Vittringsapportering är ett kirurgiskt ingrepp!

Mitt livs kärlek som lillparvel, tänk att vi bodde i Halmstad i flera år... Saknar södra Svedala...

Satte mig ner och tog mig i kragen, Samson är inte mogen för en klockren start i eliten men det är läge att gå ut och kika på hur det politiska läget ligger i Heffalandet. Jag ägnade en timme åt att kika på tävlingar och anmäla till de som passa de in med schema, tenta och andra åtaganden.
Sen gick vi ut all tre och plockade med väskan från bilen, Samson fick köra första passet medan Quarre satt som ett litet ljus och tittade på. Började med att klocka ett fritt följ och han ligger på ca 7 minuter utan att tappa fokus, någon skiftning i position men annars riktigt kanon. Nöjd som tusan och de rättningar som jag gjorde på en promenad i veckanhar tydligen satt sig som en smäck! Han var överlycklig och det var verkligen inspirerande att jobba med honom idag. Kollade av fjärren och dumrutan innan han fick byta plats med Quarre.
Quarre och jag har ju haft lite uppehåll och nu är det läge att strama till kraven på lilleman, han fick jobba på och ju längre vi höll på så kom han upp sig allt mer. Han är så lättlärd så det är ett skämt! Tog tag i apporteringen som fått vila ett bra tag och nu skulle jag satan i gatan få ordning på de där anslutningarna både ute på plan när han ska ta apporten och inne vid mig. Första gången så var det tassen på och jag korrigerade honom och kallade in, lite lägre tempo ut nästa gång och jag stöttade med "apport" där ute. INGEN tass och full spätta in när jag berömde honom. Sen pratade vi om hur det skulle gå till inne hos mig och han gjorde vissa försök att driva med mig -det har ju fungerat på andra- men jag påpekade att vi varken tuggar, piper, släpper apporten, springer därifrån eller hoppar upp på matte... Vi var snabbt överens och den lilla prinsen levererade fyra perfekta apporteringar. Nu ska jag bara bestämma om han ska sitta så tätt med apporten som han gör. Men jag tror att det är en trygghet för det lilla livet... Tydlighet och kärlek fixar allt för den lilla snutten...
Sen fick Samson köra ett par korta apporteringar för att kolla om rumpan var limmad eller inte. Den var limmad. SÅ då fokuserade jag på att kasta bra istället med höger. Är ju vänsterhänt. Jäv*a fummel det där alltså...
Sen var det läge att kika på vittingen, tog tången och rotade runt i väskan och fick upp 7 apporter och plockade upp en sista med handen. Gnussade lite och la ut den. Skickade sedermera hunden för att se vart vi låg eftersom det vilat sen i juli då vi körde det en gång. På SSM. Han kom fram och nosade av och plockade hem den, dock var han på väg att lyfta den som låg intill men ångrade sig. Dock räknas det som plock. GÖTT! Då har vi ngt att fokusera på. Gjorde en ny, hetsade honom för att få honom i perfekt "Nu kommer det att gå på röv*n"-mode och UT med hunden. Fick ett halvhjärtat plock i en annan pinne och påpekade detta. Han tittade på mig och fick nytt kommando med informationen att man LETAR tills man hittat rätt. INGET annat. Han gjorde 5 kanon vittringar och 4 hade galopp in med pinnen. Knäcket är väck men han har ofta hela pinnen inne i truten, så det är mer eller mindre ett kirurgiskt ingrepp att få ut den när han kommer in med den. Han gapar och jag gräver.
Vi har kört plockövningar och då tar han rätt, men när han kör HELA momenten så blir han så till sig när han får leverera in rätt pinne. Är det någon som har tips på hur man kan köra in bra gripteknik som fungerar i förlängningen när hunden är på avstånd, uppe i drift och som Samson skiter i belöningar.... ALLA tips mottages med stoooor tacksamhet!