! Det är skönt att inte ha något tävlingsmål som gnager utan bara spåra och njuta!

Noteringen från dagen är att han inte litar på sig själv till 100 % utan han kontrollerar och analyserar så noga så noga... Han löser allt men jag vill ha mer känslan av att han lixom "Äh fy vad lätt! Störtlöjligt!", nu är det "nämen ojsan hoppsan... dumdidum dumdum" och mysigt.

Tja ett 99 poängsspår fast i skogen...

Elsa är TILLBAKA!

Inget käkande, kanonmarkeringar och något hög viftande svans!

Trötta hundar och en mör matte har delat på en pizza och nu blir det kvällsgöra...

Mao myyyys och diska!

Samson är en lekfarbror!

Igår så höll Samson låda i 7 timmar Non-stop i stort sett. Tiggde han inte något så lekte han med Peters barn, helt underbart att se honom!

Peter är ju sugen på hund, men tiden finns inte så nu har han bokat in att få låna Samson en hel helg.

Min lilla goding!

Tack för en grymt trevlig kväll hela högen!

Nu ska vi ut och spåra för att kunna avlägga en rapport om vart spårkondisen ligger och sen ska jag rada upp alla detaljer som jag vill finslipa, det vankas en eventuell spårkurs och det är något jag VERKLIGEN ser fram emot!

Den killen har inga dåliga dagar...

Mattes hjärtegull förgyller varje sekund, den killen har inte en enda dålig dag alltså!

Tack för alla varma och stärkande ord, finaste ni!

Ikväll blev vi lite uppvaktade med lagad middag och tända ljus, det värmer hjärtat och nu är magen go och rund efter kvällens godsaker.

Vi avslutar med en nördig film i gott sällskap :)

Kämpa.

Kämpade på med uppsatsen idag igen och var bland de sista ut från bibblan, fördelen med att annat i livet haltar är att vissa saker ändå håller en på banan.

Vaknade imorse med norra Europas tyngsta huvud, lät tankarna flyga åt alla håll och kanter på promenaden. Foten gör inte så ont längre om jag håller mig på plana underlag och löst knutna skor.

Men väl hemma så la jag ner en stund på att ta hand om mig, det är något med att ta på ett ansikte och att fixa håret som per automatik gör att man släpper lite på allt och för en stund gapar inte hålet under en lika stor längre.

Märkligt.

Men ack så skönt!

Noll motivation för hund.

Tur att de känner av det och båda släpper på förväntningarna på mig.

Imorgon är en ny dag och ju mer tid som läggs bakom en så blir avståndet allt större och stegen lättare.

Snacka om höstdepp och pannkaka på samma gång!

Sleep tight my friends!

Tungt.nu

Ett par jobbiga dagar har passerat och beslut fattats.

Livet går vidare men usch vad tungt det är när inget blir som man trott att det skulle bli...

Pannan i kaklet och sikta på att få klart uppsatsen som planerat!

Magkatarren vägrar ge med sig och foten är blålila... Men tiden kommer nog läka ut även de skavankerna.

Tur att jag har mina hjärtan....

De kör ända från Värmland för att klippa sig hos mig!

Godingar och ett av de gulliga smsen som trillade in ikväll. Lika glädjande varje gång man får göra skillnad för en hund och dess ägare.

Vilka var där då? Jo...

En liten kille har kört från Värmland(!!!) för att klippa sig, när han kilade in genom dörren så fick han syn på mig och gjorde sitt bästa för att klättra upp i min famn medan jag stod och pratade med hans matte. De vägrar låta honom bli klippt någon annanstans eftersom han numera älskar sina frisörbesök, förr om åren på andra stället så var det inte samma melodi... Då kör man hellre långt.

En annan sötnos rymde från parkeringen från sin ägare, jag hörde hur hon skrek efter sin lilla odåga och i nästs sekund var det något litet som försökte bryta sig in genom dörren. Inte lika glad när fönen drogs igång, men så fort maskinen började surra så började svansen gå igen.

Mr Monster hälsade på och den herrn är alltid lila saklig och duktig på bordet, när jag kör slut signalen med dubbelklapp i sidan och "jah!" så blir han som förbytt och hoppar och morrar åt maskinerna.

Sen kommer husse och ska ställa en fråga om tandskrapning.

