Idag rullar vi ut på övningsfältet med Samson och Qwarre, Jonas la ett spår åt Samson och jag åt Qwarre. Mina instruktioner var att han skulle vara ute i 25-30 minuter, ungefär vart han kunde gå och att det med detta skulle bli 3 vägövergångar. Gav honom 6 apporter och tog sen bilen och körde bort och slängde ut skyddsarmen på fältet så Jonas kunde plocka upp den på vägen tillbaka och lägga som slutföremål.
Qwarre är som vanlig på topp och gjorde ett kanonspår, men även han börjar få en spårkondition nu så Jonas la ut ett spår till innan vi tog in mitt och Samson's.
Samson gjorde ett kanonjobb, jag fegade och kikade på Jonas två gångar i början av spåret för att få OK att vi var rätt ute när han jobbade igenom vinkel efter vinkel. Jonas suckade och höll masken. En bra pik till mig som sammanbitet fokuserade på att läsa min hund.
Han är helt fenomenal! Jag måste våga lita på honom till 100 % och inte 99%! Det här var verkligen ett kvitto på hur välskolad han faktiskt är. Korta noteringar om korsande vittring oavsett om det är vilt, bilar, cyklister eller människor med hund, han gick ur någon gång och lungt och metodiskt löser han ut problemet genom att backa bandet och gå på spåret igen, all träning på "titta runt axeln först" och sen slå höger/vänster har gett resultat utan dess like. Ju tröttare han blir dessto bättre jobbar han, det är som att han är nog med att hushålla med energin för att kunna spåra vidare hur långt som helst. Toppenfina och IPO-riktiga påvisningar av apporterna -som en sfinx- utan minsta hjälp från matte. -Perfekt att inte lägga spåret själv!-
Kom upp på vägarna och han kollade noga så att det flyktiga vittringen som lagt sig i vägkanterna inte var det riktiga spåret -ca 1 meter åt vardera håll- och sen tog han upp spåret och gick med nosen limmad i backen över vägen -eller i den riktning husse hade korsat-
Spårtappen är jag mesta nöjd med, vi kom upp på en plats där man antagligen gjort en FAP -fordonsavlämningsplats, det var övning på fältet- och trots överflödet av information så snorklade han runt och löste med lugn ut vart hans spår gick ut ur vittringssmeten...
Med mottot "Stoppa ner snoken så följer jag med dig" så övertygade han mig gång på gång, när jag tror att han är på spåret igen så gör jag en förhållning och Samson svarar med att ta alla sina 45 kilo och pressa framåt för att visa att det är rätt -tränat det i samband med patrullering med spårupptag-, men om han inte är säker så gör han det inte...
Trots alla bravader i spåret så hade han lätt kunnat spåra dubbla längden, till sista metern så låg han på i linan som en tok :)
Grattis mamma till Xeons MH! Det får vi fira! :)
Fin blogg och vad duktiga ni är med all träning och annat kul! jag gillar bannerbilden, den är grym :-).
SvaraRaderaKram från mig
/maria
Man tackar man tackar! :)
SvaraRadera