En blivande hjältehund!?

Eftermiddagspromenaden blev en rejäl runda, när vi kom ner mot Lillsjön [avsides motionsspår som ligger lite läskigt tycker jag, går bara där med hund] så har jag någon skrika på avstånd.
Jag stannade till och lyssnade igen. Då hörde jag det igen på andra sidan skogen och sen blev det tyst, jag kunde inte avgöra från vilket håll det kom och började springa längst spåret [det lät som en kvinna skrek "hjälp" och sen bara skrek i högan sky] när jag kom ner från höjden så ropade jag till mig hundarna och la Quarre ner och kopplade Samson, vi gick fram ett par meter och så satte jag honom intill mig och gav arbetstecken. Samson var med på noterna och tittade ut i mörkret. [kände pulsen slå i öronen och funderade på vad bötern kan hamna på om man skickar sin hund på en våldtäktsman...] Så kom det igen och Samson lyssnade intensivt och försökte få tag i någon form av vittring, jag gav honom några sekunder att ta riktning på ljudet och släppte sen på honom och sa åt Quarre att hålla sig bredvid mig. In i skogen bar det och upp för nästa höjd, återigen så hörde jag ett lågt skrik och magen knöt sig på mig och jag började fumla efter mobilen som låg i fel ficka givetvis under täckbyxorna. [hoppas bara någon ramlat... hoppas bara...]
Samson flackade lite efter ca 200 meter och jag gjorde en halt och gav honom en chans att säkra riktningen, han lystrade till något men jag kunde inte höra nått [fan vart är mobilen och vad händer där framme som min hund hör?] och jag släppte på honom igen. Vi kom upp på spåret 100 meter senare på andra sidan och nu var Samson het på gröten vill jag lova. DÅ kom det igen ett sjuhelvetes skrik och jag började springa som en galning längst spåret och med mobilen i högsta hugg [touch är inte läge att ha om man springer och ska läsa hund på samma gång...] då skymtar jag en bil på en parkering som ligger avsides med innerbelysningen tänd. Ännu ett skrik men inte lika högt... [Vad händer i bilen??]
Blodsmak i munnen och fram till parkeringen, Samson hade raggen rest och där...

UT UR BILEN RUMLAR TVÅ JÄVLA SNORUNGAR SOM ROAR SIG MED ATT PUMPA BARA BAS I BILEN [antagligen det Samson hörde när jag inte hörde något] OCH SKRIKA, DE SKOJBROTTAS OCH DEN JÄVLA TJEJEN GALLSKRIKER HJÄLP!!?

Jag skällde ut dem efter noter och de var skärrade när de insåg vad jag trott pågick, sen vände jag på klacken med mina hundar. Mötte en löpare som med andan i halsen hade vänt sin runda efter att ha hört skriken. Men jag kunde lugna honom och han valde att springa förbi och prata med ungdomarna. Förhoppningsvis gör de inte om det.

Men trots att jag var rasande så stack det lite i magen av stolthet över att min hund gjort ett kanonjobb... En liten hjältehund egentligen... Jävla snorungar! Men tack för en bra träning inför den dag det gäller ;)