Lycka till min fina vän, numera även fru Hansson

Min fina vän Jeanette Wegersjö har gått och blivit fru Hansson, vilken kvinna!

Nu väntas liten nummer två och hon övergivit Stockholm för att bosätta sig norröver i Torsåker och där njuter hon av det härliga familjelivet.

All lycka till er!

Tusen kramar från oss!

Lite träning...

Ujujuj vad jag stör mig på den där hältan, den är som ett grått moln som ligger över vår träning och träningsmöjligheterna och framförallt så kan man inte gå ut och tävla med en halt hund, på det så har vi en karrens på 28 dagar på rimadylen... ahhhh

Var på Danderyd-Täby BK och körde idag efter jobbet, han gick finemang och det jag skulle vilja köra är ju hopp-sitt-hopp, men det blir lite svårt...
Apporteringen sitter så pass att man kan köra, dock önskar jag ju lite mer tempo in. Linförigheten ser riktigt bra ut, förutom helomvändningarna till vänster där jag vill att han blir snabbare... Ska fiska lite med mina träningskamrater vad de har för tips...
Rutan var jag mest nöjd med! Som han tänkte till idag, jättekul faktiskt!

Det är bara att hoppas att hältan lägger sig så vi kan gå ut och köra vår lilla lydnadsklass 2:-)

Födelsedagskalas på Norrö!

Födelsedagsbarnet...
Samson fick givetvis en egen hatt...

Min fina lilla skithund...

I lördags så bara det av till Nörrö efter en rekoträning med eliten, på schemat stod grillning och tårta, det blev lite sång och massa skratt!

Enja och Samson fick vara med på ett hörn (med nyktra ägare så är det ok:-) ), de badade och hade mysigt bland trevliga människor medan deras ägare ät så det sprutade ur öronen, trodde vid ett tillfälle att jag faktiskt skulle spricka...

Foto: Kråkan med sin supermobil.... hrmm...

Samson har ordet...

En vanlig fredag...

Ja som ni ser så har jag passerat kontaktfältet, vilket är en viktig detalj när man håller på med agility. För er som undrar så ser jag detta som en alternativ karriär, absolut! Vill inte att ni gör narr av en seriös kille som jag, en dag kanske det är mig ni ser på de stora arenorna, Globen vore något.


Ehh... jaha... Du hade en tanke att jag skulle igenom här alltså...

Finns det någon i en aning större storlek?


Platsliggning med skott frånBruksträningsgruppen bekommer mig så mycket som jag visar på bilden. Störtlöjligt! Min husse är sån där fäääänrik så krig är vardagsmat... ja sen lever jag ju med The Boss...


Men lägg ner nu, Huuur kuuul ääää dä häääär?


Att det ska va så jädra petnoga med alla prylar och hur man ligger... men f*n va lätt det va att få henne tyst... då kör vi så här då...


Stilstudie av Enja... hahahahahahahahahaha aaaaaaaa hahahahahahahahahahahahahahahah!

Arlanda är säkrat.

Stay safe!

Eder Samson the King

Han är bra fin... en häftig hund faktiskt...

Äääälskar min rosa spårjournal! Passar våra personligheter lixom... haha

Har fått två oslagbara pass på raken med min prins! *myser*

I fredags så blidde det spår och lydnad, körde apportering som går fin fint och det fria följet, stack till Bro-Håbo BK och lånade deras plan. De hade faktiskt speglar som man kunde gå och kolla i, därmed så kom jag fram till att mamma faktiskt har rätt, det ser bättre ut från sidan än jag upplever det från ovan. Så jag ska inte tjata om att han ska upp högre, det bli onaturligt och risken att han skjuter ut bogen och kommer ur position är stor då.
Sen blidde det agility! Weeeeeha! Samson har kommit över sin lilla höjdrädsla som blev efter att han höll på att ramla av den skrangliga trappan i Oskarström. Nu kutade han som en iller fram och tillbaka på egen hand. (bilder kommer så fort jag hittat kabeln till kameran)

Igår blev det skydd med råge, han biter som en krokodil och nu är det ny ärm som gäller; vi har fått med oss att det ska vara en med längre bitkil och som är hårdare...
Benson satt fast i ärmen när mammas lilla bet till och kunde med lite smärre nypskador dra sig ur...
Vi körde även vår första bevakning, allt faller sig så naturligt för honom. Han är en så stabil kille och eftersom han ändå fick vänta tills nu så sorterar han hur bra som helst. Hade jag gasat från början så hade det slutat i smärre kalabalik :-O
Han satte sig ner och efter två skall så fick han bytet...

