Idag bar det av till Glömsta och lite spårträning, en härlig kontrast till köksrenovering och annat groll som studsar runt i skallen på en.
Samson och jag har legat på latsidan i spårträningen, men det verkar inte haft allt för stor effekt på honom. Jag la ett vanligt ettan spår utan apporter och han tog det kanon, mkt energi och bra fokus, han svarar fint på linan och jag var allmänt nöjd med mammas gris.
Sen bad jag Jonas att knalla iväg med Kong Wubba -Se bilden nedan med Wubba-
Gjorde en kort partullering med spårupptag och sen for vi iväg i skogen, han är så fruktansvärt rolig att springa efter i linan. Det är bara att lita på honom och njuta av åkturen, i slänten mot slutet så gick det lite väl fort för mina ben och jag halvt om halvt rullade ner för backen och Samson var inte sen att hänga på tempot och hoppade genom slyt ut på fältet. Där tog det stopp och han tittade på mig och la in en snus, "jaha då var det dags för krångel" tänkte jag.
Men ut med linan och ett "vart är spåret?" så for han upp i skogen igen och pang på spåret igen, tja... jag hade kort och gott forcerat ur honom ur spåret. Det är dags att ta tag i vikten nu Jeanette... Påverkar det spårresultatet så kanske man när fel ute...
Kul att han är lika nog i skogen som på fält, känns fint att vi kommit så långt i relationen att han verkligen jobbar självständigt och tar tag i problem som uppstår utan att jag måste lägga mig i, han vet vad som förväntas och vad som är rätt.
Sen var min prins trött kan jag lova, perfekt tänkte jag och plockade ut en kon och ställde ut på fältet. Samson satt och kikade när jag undersökte konen och mummlade. Han är så söt när han idiotförklarar mig. Han insåg nog att det var dags att börja nosa på lite nya moment -det tillkommer lite i eliten har man ju hört...-
Tillbaka till hunden och "kommendera", sen följde en mängd skick till "konan" och Samson sprang fram och tillbaka med vissa suck och stön -Som alltid vid nya grejer så ska det fuskas... latmask!-. Men han gör ju som mamsen säger, jag berömde och skickade om och om igen. När han kom in rätt och rundade som jag ville så kastade jag bollen -LYCKAN VAR GJORD!- så började vi så smått gräla om tekniken på "konan" och han gjorde ett kanon jobb igen -vad gör man inte för att körringen ska vara nöjd och bollen kastas?-
Testade tre helomvändningar oxå, har nyligen kommit på tekniken för MIG, helt sjukt att det ska ta sån tid för oss tvåbenta!
Tack alla för en härlig dag! :)
Samson och jag har legat på latsidan i spårträningen, men det verkar inte haft allt för stor effekt på honom. Jag la ett vanligt ettan spår utan apporter och han tog det kanon, mkt energi och bra fokus, han svarar fint på linan och jag var allmänt nöjd med mammas gris.
Sen bad jag Jonas att knalla iväg med Kong Wubba -Se bilden nedan med Wubba-
Gjorde en kort partullering med spårupptag och sen for vi iväg i skogen, han är så fruktansvärt rolig att springa efter i linan. Det är bara att lita på honom och njuta av åkturen, i slänten mot slutet så gick det lite väl fort för mina ben och jag halvt om halvt rullade ner för backen och Samson var inte sen att hänga på tempot och hoppade genom slyt ut på fältet. Där tog det stopp och han tittade på mig och la in en snus, "jaha då var det dags för krångel" tänkte jag.
Men ut med linan och ett "vart är spåret?" så for han upp i skogen igen och pang på spåret igen, tja... jag hade kort och gott forcerat ur honom ur spåret. Det är dags att ta tag i vikten nu Jeanette... Påverkar det spårresultatet så kanske man när fel ute...
Kul att han är lika nog i skogen som på fält, känns fint att vi kommit så långt i relationen att han verkligen jobbar självständigt och tar tag i problem som uppstår utan att jag måste lägga mig i, han vet vad som förväntas och vad som är rätt.
Sen var min prins trött kan jag lova, perfekt tänkte jag och plockade ut en kon och ställde ut på fältet. Samson satt och kikade när jag undersökte konen och mummlade. Han är så söt när han idiotförklarar mig. Han insåg nog att det var dags att börja nosa på lite nya moment -det tillkommer lite i eliten har man ju hört...-
Tillbaka till hunden och "kommendera", sen följde en mängd skick till "konan" och Samson sprang fram och tillbaka med vissa suck och stön -Som alltid vid nya grejer så ska det fuskas... latmask!-. Men han gör ju som mamsen säger, jag berömde och skickade om och om igen. När han kom in rätt och rundade som jag ville så kastade jag bollen -LYCKAN VAR GJORD!- så började vi så smått gräla om tekniken på "konan" och han gjorde ett kanon jobb igen -vad gör man inte för att körringen ska vara nöjd och bollen kastas?-
Testade tre helomvändningar oxå, har nyligen kommit på tekniken för MIG, helt sjukt att det ska ta sån tid för oss tvåbenta!
Tack alla för en härlig dag! :)
Åh är avis på Samsons ordförståelse! (a) Kör på! (:
SvaraRadera