Godingar och ett av de gulliga smsen som trillade in ikväll. Lika glädjande varje gång man får göra skillnad för en hund och dess ägare.
Vilka var där då? Jo...
En liten kille har kört från Värmland(!!!) för att klippa sig, när han kilade in genom dörren så fick han syn på mig och gjorde sitt bästa för att klättra upp i min famn medan jag stod och pratade med hans matte. De vägrar låta honom bli klippt någon annanstans eftersom han numera älskar sina frisörbesök, förr om åren på andra stället så var det inte samma melodi... Då kör man hellre långt.En annan sötnos rymde från parkeringen från sin ägare, jag hörde hur hon skrek efter sin lilla odåga och i nästs sekund var det något litet som försökte bryta sig in genom dörren. Inte lika glad när fönen drogs igång, men så fort maskinen började surra så började svansen gå igen.
Mr Monster hälsade på och den herrn är alltid lila saklig och duktig på bordet, när jag kör slut signalen med dubbelklapp i sidan och "jah!" så blir han som förbytt och hoppar och morrar åt maskinerna.
Sen kommer husse och ska ställa en fråga om tandskrapning.
När jag ber honom visa så blir han osäker och sträcker sig efter sin hunds nos där han står på bordet så blir det lilla monstret tok förbannad och hugger sin husse samtidigt som svansen nästan kittlar honom bakom öronen.
Då fick det räcka och jag grabbade tag i lillkillen och han högg fortfarande efter sin husse men när han sekunden senare hörde mitt morrande så vände han på en femöring och blidkade mig med en försiktig puss, ödmjukt viftande svans och sen fick jag öppna munnen på honom och förklara för husse att det krävdes ett tandläkarbesök.
Husse konstaterade skrattandes ännu en gång att hundens ledare i livet jobbar på Hundcenter.
En annan fröken och jag hörde inte att husse smugit sig in i receptionen och när vi väl i upptäckte det så insåg vi att han hade tårar i ögonen.
Vår lilla glädjedans med tillhörande skall från tokfia blev en glad överraskning och det blev helt enkelt några glädjetårar.
När hon kom till mig så var hon så rädd att hon skakade av stress i två timmar, Non-stop. Men den dåliga erfarenheten hon hade sen innan hon kom till oss är bortblåst nu! Det passar verkligen vissa hundar bättre än alla andra att stå lösa ( ALLA mina trimhundar står lösa när jag klipper!) än andra, det botade hennes panik och nu passar hon gärna på att ligga på rygg när jag klipper ur tassarna. Vilken skillnad!
När jag gick för att hämta hennes filt och halsband i stallet så lämnade hon husse och sprang genom receptionen, via trimrummet och sen vidare ut i stallet till mig.
Det var några av helgens gäster...
Glada ägare och hundar kan verkligen underlätta livet!
Men vet ni? Jag är faktiskt rätt grym på detta! Japp det är jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar