Samson måste avlivas. Jag förstod det idag.

Min farliga hund som inte tål att andra hundar kommer fram till honom..... eeeehhhh..... ledarskap? Ring any bells?

Underbar promenad, kul när man får beröm för sin hundar och grannarna har börjat favorisera Samson eftersom Elsa helst inte tar kontakt med främmande människor. Alla är ju ute och promenerar på söndagar så det är ju ett ypperligt tillfälle att göra reklam för vår fina ras, eller hur? ;)

Efter en halvtimme såg jag folk som var ut och gick på fältet, två människor och två hundar och jag hörde en pipa och gissade på jaktträning. Coolt. Alltid en fröjd att höra ljudet av arbetande hundar.

Går varvet runt och då händer det.

Den ena av dessa människor var Tove L och jag såg hur hennes svarta labbe satte fart över fältet. Hon visslade och den stannade. Jag ropar "kan du vara snäll att kalla in din hund? Mina tycker inte om andra hundar". Problemet var att jag har stannat mina för att inte locka fram hunden men den tog detta neutrala uttryck från mina hundar som en inbjudan och avverkade resten av sträckan. Nej Samson tycker inte om andra hundar och Elsa är osäker.
Jag lägger mina hundar på vägen. och detta är ju perfekt för labben att komma fram till. Nu har Tove pulsat över fältet på andra sidan vägen, över vägen och över det fältet som skilde mig från föregående väg. Hon är upprörd. Vilket jag kan förstå. Jag är själv upprörd men påpekar än så länge inget annat än att hon ska ta sin hund. Hon tar sin hund ur min hand -min lösning för att den inte ska hälsa på mina hundar-, medan hennes amris hinner fram till Samson som morrar och reser sig men lägg ner av mig igen, och tar ett par steg ut på fältet igen.

Det felet Tove gör är att hon i sin rädsla för mina "farliga" hundar uttalar att jag är en "jävla bitch" -Nu gick säkringen i Jeanettes pressade huvud- och hon skriker "varför går du ens här?? Du bor ju INTE här!!". Jag meddelade att jag visst bodde här. "Varför har man aldrig sett dig här innan då!!?" skrek hon och följde upp med "Varför har du dina hundar lösa om dom är farliga!!???" och pekar på mina hundar som ligger på vägen EXAKT där jag hade lagt dem.

Tove bor upplysningsvis i Bromma, ca 15,9 kilometer från platsen vi är på.
Jag meddelar att det kan vara så att vi inte setts eftersom hon går på fälten med sina hundar eftersom hon inte kan ha koll på dem och jag går på vägarna och lägger till -kanske lite väl spydigt- att hon inte ska ha sin hund lös om hon inte kan kalla in den. Hon har brutit mot lagen eftersom jag kände mig obehaglig till mods av att hennes hund rusat på oss. Mina hundar är inte farliga, de tycker inte om andra hundar bara. Det är för hennes hunds skull som jag ber henne koppla hunden.

"Men du ser väl att min hund inte är farlig!!? Han är bara en valp och han la sig ner innan han kom fram till dina!!"

Valpen visade sig vara 18 månader. Eh....
Jag påpekade att detta säger ALLA vars hundar som har hoppat på mina hundar! Hur ska jag veta att hennes hund är annorlunda? Visserligen gick det att avgöra när den kom fram att raggen var en osäker sådan, men vad spelar det för roll? Hunden ska INTE fram till mina hundar.
KOM ihåg att det ENDA jag har gjort i detta fall är att hålla hennes hund i halsbandet så den stackarn inte behövde ligga under en morrande Samson.

Nu tar mamman/svärmodern/mormorn -jag vet inte- ton och säger att jag har en otrevlig ton, men jag påpekar att Tove kallat mig för en jävla bitch och är den som haft otrevlig ton först samt lägger till att det faktiskt inte är jag som bryter mot lagen.

Tove undrar vad jag egentligen har för problem, när jag meddelar att problemet är att jag och alla andra som har lydnad på sina hundar ska behöva bli lidande för att folk som hon inte har koll på sina hundar så pekar hon finger åt mig. 
"Jag går ute på fälten för att mina hundar ska få vara lösa, du har ju problem och borde kanske tänka på att du INTE ska vara ute och gå med dina farlig hundar om de inte kan hälsa på andra hundar som kommer fram till dom!"
"Eller så är det du  som har problem som sprungit över TVÅ fält och EN väg för att få tag i din hund. Mina hundar ligger fortfarande där jag la dem!"
Japp, sarkastisk och dryg igen...