När jag ber honom visa så blir han osäker och sträcker sig efter sin hunds nos där han står på bordet så blir det lilla monstret tok förbannad och hugger sin husse samtidigt som svansen nästan kittlar honom bakom öronen.

Då fick det räcka och jag grabbade tag i lillkillen och han högg fortfarande efter sin husse men när han sekunden senare hörde mitt morrande så vände han på en femöring och blidkade mig med en försiktig puss, ödmjukt viftande svans och sen fick jag öppna munnen på honom och förklara för husse att det krävdes ett tandläkarbesök.

Husse konstaterade skrattandes ännu en gång att hundens ledare i livet jobbar på Hundcenter.

En annan fröken och jag hörde inte att husse smugit sig in i receptionen och när vi väl i upptäckte det så insåg vi att han hade tårar i ögonen.

Vår lilla glädjedans med tillhörande skall från tokfia blev en glad överraskning och det blev helt enkelt några glädjetårar.

När hon kom till mig så var hon så rädd att hon skakade av stress i två timmar, Non-stop. Men den dåliga erfarenheten hon hade sen innan hon kom till oss är bortblåst nu! Det passar verkligen vissa hundar bättre än alla andra att stå lösa ( ALLA mina trimhundar står lösa när jag klipper!) än andra, det botade hennes panik och nu passar hon gärna på att ligga på rygg när jag klipper ur tassarna. Vilken skillnad!

När jag gick för att hämta hennes filt och halsband i stallet så lämnade hon husse och sprang genom receptionen, via trimrummet och sen vidare ut i stallet till mig.

Det var några av helgens gäster...

Glada ägare och hundar kan verkligen underlätta livet!

Men vet ni? Jag är faktiskt rätt grym på detta! Japp det är jag!

Yes4Beauty!!!

Jobbet fick ett trevligt avbrott när jag fick en rejäl överraskning av Virge!

Hade inte väntat mig detta när jag slog mig ner på salongen...

Det lönar sig att vara stamkund!

Tack söta söta du!

Ute i högerkanten har ni en länk till Yes4Beauty, klicka er in på deras sida och boka en behandling!

Allt är så prisvärt och de är så fantastiskt duktiga!

Perfekt julklapp eller kanske en Farsdag-present?

Vi ger blodbadet en vecka till!

Samson fick ju rotfylla sin hörntand, i samma veva skar man bort massa tandkött. Så mina Heffaklump som vi mobbat för hans små tänder fick helt plötsligt normalstora tänder.
Veterinären sa att han hade överväxande tandkött och man valde att skära bort det.
Men det är lite stökigt med läkningen och som häromdagen så bar han sin lilla larv och sen låg han och smackade i BIA-bädden. Då blödde det och det ser ju alltid mer ut än vad det antagligen är i munnen.
Igår så kom han in och lämnade bloddroppar längst golvet när han sprang till sin älskade fodertunna för att tjata om middag, ett evigt smackande följde under kvällen och jag funderade på vad han kunde ha hittat på. Han sitter ju oftast som Fredinand i slänten så vad han burit på eller om det är så att han mot alla odds har lekt med Elsa...? Jag vet inte.
Blodbad var det iaf!
Men jag ger detta en vecka till, det har ändå läkt en del, och har det inte läkt efter det så tror jag att man måste sätt in någon form av behandling.

Men inget skydd eller inget lekande med saker som tänderna kan sjunka in i.... Alltså inte heller något lekande med eller mordförsök av Elsa.

Tråkiga veckor.

Exteriörschäfer eller bruksschäfer, du måste välja!

Eller?

Här följer ett något dramatiserat men ändå i mitt tycke sanningsenligt inlägg om ämnet.

Jag har en ras som är uppdelad i två läger, exteriör och bruks.
Man benämner dem utifrån vilka linjer de kommer utav och sen så ska man också HELST vara helt rabiat när det gäller att smutskasta den typ man själv inte äger.
Eller för vissa är detta agerande mycket viktigt.
Tufft läge för mig som bor med en av varje här hemma.
Det är slagsmål och upplopp dagligen om vem som är bäst och vem som är en kass schäfer och som borde avlivas, ibland pausar vi och åker och gör något roligt som omväxling. Typ tränar.

Det som slår mig är iaf att det allt som oftast är "bruksschäferfolket" som har ett helt enormt behov av att slå sig på bröstet och helst puckla på exteriörfolket så de står i en ringhörna med sönderslagen darrande läpp och medan de skyddar huvudet så stammar de fram "Det går att jobba med exteriörer... jag lovar... snälla... slå inte....".
OM någon stackare stått upp lite grann så skriker delar av bruksschäferfolket "VARFÖR ÄRÉ INTE NÅGRA EXTERIÖRER PÅ VM/SM OM NI HAR SÅ JÄVLA BRA HUNDAR!!!?"
En kontringsfråga är ju varför inte ALLA bruksvarianter tävlar VM/SM/NM eller kapar CERT efter CERT hela tävlingsäsongerna OM det nu är detta som är deras syfte här på jorden?
Tittar man i listorna så är det inte så många av landets ALLA bruksschäfrar som faktiskt är aktiva. Samma namn återkommer ju hela tiden och blandas inte upp med så många nya.

Hursom så finns det ju runtom i landet folk som jobbar med sina exteriörer, i skogen hittar du dem, på fälten, patrullhundskurserna är fulla med exteriörer, appellplanerna beträds av exteriörer...
Jag förstår inte varför folk enbart sätter VM, SM eller tävling som en referens på exteriörernas arbetsförmåga?
Eller hundars arbetsförmåga överlag?
Det är ett kvitto som är lätt att läsa, men säger EN dag i ekipagets liv ALLT?
Kolla på min och Elsas tävling!

Vi säger många gånger att schäfer är en allroundhund, men vi eftersträvar det inte alltid...
De flesta uppfödare föder upp deras version av den perfekta schäfern.
Kanon för den valpköpare som har samma version!


Men om vi nu alla har en EGEN smak, varför finns det ett sånt stort behov att hävda den ena typens brister eller med en dryg ton förkasta deras fördelar?
Ska vi inte vara glada att vi har en arbetande ras och inte står med ASFETA "utställningshundar" som inte ens behöver en arbetsmerit för att bli SUCH?
Jag vet andra raser där man skulle bli salig om man tog tillbaka arbetsmeriten.

Men neeeeeej för i helvete!
Vi måste klaga. Det känns som visa har detta som kall i livet.
Bruksschäfern attackerar exteriörschäfern. Precis som hemma hos oss mao... hihi...

Men hur ofta läggs det ut bilder på bruksschäfrar med knappa gångarter eller när målas våra bruksschäfrar ut som skrikmaskiner som bara jagar boll i alla moment? Handen på hjärtat nu!?

Som exempel lade nyligen en film från modproven på tysk ut på ett forum, men hänvisningen att bruksschäfrar skulle vara modigare. INTE att det är roligt att några bruksschäfrar går på utställningen. Nejdå. Exteriörer är sämst och såsom på filmen är exteriörer generellt.
Inte en tanke på träningssätt, årets sju förarbyten, hundhållning som skiljer sig avsevärt från vår hundhållning, hundar som är värda flera miljoner och därmed inte får satsa fullt i modproven....
INGA avvägningar. Inget positivt. Bara att exteriörer är dåliga. Punkt

Men vet ni?
Jag HAR den generella exteriörhunden! Samson ÄR den generella exteriörhunden.
Nu skriker säkert någon och menar att jag överdriver.
Men nejdå. Fråga vartenda proffs som träffat/tränat hunden, varenda figge, alla mina träningskamrater, titta på hans tester, fråga erkända uppfödare i både Sverige och Tyskland av båda typer. Så många kunniga människor kan inte ha HELT fel. Lite fel säkerligen. Men HELT fel? Nja...

HUR förklarar vi nu detta då?
Är jag så förbannat bra förare?
NEJ! 
Det kan man nog kalla önsketänkande från min sida...

Men eftersom jag så MÅNGA gånger fått kommentarerna "Samson är ju som en bruksschäfer", "han är verkligen en ovanlig exteriör" eller "han är UNIK!" så kan man inte tro något annat än att dessa människor verkligen INTE har en SUSNING om hur exteriörer är.
Hur kan man annars lägga dessa kommentarer? Jag kan inte förklara det på annat sätt. Kan ni?