Efter den gemensamma genomgången så blev det klart att skyddet kommer att ligga på is igen men undantag för uthållighetspass fram tills själva försvarspaketet vaknar, vilket brukar hända vid 16-18 månader hos hunden.

Jag satt och mös hela dagen sen, han är bra fin... en häftig hund faktiskt....

Längtar tills nästa träning, speciellt med vår skojiga grupp! Ni är super!!! Bra jobbat allihopa!

Nu väntar vi med spänning på kalasbilderna från igårdagens grillning där även Samson fick en partyhatt!

Man ska vara listig!

Nya tag! Visst är det underbart!!!? Top of the line! Fett najs!

Det gäller bara att vara listig och slå underifrån säger mamma, så nu ska det banne mig bli pli på lydnaden, spåret och skyddet...

Synd bara att hunden är halt...

Ska nog träna på ingångar med apport...

Återkommer! Men visst är budskapet solklart!?

Ps. Rose! Alla våra tankar har slagit rot och nu jävlar! Här ska tränas! Ds.

"Sluta trängas! Savannen är stor nog för oss båda!"

Fänrik Fjun

Utter, Jonas och Benson tränar bevakningar... Tända och släcka...

Jonas utvecklas med en rasande fart och förfrågningar efter att han ska figga har kommit in från flera håll, min älskling är en talang och jag är så stolt och glad över att jag har honom!
Det är kul att han får träna med så många olika grupper runtom i landet, men med den viljan att bli så bra som möjligt och en rejäl dos ödmjukhet så kommer man långt. Det är ju först då man kan bli en bra figge eller hundförare. Eller hur?

Nu saknas bara att han startar en IPO1 så får han bli tävlingsfigurant, men jag får hålla med om det folk säger... Att bli tävlingsfigge är inte svårt, men att bli en bra träningsfigge är svårt.
Det är ju dem som ser till att vi har folk ute på tävlingsbanorna.
Att få ut ekipage med bra resultat är ju kvittot på att man lyckats med det man gör:-)

Visst ser han lite snygg ut min pudding? hihi

Saknar dig!

Mina bitmärken sitter kvar!!?!

Nu var vi singlar igen! Jag, Enja och Samson lever livets glada dagar igen!

Har just kommit hem efter att ha satt Jonas på planet och storhandlat... är det inte märkligt att det allti är jag som handlar? hmmm...

Ska köra storröj på toaletten och slänga sånt som man ALDRIG använder men som man envisas med att ha kvar... *suck* samt gå ut på min enorma lydnadsplan och köra lite fritt följ med lilleman:-) Nu måste vi börja träna på vändningar, jag ahr ju planen på att alltid ha honom på vänster sida, även i vändningarna... jag tycker att det ser otroligt snyggt ut och det är allt för vanligt med snea sättanden och att hunden "gör lite vad den vill på vägen runt.."
Blir det pannkaka så lär jag om på nytt... svårare än så är det ju inte:-)

Idag så satte vi ihop vårt matbord, vi har "ärvt" pappas matbord som jag är bokstavligen uppvuxen med (mina bitmärken sitter kvar!!?! hihi), så nu känns det ÄNTLIGEN som att man bor här! Jag ska slipa det i veckan (tungt ekbord) och olja det...

Är det någon som har koll på vad man ska ta till om man vill att träet ska mörkna något och ha en naturlig look?

Saknar dig redan älskling!

Första ärmpasset avklarat!

Bild by mästerfotografen Kjell Forsell... självaste talangen och nybliven hundförare i vår träningsgrupp.

