När nederlag blir framgång!

I helgen så var det dags för jakten på hjärnspöken, jag har ju såna... japp! Svårt att tro för många men alla har vi en akilleshäl och för mig är det IPO-lydnaden. Utan tvekan!
På väg ut till tävlingen så kände jag mig hyfsat lygn men ju närmre jag kom så kröp oviljan fram...
Jag hade ingen lust att gå ut idag....
Väl ute på spårmarken så hände det bästa som kunde hända, Samson startar upp kanonfint och jag kände "Yes vilken kille han är", men det höll knappt första sträckan ut innan han fick problem. Vad var det då? Jodå, vildsvin. Dessa äckel! Samson låste och fick halv panik och försökte slå sig ur deras stråk, till slut sa domaren att vi fick bryta och jag plockade fram Samson en bit framför deras vandringsled och spårade klart spåret med spårläggaren. Det var en lättad Samson som kom till första apporten, lillprinsen. Mattes hjärta slog lite extra hårt när han spårade vidare och jag såg hur jobbigt han tyckte det var. Det var smockfyllt med vildsvinsskit på fältet, och när vi var klara så sa spårläggaren att de hade stått vildsvin på fälten och i skogen när de kom en timme tidigare för att lägga spåren.

Detta var dock det bästa som kunde hända, all prestationskänsla föll och jag kunde fokusera på att ta upp kampen med mina hjärnspöken. Jag tycker IPO-lydnaden är så förbannat tråkigt, vilket Samson plockat upp och han blir låg mot mig och ibland så går det så långt att han bevekar mig med att slicka sig om munnen och vika undan med blicken. SÅ idag satte jag allt på att få honom att förstå att jag älskar att vara med honom på IPO-plan lika mycket som jag älskar att vara på elitlydnaden med honom. Första sträckan så var han lite tveksam, men efter helomvändningen och språngmarschen så började han ana att jag faktiskt menade vad jag sa med kroppsspråket, för att stärka min egen känsla så log jag och vips så manade han på och kom upp mer och mer i energi. Jag stöttade med mina små DK:n som jag har på lager och nä vi kom in i gruppen så viskade Melissa "snyggt Jeanette" och det höjde Samson ännu mer. Sötnos han är! Han läste in hennes beröm och trampade på ännu mer!
Tyvärr så slog han i hindret på uthoppet så det välte (han var inte den enda), men han hoppade tillbaka över "långhoppet" med apport och avslutade, dock hamnade betyget i "bristfälligt" så där tappade vi många poäng! 
Men detta till trots så fick vi ihop 88 poäng!!! Herrejösses!
Jag var så jäkla glad! Kritiken var helt underbar att lyssna på och det fladdrade lite i hjärtat, vi är på väg nu! Hjärnspökena kommer att besegras! Satan i gatan vad stryk de ska få!
Hade hoppet stått så hade vi fått minst 93 och då ska följande slipas till;
Ingångar och avslut i apportering.
Ännu bättre hantering i avsluten vid apporteringen.
Avslut i inkallningar.
Vinklingar och heltom, jag slarvar och är otydlig!

Skyddet så har jag två uppdrag, att få igenom ronderingen utan att han drog. NAILED IT!
Sen skulle jag få igenom utkallningen och att han satt snyggt när figuranten lämnar skulet, NAILED IT!
Sen blev det ett dåligt bett i flykten (kostar ASmycket poäng) och han släppte inte på modprovet....
men vi landade på 81 poäng med kommentaren "Detta är Lasse-poäng" från domaren och precis om i lydnaden fick Samson kritiken "Detta är en hund som imponerar på mig".

Det kom fram folk och gav så fina komplimanger och frågade om Samson, jag har fått så himla fina PM på facebook och mail från folk som stått i publiken och som sett oss köra i helgen. Gud så fantastiskt att man tar sig tid att höra av sig! Helt galet! Underbara ni är!
Jag kan knappt fatta att vi är på gång. Mitt huvud kommer komma ikapp och det är Samsons förtjänst och mina kamraters, tack gänget för att ni står bakom oss! Ni är fantastiska!
Tack Tommy och Mads som med våld fått ur mig mitt kontrollbehov och sliter för Samson, grymt stort tack! Tack till Benson som lagt grunden som Samson står på! Den är ovärderlig!

Tusen tack Carro för den fantastiska bilderna!