Jag kan inte ljuga om min egen hund eftersom för många vet sanningen. Typiskt....
Han är inte unik. Ingen dunderhonung eller något mirakelfoder....
Jag är inte en så fantastisk förare.
Nej min egen förklaring ovan kvarstår.

Kontentan blir alltså i mitt tycke att trots olikheter mellan typerna så GÅR det att träna och tävla framgångsrikt med en exteriör. Smutskastning är så löjligt och visar bara på avsaknad av ödmjukhet.
Men folk vill med hänvisning till olikheterna hävda att det inte går eller att det inte blir lika bra, inga avvägningar eller reflektioner över förare, träning, antal grenar, förarens motivation eller intresse. NADA. Tråkigt.

Så då kommer mina frågeställningar:

-Varför måste olikheter mellan typerna förklaras som att den ena eller andra typen är sämre?
Vi som har erfarenhet av båda sorter kan ju oftast se att den ena hundens fördel är den andras nackdel.
 
- Varför har jag fått den starka uppfattningen av att ägare till bruksschäfer har ett galet behov av att påtala exteriörens (i deras ögon ska tilläggas!) brister?
Många förstår varför jag har Elsa men ingen förstår varför jag har Samson.

- Slutligen så undrar jag vart medkänslan och acceptansen för andra schäferägares val finns och hur man ska hjälpa den att komma fram?
Eftersom det generellt enligt min uppfattning är en typ av schäferägare som ständigt klankar ner på andras val av schäfer.

När ska vi klappa varandra på axeln och önska varandra "lycka till" istället?

Nej mina vänner. Det var mina tankar.

Men tack och en eloge till er som faktiskt har ett sånt öppet sinne som jag efterlyser!
Flera finns ju i min omedelbara närhet och ni är alla grymma!
Oavsett vilken typ av schäfer ni har!
Eller fel! NI är f****n ASgrymma!!!!!!

10,2 km!

Jag har haft motionsspåret som jag och Cissi springer i som promenadspår innan och med samma tanke varje gång...

"Fy fan för att springa här! Det skulle jag inte palla!"

Men idag så hände det! Två hela varv! Alla helvetesbackar i repris inom loppet av en timme!

Men runt kom vi och jag har sällan varit så nöjd med en löparprestation!

När vi hade sprungit halva och precis efter mördarbacken så konstaterade jag att mina ben verkligen var starka, jag klappade om dem och hejjade på hundarna som låg så mjukt och fint i sina linor. Duktiga pälsar! Mammas hjärtan!

Vi rullade in på 58:21 och detta trots att vi gick 150 meter innan vi trasslade med påkopplingar, lite stopp i spåret för möten  eller utfall från andra hundar.

Sista 1500 så ville huvudet ta livet av sig men benen rullade på...

Jäkla märklig känsla....

Men ändå så kom vi in under timmen!!!

Gymmet hann jag med efter det och nu är kroppen sådär go som den kan vara efter två lyckade pass!

Fyra pass denna vecka.

Is this the new me?

If it is so...

Then I freaking love it!

Till er som sitter och kommenterar och förkastar andras metoder eller sätt att tänka, tips från coachen!

Jag satt och läste lite kommentarer och gav mig även in och försvarade lite folk som fick sig en skopa skit helt obefogat.

 

Det som slår mig är att det verkar finnas så lite ödmjukhet bland folk.

Framförallt när man blivit instruktör eller tränat sin första hund.

Nu till lite grunder och tips inom sälj och föreläsning/instruerande för er som väljer att förkasta andra metoder eller instruktörer:

1. Går man en kurs så ska man ju vara medveten om att kursen är en vara/produkt. 
2. För att sälja en vara eller en produkt så krävs det att säljaren tror på varan för att det ska bli trovärdigt och för att köparen ska känna sig manad att köpa varan och kanske prova den eller bara ha den som prydnad.
3. När man köpt en vara så äger man den och kan därmed bestämma lite själv om man vill använda alla finesser eller inte. PRECIS så är det när man går kurs också!
4. Jag älskar att gå kurser, det ger mig möjlighet att förstå andra, utvecklas själv och skapa möjlighet hjälpa mina kunder som kanske behöver eller efterfrågar något som inte är helt inplanerat i min egen produkt.
5. Jag kan stå och instruera tusen olika sätt, men jag är noga med att påpeka vilken som är min egentliga produkt. Vad jag är bäst på. Men eftersom jag gett mig fan på att förstå andra sätt att tänka så är min repertoar som instruktör är bred.

Så innan ni skriker högt och lågt om vad än det ena eller andra sättet eller kursen leder till, ta en funderare.

Har ni mött ALLA problem och alla typer av hundar så att ni han generalisera?

Då har ni ju LÖST alla problem som någonsin funnits och troligtvis alla problem som kommer att finnas! Kanon! Ni kommer bli miljonärer!

MEN är det så att ni efter alla ”jag vet”-kommentarer kommer på att ni inte har det?

Tänk er då för.

Säg inte att den ena eller andra förespråkar våld.

Att nästa individ ska undvikas till varje pris.

Tala gärna för er sak men gör det konstruktivt och förkasta inte ALLT ANNAT som skit.

Det är en sak att själv inte vilja använda finesserna, det är ok!

Men gå då ut med att "såhär tänker jag"-attityden och gör klart att det är ditt sätt att tänka och därmed inte detsamma som facit.

Folk har ju både vunnit VM med andra metoder som grund än vad du har och man har löst samma problem som du fast på andra sätt?

Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen:

Att jobba med hund är som att stå på tröskeln till universum.

Det är oändligt!

Skämmig före-bild och laddning för helgen!

Trött och sliten kropp, jakten på endorfiner denna vecka har varit helt galen och fantastisk!

I onsdags så begav vi oss mot spåret och jag fick verkligen slita för att inte ge upp. Trots lång vila och hela kittet så var det så jäkla tungt! Efter 5 km fick det räcka.

Åkte till gymmet och drog ur det sista ur kroppen. 

Skönt!

Hundarna går så jäkla bra i draget men idag var det dags igen och med stumma ben som kändes avdomnade av träningsvärk...

Men jäklar i gatan!

Drygt 9 km avverkades och det avslutades med att vi tog mördarbacken!

Behöver jag säga att mina ben vek sig?

Jag fick koncentrera mig för att inte ramla ihop!

Hundarna var duktiga, men idag hade jag inte samma hjälp... Typiskt!

Men jäklar vad nöjd man var när vi äntligen kom till bilen.

Löpning är verkligen såååå mycket dagsform, min kondis blev inte bättre på två dagar utan idag ville kroppen mer och fixade det! WOW!

Svängde förbi gymmet och körde ett snabb-pass.

Ska byta gym och siktar på att nyttja mitt nuvarande "lyxgym" till max!

Har än så länge tappat något kilo på resan men det är LÅÅÅÅÅÅNGT kvar!

Här kommer en förebild, tagen innan vårt första löppass.

Skäms lite.

Men vad tusan!

Nu kan den EXTREMT kurviga (föredrar den benämningen före tjock...) bara bli starkare, snabbare och förhoppningsvis lite smalare!

Avrundade kvällen på vallen i Degerby och njöt av höststrålarna medan Cissi sprang över det enorma fältet och bråkade med Vic och försningar...

Nu blir det laddning för morgondagen som innebär spår, lydnad och fin-besök!

Frågorna är många och nu kommer den! Årets sista kurs för mig!

Kursen kommer vara lydnadsinriktad och då för dig som befinner dig på en lite högre nivå, dvs tävlar aktivt eller tränar aktivt och skulle bedöma att ni ligger på en nivå som är "klar" för BH/IPO1/BSL1/Lydnadsklass 1 och sen givetvis uppåt i klasserna!

 Dagen för spektaklet blir söndagen den 10 november mellan 9-16 med lunchpaus.

På kursen är ALLA välkomna och av er som mailat så vet jag att det finns lite "problemhundar", men ni är hjärtligt välkomna! Tveka inte! Problemen kommer antagligen vara ett minne blott när dagen är över! Hur svårt kan de vá?

Antalet platser begränsar jag till 7 så därför råder först till kvarn!

Blir intresset stort så får vi diskutera en lösning inför kursen och om ytterligare en dag ska lägga still!
OM vi lägger till en dag så kommer de som fått plats att få välja vilken dag de vill ha först och sen plockar vi in på resterande lediga platser!

Denna kurs hålls i Schäferungdoms regi och samtliga intäkter går till våra ungdomar!

Pris är 500 kronor för ungdomar som är medlemmar i schäferhundklubben, 600 kronor för medlemmar i schäferhundklubben, 700 kronor för icke medlemmar och då ingår lunch och lite fika!

Kursen kommer att hålla i norrort/roslagen i Stockholm och exakt plats kommer att anges när kursdagen närmar sig och kommer att vara beroende av väder och vind!

Är ni ungdom utan bil så oroa er inte! Det kommer finnas möjlighet att stoppa undan er hund i bur om ni får skjuts, eller kolla om ni inte kan samåka med någon som oxå ska gå kursen.

Kolla almanackan och maila in din anmälan till jeanettehedman@hotmail.com

Välkomna!

CERT till Samson och titeln IPO1 till Elsa!

Samson.

Han som blev anmäld bara för att Elsa ändå skulle tävla.

99 poäng i spåret! Kritiken löd:

"Då har vi sett Jeanette och Samson. Hunden har två små kontroller första sträckan, en på tredje. Resten hamnar i betyget utmärkt utan anmärkning. 99 poäng!"

Glad matte?

Det var viltväxlar ÖVERALLT på spåret och han bara traskade på...

IPO-FH-hjärnspökena har alltså kastat in handduken! Han kan fortfarande spåra och matte ser ändå några förbättringar hon vill göra. 100 ska inte vara så jäkla svårt att få!

Bild från ett av spårfälten för ettorna...

Lydnaden då?

Grabben har en matte tyckte att framåtsändande och plats var det enda han behövde träna på. Resten fick lösa sig. En apportbock av jätte-size var inte igår vi körde med. Grupp gjorde han ju i tisdags... Osv...

Resultat av detta blev en hund som VARJE gång vi gick "fot" på rak linje ville dra till framåtsändandet.

Men trots en rätt rättvis/noggrann (läs hård) bedömning så landade vi på 87.

Skyddet?

Samson hade ju spårat för 99 så han tog för givet att han kunde frilansa lite efter eget huvud i denna gren. Han skippade två skul. Stoooor lov på utkallningen. Ful i bettet i sista träningen och belastade figgen.

Men gryyyyyym transport och fina moment i övrigt. 88 poäng.

Vad ger det? 274 poäng och CERT!!!!!

Killen som bara skulle få vara med för att han är så glad och Elsa skulle ju ändå köra....

Tänk om vi tränat mer? Med struktur...

WOW!

Elsa då?

I spåret så åt hon jord som jag lyckats trampa upp! Jag frågade domaren hur mycket han drar för prat i spåret...

"Vad har du på apporterna?" undrade han och jag svarade kaxigt "Utmärkt!".

Så där och då började jag "dressera" hunden, hon är för lättlärd och jag ville inte ens tänka tanken på vad "jordätandet" skulle leda till. Sen hade vi problem i sista vinkeln som hon löste.

Resultat blev 70, jag gissar att jag snackade bort 15 av dem. Men det var det värt!

Lydnaden var jag KALASnöjd med!

Hon fick en fix ide och flyktade från domaren under FF och var lite spökig i gruppen men jag hade grym sinnesnärvaro och är supernöjd med att jag inte släppte igenom något hos henne. Eftersom jag inte var nervös så blev hon ju hela tiden trygg hos mig.

Men som sagt! Det är tempo som saknas i apporteringarna, men hon får INTE göra det fort ännu på träning heller. Fokus ligger på annat så det var kalas!

Framåtsändandet var "utmärkt" och då var det FÖRSTA gången hon fick göra ett läggande!!!

Platsen låg hon med hakan i backen och rörde inte ens ett morrhår!

MYCKET nöjd matte och 82 poäng!

Skyddet var mentalt och väldigt lydigt.

När jag sa rondera så "ronderade" hon mig och drog till skul 6. Att kapa henne och göra rätt finns inte i detta läge.

Hon gjorde sitt livs första utkallning och den var perfekt!

Sen var det fjant i anslutningarna men vi kammade hem 80 poäng och därmed titeln IPO1!!!

Stort tack till alla som deltagit idag, på träningar och framförallt till Benson, Mads och Tommy som sliter för mina hundar!

Vilken dag! Komiskt att vi faktiskt haft 7 (!!!) domare på plats idag, både som tävlande, publik och som faktiska domare! Man får lite insider-tips och man blev skapligt bedömd vill jag lova!