Tack alla för en fantastisk träning! Jag älskar när så många är engagerade och med på träningen, så vill jag alltid att det ska vara:-)

Jag inledde på den gemensamma genomgången med att säga att jag ville starta med trasa och att han skulle få ett par bett så han kom ihåg vad vi pysslar med när vi tränar skydd och att vi sen skulle plocka in ärmen. Benson var den första att fnissa och sedan stämde flertalet in... Jaha vad föreslår ni då undrade jag irriterat?
Jonas min älskling som vet hur jag mitt tjurhuvud tänker sa att så kunde man visst göra men att det som Benson sa inte finns någon större anledning med tanke på hur "Heffa" aka Samson faktiskt är, min bittra sida gav med sig....
Så sagt och gjort så plockade vi fram ärmen och det sa bara "tjoff" så satt han med munnen full och låtsades som att detta var vad man alltid gjort.

Tyvärr så är vår ärm lite väl sliten så han halkade ur eftersom det är ett ganska stort hål så det finns inget att fästa truten i...
Men det gick finemang genom hela passet, Jonas stod stolpe och trots sin kraftansamlingar så flyttade Samson på sin husse utan större problem, haha!
Samson fick även lite belsatning och verkar inte bry sig det minsta. Men som jag sa till flera så tänker jag skynda långsamt... han är en plutt och jag vill själv hänga med på varje milimeter av träningen.
Jag är så nöjd med att han inte fått börja förrän nu (Kråkan som väntade i två år säger samma sak om sitt beslut, vi kråkor tänker lite lika...), det är så lätt att hamna på fel kant med för unga hundar, framför allt innan lydnaden och ledaskapet sitter. Samt hundens egen mognad i självaste skallen... Det är så lätt att överbelasta och det är ju sldrig kul för en figurant när hunden inte pallar med och plir passiv eller hyperaktiv...

Det är ju så, kan de inte lyda och gå fot, komma på inkallning, släppa på loss/stilla eller ta kontakt med föraren innan med ganska lätt störning samt inte är mentalt mogen, då kommer inlärning och resultat att dröja på sig i skyddet. Det blir så många fler konflikter om man mitt i allt ska börja slåss om ledaskapet under skyddspasset, det vill man ju inte! När man väl startar så vill man ju inte hålla på med basicgrejer i flera månader/år (om man nu kör 2 pass i veckan exempelvis) man vill ju vidare... Men brister det på vägen så tar det längre tid.

Sissi denna kloka kvinna har imponerat på mig, så färsk och så övertygad om att skyddet får vara, Roxy fick lite trasa med det är inte på en regelbunden basis. Bara lite paus från deras just nu ganska konfliktfyllda vardag med lydnad och massa annat skoj. Där mina vänner har vi en grann hund! Ujujujuj... Hon kan ta sig långt, framförallt med en så motiverad förare, jag tycker att det är ashäftigt hur hon kämpar med denna hund som verkligen INTE är en nybörjarhund.
Håll ögonen öppna mina vänner!!!!

Panosteit blev diagnosen och nu kan vi andas ut!

Samson 6 månader...

Panosteit drabbar mellan-storvuxna hundar som som växer iväg lite för fort och då kan de få problem med benhinnorna eller rörbenen som man beskriver det, efter att ha röntgat Samson så kunde man konstatera att det var vad det rörde sig om.

Så nu andas vi ut och tar nya andetag till röntgen som kommer ske framåt årsskiftet, veterinären kommenterade och sa att han nog inte är redo att röntgas före 18 månader.... Så vi kommer känna efter i samband med hans MH:-)

Nu satsar vi på lydnad och lugna moment, han ska få smärtstillande i 14 dagar mot värken... Mammas lilla gris!

Mina älsklingar...

Usch... imorgon så är det veterinären som gäller... jag hoppas att det ska gå vägen och att det bara rör sig om tillväxtzoner eller något annat som kommer att läka ut...
Mamma ska med och kolla på plåtar och diskutera med veterinären, hon har koll på det mesta och kan översätta latintermerna;-)

Om en och en halv timme så kommer mina älsklingar hem och jag kommer aldrig sluta krama Jonte liten, mannen i mitt liv:-)

Jag återkommer imorrn med informationen kring besöket!

För er som läser min blogg så kan jag meddela att det blir träning på lördag, Benson och Jonas figgar och Smason hejar på från läktarn...

