onsdag 8 februari 2012

Jag vill att det ska vara okej. Okej att göra som man vill.

Jag fick höra ett påstående som fick mig att tappa hakan då och fortfarande så är jag förundrad, kanske inte över just innehållet men tanken som visade sig stå bakom påståendet. Såklart gäller det hundträning och träningsmetoder.
"För att nå en individs fulla potential så måste arbetet vara möjligt att välja bort"
Jag säger inte att det är fel, det fungerar. Det fungerar på vissa individer. Klockrent!
Vad som då förvånade mig var nog att det på en hög nivå var så självklart att det var den vägen som gällde och att alternativen var så få, eller kanske förmågan att hjälpa/utveckla någon som mig.
Jag är otroligt tacksam över att jag var med på Talanglägret och fick chansen att lära känna guldtjejer med härliga energier. Ni är underbara och galet duktiga!
Hursomhelst! Anledningen till att jag skriver om detta är för att jag har vänner och bekanta -inkl mig själv- som inte har individer som når sin fulla potential om de får välja, men inte av samma anledning.

Jag kom att tänka på detta idag när jag tränade efter promenaden vid bilen, Samson gjorde ett kanon apporteringspass. Men det gick nog inte till enligt ovan nämnda modell. Men efter ett par kravfyllda skick så var han salig och jag belönade med att göra det ÄNNU häftigare att apportera, slängde ut den i skogen och det blev ett riktigt action-pass. Jag fick mosa in honom i bilen eftersom han ville efter apporten som låg på backen utanför och satt och poppade -mammas uttryck- till radion på vägen hem. :)
Iallafall! Vad jag upplever händer är att man står hjälplös, eller kanske ifrågasatt för att man gör "som man inte ska"... Lite där hamnade nog jag när jag var på Talanglägret...
Jag känner att jag många gånger hamnar i ett vakuum när jag tränar med andra, lite som att man sagt något olämpligt och omgivningen funderar på om de av artighet ska låtsas som att de inte hörde mig eller om de ska mumla bort det.
Ibland vet jag att jag skjuter ovanför målet när jag börjar prata egenskaper, det blir jag brutalt påmind om ibland. Priset togs när jag tyckte att jaktegenskaperna hos vallhundar är klockrena och enkla att läsa, ibland tok-låser de i jakt/vallbeteenden (kortfattad version). Som svar så påstod en människa att dennes hund (vallhundsras) ALDRIG vallat och ändå utövar detta beteende, alltså var det inget vallbeteende. En vallhund utan naturliga anlag alltså.
Det faller sig rätt naturligt att man i en sådan diskussion har olika syn på att träna hund, jag hade utan problem köpt att man såg på beteendet som en tillgång man kunde använda sig av, kanske på ett helt annat sätt än jag kanske skulle gjort. Men att slå ihjäl ren etologi som trams faller lite över min mentala kapacitet för ödmjukhet.
En hund är ALLTID en hund, sen hur vi väljer att använda dess egenskaper är ju upp till var och en, där kommer valet av träningsmetoder in. Eller vad tycker ni?

Vad vill jag ha sagt? Jo. Jag vill att det ska vara okej. Okej att göra som man vill med det material man har, alltså de egenskaper ens egen hund besitter. Det gäller ju bara att förvalta det på bästa sätt och efter egen förmåga. Det är okej att göra det som passar mig och min hund, eller dig och din hund.

