För mycket samarbete. Går det?

Är inne i ett bra träningsstim, jag nyttjar promenaderna till max och det passar oss bra. Matte är för stressad för att hitta ro och åka iväg och träna. Med  ett spann av arbetade timmar i veckan som ligger mellan 50-72 så har jag eliminerat ALLA "måsten" och gör bara efter vad som känns roligt. Att låta hundarna turas om på promenaderna ger oss alla tre energi och de är så lyckliga över att få träna så jag känner inte att de tar skada.
Nu har jag bara kommit fram till ett litet dilemma som jag uppenbarligen präntar in i mina hundar, eller vi som kör lite på samma träningsstil gör, det är FÖR mycket samarbete som vill pysa ur hundarna.
Samson har svårt att få en balanserad fjärr och i tid och otid så flyttar han en baktass, detta kommer bara om vi kört annat först och att han då fått tagga igång på mig. Om jag bara plockar in honom och gör en fjärr så händer det inte. Detta är något som kommit allt eftersom tiden gått och han släppt en stor del av sin "Du kan dra åt helvete för jag behöver inte dig!"-attityd. Jämför man idag med hans ettårsdag så är det inte samma hund.
Elsa har kommit en bra bit i sin träning och nu ser man en Bacci i henne allt mer, hon går nästan upp i atomer och stressar av att hon får jobba. Jag kör bara lugna belöningar med mig själv och godis, men samma sak gäller här eg. Om jag bara kör korta pass så går det bra. Men om vi ska göra mer så vill vill vill vill vill vill vill hon och ögonen snurrar i skallen på henne.
Det har blivit bättre ju hårdare jag har vågat vara på henne och det roligaste kan vara att inkallningarna börjar släppa och det känns ju helt fantastiskt! Tänkte ta med mig det ner till lägret nästa helg, men kanske att jag ändrar mig... ;) Det blir nog att hantera viljan på rätt sätt....
Är noga med att inte släppa igenom MINSTA ljud från fröken, hon är ju en skrikapa DELUXE och har så lätt att ta till ljud att det är fanimig löjligt! Än så länge är hon tyst och jag tänker hålla det så!
Mitt signum har ju blivit att jag har "tysta" schäfrar, det vill man ju inte slopa som slogan!

Att jag helt tappat Samson i skyddet på den fronten behöver vi inte prata om, men alla som tror att han är tyst av naturen? Hade jag inte varit benhård på honom så hade han låtit som när man ska taktiksnacka med figgen och han måste vänta på sin tur.... PERIOD!

En perfekt dag avslutades i kyrkan för att fira Issas födelse-dag, "mello" som alla kallar det (vånda för somliga... aka mig) med en hope schlager-nördar och järngänget i form av Anterud, Lindberg och Johansson :)

Nej nu blir det nattinatt!