Losing you - Dead by April

Puss husse...

Usch... ibland så blir man lessen...

Nu sitter jag själv i lägenheten och räknat timmar och minuter tills min lilla familj kommer hem... Just nu så känns det tungt med det här distansförhållandetjafset, vill att min älskling ska vara här hos mig jämt...

Man börjar tänka tanken att flytta igen, men vi ska ta det lite lugnt och se vad som händer... snart borde vi ha svar från Livgardet om Jonas får jobba där...

http://www.youtube.com/watch?v=XCN5vc7x5rM min favoritlåt just nu:-) Ska se dem med Kråkan i augusti! Top of the line!

SSM avklarat och veterinärtid inbokad

SSM är avklarat och jag har inte återhämtat mig ännu...
Vi kom upp på måndagen eftersom vi blivit tillfrågade om vi kunde hjälpa till från månd, men det blidde ett par lungna dagar med lite ringsnickeri, elpillade, skyltskrivande och lite annat smått och gott samt mobbing på hög nivå av alla som förtjänade det;-)
Sen drog Brukset igång och jag for runt lite överallt och hjälpte och fick även se ett par riktigt duktiga ekipage, lärorikt som allti.
På fredagen så var det vår dag, Samson skulle ställas och han gjorde ett fint jobb men kom långt bak i ledet. Dock är jag såååååååååååååååååååå nöjd med kritiken och jag fick frågan hela helgen vart han kom ifrån och även Ulli (Lottie och Peters vän från tyskland) frågade lite om honom och tyckte att Samson kunde åka med hem till Tyskland. Sen öste Petra komplimanger så jag blev generad, ujujuj att man kan vara så svensk;-)

På fredag kl 10.15 så ska vi in och kolla upp hans hälta och se om vi kan hitta något....

Ni får hålla tummarna för att det inte är något allvarligt och att vår tävlingssäsong blir rubbad...

Idag spårade det ur!

Idag har jag verkligen kört slut på min lillprins, och det var längesen jag var så här omåttligt nöjd med en träning.

Jag la tre spår under dagen, ett på fm på 600 steg med 6 vinklar och 4 apporter, han var fenomenal på allt utom två aporter, han påvisar med har inte riktigt förstått så jag måste ta tag i mig själv och förklara bättre.

Sen var det paus och jag stack till Hyllinge för att käka lunch.

Sen drog vi till skogen och la ett spår på 900 (ca 880 meter) steg i växlande terräng (mest hårt underlag), med 7 apporter och en vägövergång, tanken var att förvirra och utmana till max... Jag vill krama sönder honom när vi kom i mål, han är helt fantastisk!!! Inte EN sekund slutade han jobba! Jag hade en boll som föremål i mitten och med ett sinslag av kamp så samlade han ihop sig och fortsatte med en enorm energi.

Vid spårtapp så tränade vi teknik (jag hade heeeeeelt missat riktmärket i granplanteringen... *suck*) som han jobbade, det var så jag vill skrika av glädje och ju mer jag puschade honom dessto intensivare jobbade han. Svansen viftade frenetiskt och han ville bara framåt. Han blev verkligen rädd om spåret och lyckan han upplevde när han kom tillbaka i spårkärnan var riktigt härligt att se, han föll inte ur efter det kan jag säga:-)

Roligast var att han hade så bråttom att komma vidare så han snöt åt sig både apporten och kattmatsbuken i truten och fortsatte spåra, jag mitt UFO som gick lite längre bakom upptäckte det först efter 4 meter då han kikade tillbaka på mig och kollade om jag skulle protestera. Jaja... han har fattat att vi vill ha med oss föremålen hem iaf! ;-) haha

Vägövergången med massa folk ( ca 15) som hade passerat var riktigt roligt att se honom lösa, han var tveksam och gick tillbaka och dubbelkollade tre gånger att han verkligen hade tagit rätt spår.

Sen kom slutet och lyckan var gjord! Den gula bollen låg som en gul dröm i skogen och Samson föll in i sin bolltrans och var salig!