Men framförallt så ska det vara okej att tycka att andra träningsmetoder än ens egen är okej! Man behöver inte få skrämselhicka eller känna att man just skrivit på kontrakt med djävulen. ;)

Åter igen tänkte jag hylla denna fröken, i mitt förra inlägg ser ni filmen från tävlingen och det fria följet. Kika nu!
Kronprinsessan kom inte undan kraven, då blev det såhär! Jag MÅSTE ta tag i min egen träning!
Tack för ännu mer inspiration Lilla My! GÅSHUD! Ni börjar bli lite för giftiga... :)


13 kommentarer:

  1. Jag håller med dig till fullo! Och grattis till helgens prestationer! Kram

    SvaraRadera
  2. Kul att läsa om dina tankar kring träningsmetoder. Det är svårt att träna med någon som använder helt andra metoder, men det kan såklart även vara inspirerande och utvecklande. Och olika metoder är helt ok sålänge träningen är juste mot hunden. Jag tyckte det var intressant att höra dina tankar på lägret även om vi nog tränar ganska olika.
    All lycka till dig framöver!
    Kram

    SvaraRadera
  3. Tack tjejer!
    Håller med Katarina, faktum är att min träning tagit störst kliv framåt när jag tränat med tjejer som just du, man får nya sätt att se på saker och ting och det är så sjukligt givande! :)
    Men som du säger så kan det vara svårt att träna tillsammans, många gånger för att man ofta har svårt att acceptera att man tycker olika. Istället för att se det som en tillgång. VILKET det verkligen är!

    Det är kanske frukten av att man inom vissa grenar inte har samma öppna dialog och utbyte med andra grupper, både nationellt och internationellt. Men håller sig till sina "egna".

    Vilket i sin tur skapar "vi" och "dom" känsla. Jag är så satans lyckligt lottad som får ha massa puddingar med repertoarer från A till Ö runt omkring mig! :)

    Lycka till själv med din lilla pärla! :)

    Kram

    SvaraRadera
  4. Jag anser att LÄSA hund är det viktigaste redskapet man har. Jag kan lugnt påstå, att sedan jag började ställa krav på HUR man ska utföra moment, eller delar av dessa, så har Bacci blivit som en helt ny hund. Hon har fullt fokus på mig och LYSSNAR på vad jag säger, istället för att bara jaga/valla (jodå hon kan det med trots att hon är en retriver och inte en bc).

    När det blir fel, så säger jag till henne, istället för som jag gjorde tidigare (och som många säkert gör) ignorerade det. Resultatet av det, var att hon blev oerhört stressad av att inte vet vad som var fel och när hon väl gjorde rätt fattade hon inte vad hon gjorde. Naturligtvis slutade jag när det väl belv rätt och fattade inte att NIO fel sitter hårdare än ETT rätt. Hmmm...

    Nu vågar jag utmana och visst blir det fel, MEN det är mycket enklare för henne när hon vet vad som är fel, vilket leder till att hon aktivt kan välja bort det beteendet, stressen minskar och det gör att det rätta beteendet inte försvinner i stressen. Jag vågar numer även NÖTA så att vi i slutet av träningen har mer rätta än felaktiga beteenden och det känns som om vi är på rätt väg.

    Som en klok kvinna sa; Alla vägar bär till Rom, sedan får man själv välja om man vill ta bron, eller vägen via Ryssland!

    SvaraRadera
  5. Jag tycker det blir väldigt svart eller vitt detta och jag förstår inte riktigt poängen med att hela tiden dra dessa gränser? Det finns MÅNGA likheter mellan "ert" träningssägg och så som jag t.ex. tränar.

    Det jag tyckte man missade lite på jontekursen var informationen och fokuset på motivation. Jag har inga problem med att ställa krav på min hund men det måste finnas en motivation till att jobba. Det känns ganska självklart.

    Varför måste det vara 2 olika läger? Varför bygger ni på dessa läger??

    SvaraRadera
  6. Jag blandar och ger hej vilt Johanna, så jag får nog påstå att jag har en fot i varje "läger" och jag kan lova att min/mina hundar är motiverade att både träna och tävla. Sedan krävs det olika sätt, att träna olika hundar. De är trots allt individer.

    SvaraRadera
  7. Ja det är klart det krävs olika sätt beroende på individ. Men då är det ju ännu mer konstigt att man "bara" vill hålla sig till ett sätt/läger.

    Jag tyckte det var ett inslag på kursen som det inte talades så mycket om - vilket var synd.

    Sen funderar jag på vad du menar med att din golden har vallegenskaper?

    SvaraRadera
  8. Jag står med fötter i alla läger så jag vet inte vad du menar riktigt... tyvärr... :(

    Tanken med inlägget är att det är okej att göra som man vill. Att även om man är en minoritet, som jag många gånger är, i olika träningssällskap så ska det vara okej att vara det. :)

    När du pratar om kursen så var det solklart för mig vad som motiverar hunden, den drift hunden befinner sig i är dess motivation för stunden.
    När en hund jagar så är det den största motivationen, när den ligger i samarbete så är det den största motivationen osv... Beroende på vilken hund man har så har dessa drifter olika prioritet, en drivande jakthund har inte samma prio som en Cavalier tex.
    Stress skapar större chans för felbeteenden och ledarskap kan reglera stress.

    Men det är ju som Jonte sa, den kursen var ju utifrån hur HAN ser på saken. Vad man sen gör med det är en helt annan femma :)
    Rose's del var ren etologi för att stärka Jontes del för att skapa möjlighet att förstå hur han tänkte.

    Vad du vill göra med det är ju upp till dig! :)

    Men åter igen, det är ju bara finska, norska, danska, italienska, ryska, franska, österrikiska(?) mfl lydnadslandslagen som anlitar honom. Så några tycker nog att de får ut något av hans kurser. ;)

    Kram

    SvaraRadera
  9. Menar självklart inte bokstavligen att hon vallar, men hon har bc-egenskaper, så som eyening. Eller nu när jag tänker efter, så vallade hon grannens kor i somras ;)

    SvaraRadera
  10. Jag håller med dig Jeanette!

    Du och jag är som dag och natt, men jag får alltid stöttning och du vänder ut och in på dig själv för att komma på kompromisser i ditt tänk som kan passa in i mitt. Det är få som är så ödmjuka!

    Du är också ärlig och säger att du inte förmår att lösa ett problem utifrån hur jag vill träna, men du blir aldrig frustrerad över att jag inte lämnar mitt tänk för ditt tänk.

    Men jag kan säga att även i vårt "positiva" läger så kan man bli idiotförklarad för petitesser.

    Men problemet är att folk sätter ett =-tecken mellan att säga "Bra idé" till någon annans tankar och eget misslyckande.

    Håller man inte sin linje så har man misslyckats.

    Det är det största problemet i landslaget/talangtruppen idag, problematiken som finns angrips på samma sätt om och om igen. Man vågar inte tänka i nya banor och därmed är man fast, de som tagit sig långt har gjort det utanför lagets stängda dörrar.

    Det var då jag ringde dig! ;)

    SvaraRadera
  11. hej Jeanette, vet inte om jag har förstått vad ditt träningssätt är, men det verkar skilja sig från godis träning/klicker eller är jag helt fel ute? Tycker ingen träning är "statisk" man får ändra sig efter resans gång och de problem/utveckling träningen tar sig,visst är det smart att använda sig av hundens egenskaper, min vallhund tränas bara när han är i "vallnings mode" då går han riktigt igång,fast han aldrig sett ett får. snälla skriv några rader om din träningsfilosofi.

    SvaraRadera
  12. Vad kul, min hund tränas helst inte när hon är i vallmode...då får vi ett helvete;-)

    Tänk så olika det kan vara!

    SvaraRadera
  13. FY VAD GÖTT ATT DET ÄR OLIKA! ;)
    Tänk så tråkigt det hade varit annars...
    Skrämmande trist att träna hund...

    Jag ska skriva ner ett inlägg om "mina" femtioelvatusen träningsmotoder... Men det lär inte göra dig så mycket klokare ;)

    Till utbrytaren! ;) Det är alltid kul att snacka av sig med dig, att gnabbas och diskutera. Väga för och emot. Det ger mig jättemycket! :)
    Jag får titta neråt till dig i framtiden! Kram

    SvaraRadera