Ett inlägg om omplacering...

"Jag KÄNDE i kopplet att du var här!!!"

Kommentar från av hundägarna på jobbet imorse...

Varför?

Jag klipper hunden ibland. DET är det BÄÄÄSTA som finns om man frågar denna stolta hane!

Roligt är att för ett par år sen när jag lärde känna hunden så var vi inte alls kompatibla. Jag var inte alls så förtjust i honom och han brydde sig inte om mig, mitt tålamod var inte anpassat för honom då.

Malin och han däremot hittade ett samarbete och jag var ju glad över att jag inte behövde anstränga mig för att skapa relationen som stred mot min personlighet.

Kemi är A och O när man ska jobba med hund enligt mig, stämmer inte kemin så ska man inte skämmas utan vara stolt över sin ödmjukhet och ge hunden bättre förutsättningar med en annan lämpad förare.

Eller så väljer man utmaningen men är väl medveten om att kemin inte stämmer och därmed inser att man alltid kommer jobba i motvind, men man vinner erfarenheten.

Men även om man vinner erfarenheten så kanske man förlorar glädjen.

Men idag ett par år senare så är vi som en liten kärlekshistoria.

ALLT för att jag bestämt slängt upp honom på trimbordet och talat om vilka regler som gäller där för snart två år sen.

Men den här mysiga historien hade aldrig hänt om jag hade tvingat mig själv och just denna individ att ingå en relation när vi först träffades.

Värmen i hjärtat när denna hund vägrar lämna dagis och husse får ta till barska toner och koppelhjälp... Den känslan är oslagbar!!! Ledsen husse...

Så vad vill jag säga?

Gå på magkänsla och var ärliga mot er själva och era hundar!

En omplacering är inget att skämmas för, man är inte expert på alla hundar och man ska alltid komma ihåg att det är individer precis som vi.

Man kommer inte alltid älska alla människor och man kan inte alltid älska alla hundar, man går helt enkelt inte ihop med alla! Varken hund eller människa!

Men kärleken är ju inte logisk så ena visst kan det ändras med tiden och bli som med mig och min vite riddare.

Men som jag skrev.... För oss hade detta aldrig hänt om han och jag hade försökt tvinga oss på varandra från första gången vi träffades.

Hoppas detta inlägg skapade klarhet för er som mailat och rådfrågat mig?

Det är ett känsligt ämne, men man MÅSTE komma ihåg att det inte handlar om att misslyckas!!! Det handlar om att vara ödmjuk, KLOK och att man har hundens bästa som mål!

Slut som artist!

Det känns som att allt runtomkring mig går i högtempo nu, skola som är rätt kämpig för att hinna med och för att ens lyckas ta in hur mycket som faktiskt väntar. Idag satt jag och gick igenom den litteratursökning som jag gjort och vilka referenser som skulle kunna ligga till grund för vidare sökning. Alltså. Det går verkligen runt i huvudet på en!

Men nu ett par timmar senare och lite frustration så är jag klar för stunden, ikväll så kommer jag antagligen ha smält lite till och därmed sorterat tankarna.
Men nu får det bli promenad med Cissi och gänget, känns välbehövligt kan jag säga...
Hoppas hinna spåra lite i em med djuren, skönt att liggtiderna är tillbaka till det normala så man hinner planera in det.

Energi häråt tack!

Gårdagens träning gick dock över förväntan så nu hoppas vi att jag hinner snöra ihop säcken....

Riksmästerskap i IPO-FH avklarat! Åttondeplats å allt!

Klantigt av mig men jag tror att det hade varit svårt för vem som helst att välja mellan de två alternativ som Samson gav mig. Hade jag läst terrängen noga så hade jag kunnat ana hur vindtunneln vek av och varför hans "höger-slag" såg ut som det gjorde...

Men jäklar vad svårt det var!

Jag släppte på honom igen och lät honom spåra vidare så han fick en apport som avslut och en gotteburk :)

Underlagen var en utmaning vill jag lova!

När 3 av 10 hundar blir underkända så kan man, med tanke på dessa skickliga och vältränade hundar, sluta skämmas för min miss. Vi är ändå 8 bästa i Svedala med så lite träning som ni kan läsa om i mitt Facebook-inlägg ;) :D

Story tack till SK Hok för ett otroligt välarrangerat Riksmästerskap i IPO-FH!