Sen drog vi till nästa spår och där la jag ett ca 400 meter långt spår (IPO igen) och han gjorde ett lika bra jobb som på förmiddagen, inget att tillägga. Han ville till läsidan på sista sträckan men med lite linarbete så kom han tillbaka och han fick som belöning öka farten och gissa om han blidde glad när hans favoritboll låg i slutet!?

Nu sover han som en stock och hälsar att han inte tänker gå upp före 9 imorgon!

Själv ska jag ta gott och somna till TV:n:-)

Invägning på 43,3 kilo!

Nu far vi till skåne och en kortare semester! :-)
Jonas ska spela golf och jag ska spåra... Samson har lite motionsförbud då vi har simmat som tokar inför SSM eftersom vi inte kan motionera honom på så många andra sätt, han har musklat sig som fan sen vi började simma i maj, han vägde in sig på 43,3 kilo igår... hmm... Kollade återhämtningen på honom igår, sjukt bra... tänkt om man själv hade en sådan återhämtning, jag tror han simmade runt någon kilometer totalt... Har hotat med att jag tänker grilla hans deffade lår om han inte sköter sig. Därför gick lydnaden toppen igår:-)
Så nu är det massage och lite strech som står på schemat för lilleman inför ett eventuellt ställande på SSM, han låg och knorrade igår när jag masserade honom så försöker han flytta sig och själv bestämma vart jag ska massera, han sitter lite på vänstersida nacke och samma sida rygg, men jag ska fixa loss det... vi kom långt igår men jag har hittat någon enstaka liiiiiten muskelknut som jag tänkte ta imorgon.

See U later!

Spårträning dag 2

Spårträningen gick toppen, jag är så nöjd med min lilla kille! Awesome!
Det ger resultat att köra ett par dagar på raken och sedan lite vila, han har verkligen tagit enorma steg framåt, nu börjar apporterna sitta oxå, trots att vi bara haft med dem i 4 spår totalt. Han testade dock att norpa åt sig den och fortsätta spåra när vi tog in vårt andra spår, annan spårläggare (som inte hade riktigt koll på appoterna... Jo*host*as... ) och lite lummig och tät klöver äng... Japp man hinner suga in den och spåra ett par steg till om man är snabb...

Är så nöjd med just att vi ger mycket feedback och att man kan utvecklas, även om det ibland sitter långt inne att ta emot kritik när det gäller sin hund (samma sak som gäller kring kritik av ens barn antar jag...) så är det grymt att man har träningskamrater som kan ge konstruktiv kritik och på samma gång lyfta en, tack till mina tappra träningskamrater som finns där!:-)

Är lite trött nu och konfunderad... hur svårt kan det vara? Saknar Habo lite... Men men...

Imorrn så är det jobb som gäller, 06-15... härligt att få börja dagen i tid! haha

En riktig tjejdag!

Att vänta på Jeanette som springer runt i affärer kan bli rätt tröttsamt...

En glass på Stortorget i Gamla Stan, Ultra och Sanna aka Kråkan delar på allt!

Ultra: "Är det här verkligen en så bra idé??"
Enja: "Ssschh! Sitt bara rak i ryggen och titta rakt fram så... karlar i uniform gillar sånt..."

Enja och Ultra poserar för turisterna som jublar över dessa svenska sevärdheter (På allvar...)

Enja på Stockholms Slott, Lejonbacken.

Jag och Sanna bestämde oss för att göra en tjejdag och åkte med våra brudar in till stan och gick runt halva stan på sightseeing med en utsökt glass i gamla stan, en fenomenal lunch (tack Ingela!) på Pickwick på drottninggatan och sedan så avslutade vi med en rejäl fika på Sveavägen och Espresso house. Hundarna var givetvis med hela tiden!
Efter fem härliga timmar så packade vi in oss i bilen och for till Åkersberga och Norrö för att bada... jag kom i en bikini men inte mkt längre än så... Enja flöt omkring i en timme och myste...
Som top of the line på kvällen så åkte vi till träningsplan och socialiserade, när Samson hänger med husse på skjutbanan på F17 och spelar tuff så hinner man ha lite trevligt med de tappra få träningskamrater som var på plats:-)

En UNDERBAR dag! Tack Kråkan och Ultra för sällskapet!