Framförallt tack till alla spårläggare som under helgen trampat över 36 000 steg!

Kram på er alla!

Även tack till alla deltagare som bidrog till en grymt trevlig stämning!

En eloge till alla hundar som kämpat tappert med de svåra underlagen, VILKA HUNDAR VI HAR! Fantastiskt att få se!

Hoppas vi ses snart igen!

Jäklars va bra det går!

Idag fick alltså Samson ett av dessa sällsynta fältspår, helt enligt regelboken ett FH spår!

Det gick galant förutom lite mycket motor i motvinden, de första 500-700 gick i motvind. Han blev till sig av att det var ett tillämpat spår och ville höja näsan och springa. Tur att man har lina!

Första förledningen låg på första sträckan och han noterade den inte ens!

Dock märks det vad skogen gjort med våra vinklat och han vill gärna gena, lixom skarva av sista metern. Han löser ut allt och apporterna kommer hem oxå!

Sista vinkeln så kallade jag in honom när han skarvade och sa åt honom att spåra om med mig bakom. Ja jäklar så är han så noga så noga... Inte en centimeter fel!

Att man ska behöva vakta honom så pass! ;)

På sista sträckan löste han ut förledningen och vi kom i mål helskinnade!

Uffe gissade att vi skulle fått "höga 80" och det gjorde min dag!

Jag kommer bli så stolt OM vi levererar ett godkänt resultat till helgen!

Med så lite tid på fälten så är det kanske lite mycket att begära. MEN jag hade blivit så glad!

Tessan körde premiär som spårläggare, inte illa! Det ÄR svårt att hålla reda på vinklar och sånt, men Samson är pålitlig iaf! Tack tjejen!

Tack för sällskap och förledning Uffe!

Ni andra....

Håll tummarna!!!

Senare...

Nu har jag även tvättat släpet i halvmörker... Kan bli spännande att kliva ut och se eländet imorrn... ;)

Sleep tight everyone!

Dejtingsajts premiären avklarad!

Jag är för jävla lättlurad!

Får mail från något som heter Badoo om att min kompis som är i Afghanistan skivat ett meddelande till mig via sajten.

Klickar på infon och hamnar i AppStore. Gratis app. Ja vad fan!

Klickar och vips är jag inne.

Men blir grymt besviken!

Min kompis bild har antagligen blivit lånad och min mail snodd.

Då plingar det till och ännu ett meddelande med reklam skickat från en annan vars bild blivit snodd eller vad man ska säga.

"Jag har inte skrivit det där!", repliken på sajtens spam kom på en gång.

Komiskt är att killen som replikerade är en kille som jag var på "dejt" med för typ 9 år sen!

Vi skrattade gott åt detta och mindes båda att jag vägrade av princip gå på dejt, han var smart och föreslog ett gympass... Sen försvann jag in i den gröna firman så det var ju det.

Men komiskt ändå!

Min premiär på någon form av dejtingsajt är gjord och jag konstaterar snabbt...

Det sajten gjorde för mig. 

Det gjorde jag för 9 år sen ändå.

Over and out! 

Spårdrömmen fortsätter...

Jag är verkligen i ett spårmaraton!

Hundarna har fått vila ett par dagar och nu är vi igång igen!

Elsa och jag hade vår första konflikt i spåret, jag har kalkylerat med att den borde dyka upp nu så jag riggade med en lååååång sträcka i motvind med många depåer. Sagt och gjort!

Skrik och panik utbröt, enligt seden som Elsa jobbar efter, ett par meter in på sträckan.

Konflikt är, om den tas på rätt sätt, enda vägen till utveckling enligt mig.

Dock blir jag ALLTID lika förvånad när Elsa drar igång... Kaoset är helt fenomenalt! Sen kan det lika gärna vara över på en SEKUND som på 45 minuter, allt är beroende av hennes motivation...

Men idag höll det i i någon eller några minutrar i taget och varje omgång avslutades med att hon spårade iväg med viftande svans...

Någon gång var hon suris men kunde inte hålla sig och när glädjen och harmonin slog till så hejjade jag på henne och svansen gick ännu fortare.

Samson gjorde 2 km så perfekt som jag bara kunde önska!

Imorrn kör vi igen!