Nästa gång får Samson åka med, men då kan vi inte gå in i butiker, han är ju som sin husse så bara av att gå in i en affär så kommer hela ställ med prylar mystiskt falla till marken...
Sådan herre sådan hund var det va?

Väddö i bilder! Åhh jag längtar till nästa år!

Så här illa kan det vara om man har en skyddsplan vid Ålandshav...

Samson plockade bokstavligen hem Väddö Cup till "Hur svårt kan det vá??", inte ett enda minus föremål fick vi in. Han kan kommunicera om han vill;-)

Jaha Anna... passa på när Jonte aka djävulen inte har koll... tyvärr så avslöjar Zera och oundvikligt bildbevis dig!

Kolla in mördarblicken på Jonte, Samson släpp för i helvete inte kontakten!!! Det är slutet för oss...

Lag "Hur svår kan det vá!!!?" från höger har vi Sissi (Roxy/Ula), Mats (Charraz), Jann (Ila), Uffe (Donna/Älskling), Sanna (Ultra), Kicki (Dustin), Jag (Sammyboy) och Therese (Lava).

Jonte försöker lura Zera....

Laget igen, det vinnande laget förstås! Tack vare bl.a Samson;-)

Hitta Beathalandarna... (Kvällstraditionen som även kallas Kapten Bohlins promenad)

Mästerfotografen Kjell Forsell är ansvarig för samtliga bilder!!!:-)

IKEA kan vara hysteriskt jobbigt!

Ikea är min fiende! Jag bara hatar att skruva ihop dessa jääääädra lådor till garderoberna... 4 meter eller 5 stommar som ska fyllas... hua vilket jädra jobb!
Enja och jag är ensamma hela veckan, Samson har på åkt med husse till F17 så det är bara vi tjejer här hemma... Han behöver bo i hundgård så han inte tappar pälsen...

Nu ska jag ÄNTLIGEN ta en paus och käka lite, som om jag har gjort mkt... hehe nja... men nu tar jag lunch!

Har ordnar boendet på SSM nu oxå:-)

Tjo!

Min lilla prinsessa...

Tillbaka i verkligheten!

Nu är vi hemma igen, kan knappt hålla ögonen öppna... Men eftersom Jonas bygger sängstomme så får jag vänta innan jag kan krypa ner.
Bilder från veckan kommer senare...

Jag har verkligen utvecklats denna vecka, jag kom dit med tron om att jag hade en viss hund och lämnade lägret i ett brutalt uppvaknande som just nu maler i mitt huvud.
Jonte och Rose har vänt ut och in på alla mina kunskaper och verkligen utmanat mig som förare.
Löjligt nog så har vi inte tränat många minuter under hela veckan, men Samson har ALDRIG varit så trött som efter ett par minuter på lydnadsplan.

Han har varit brilliant i spåret och verkligen imponerat med sina 11 månader och spårnoggranhet som vilken vuxen hund som helst.

Igår så blev min frustration så stor att efter att ha löst ut min och Samsons konflikt så rann tårarna och ville inte ta slut... Han är en tuff kille som gärna väljer att gå in i kamp istället för samarbete, han utmanar och är odräglig, men den dag som han väljer samarbete till 101% så kommer jag jubla och köpa en Gucci-boll till honom (eller hur Uffe!?)

Men som Jonte och mamma säger så är det så här om man inte väljer den snabba vägen, vill man ha det jag vill så kommer det ta tid med en så hård hund. Visst hade jag kunnat ta fram en boll och lärt honom allt, det fungerar asbra, men då hade vår relation varit kass vilket hade visat sig i de andra grenarna...

Han måste in i lydnadsfacket innan jag kan släppa upp honom i något annat, annars kommer jag ha en lång väg tillbaka...

Men han har en potential som jag älskar och som de flesta sagt så kommer aldrig han ha problem att lösa uppgifter långt ifrån mig, men ska det fungera så måste han packas ihop först...

Men det bådar gott inför skyddet och spåret;-) Mammas lilla prins...

Jonas är numera auktoriserad träningsfigurant och har fått mycket beröm från alla deltagande på skyddet och han har gjort ett hästjobb i figurantväg under denna vecka med värme och allt. Jättegrattis älskling! Jag är så otroligt stolt över dig!