Då måste Tove lägga in att jag INTE borde vara ute och gå med mina hundar om dom är farliga, och pekar på Elsa som fortfarande ligger och önskar att hennes labbe ska upphöra existera....

Jag tyckte att om det nu var så pass trevligt så kunde vi lika gärna kalla dit polisen.
Visst jag förstår att det är ord mot ord. Men med tryggheten att mina hundar inte skulle lyfta en tass i onödan så hade det varit en fröjd att få dit konstapel blå och ta en anmälan när hon kämpar för att ha koll på sina. Visst lite barnsligt. Polisen skulle sucka rätt djupt... 
Men när man blivit kallad jävla bitch och blivit pekad finger åt och förolämpad för att man är den ENDA på plats som har lydnad på sina hundar och då INTE ska få befinna sig på vägarna för att hennes hundar ska få fritt springrum? Då går säkringarna. Hos de flesta kan jag tro...?

Jag halvskriker år henne att jag gör henne en tjänst, tänk om hunden sprungit på hundarna uppåt klubben. Då hade den haft 14 hål i sig eller legat i fyra delar. Hon har alltså bara TUR att jag har koll på mina. All möjliga meningar delades och fortfarande med fokus på att hon hade gjort fel. Flera gånger frågade jag henne varför hon inte bara bad om ursäkt? Så kunde vi slippa diskutera detta, hon har gjort fel punkt. Men det var jag ensam om att tycka. Det blir svårt att be om ursäkt för sitt eget uppförande i form av ton och sarkasm när den som gjort generalfelet inte ens kan komma fram till att HON är anledningen till allt.
Nu börjar dom gå och jag är så arg så tårarna rinner och ropar efter henne att hon kan åka tillbaka till Bromma och gå där. Hon bor ju inte här! -Japp barnsligt av mig-
Då pekar hon finger åt mig och ställer sig bredbent och "fingerknull*r" sig i röven.
Så jag var inte värst iaf...

Mormorn/mamman eller vem det nu var försöker gång på gång få Tove att sluta och bara gå. Hon uppskattade inte mina hänvisningar till lagen och var rätt vettig. Värre var det med Tove.

När hon kommer ut på vägen så ska tappar hon eller om hon tom släpper labben igen och den travade direkt åt ett annat håll. Då ropar jag "akta nu så den inte springer bort igen!". Japp barnsligare än barnsligast. Skäms lite över det. Men Tove gick en bit till och sen skulle hon göra någon form av dans mot mig och då tappade hon hunden igen som sprang iväg i diket.
Proffset i mig for ut när jag inser att mina hundar tycker att det är jobbigt och personen i fråga inte för en sekund ångrar sig. När de anser att det är mina väluppfostrade hundar som är problemet. När hon yttrade sina otrevligheter på en meters avstånd så var jag tvungen att andras djupt för att inte plantera en knytnäve i huvudet på henne. Misshandel låter inte så bra i meritlistan.

OM man nu har strikt ägaransvar, alltså hunden får inte ofreda folk och fä, varför är man så korkad att man laddar ur sig så många dumheter istället för att be om ursäkt och fråga om det gick bra för mig och mina hundar?

Är folk idioter? Eller är det så förbannat skämmigt att inte ha koll på sin hund?
Jag tror på det sistnämnda, jag dör ju av skam och ber om ursäkt om jag inte kallat in hundarna i tid. Utan att den mötande personen fått göra en halvhalt i sin promenad för att de undrade om hundarna en bit fram skulle komma närmare. Mina hundar får INTE störa andra. Mina hundar är mitt ansvar! Då får man vara beredd att bocka pannan blodig och be om ursäkt OM man gör ett misstag.

Inte kalla folk för jävla bitch, påstå att de inte får röra sig fritt i sitt land eftersom de har "farliga" hundar som dom har oklanderlig lydnad på, peka finger åt dom eller vara otrevlig.

Det kommer säkert en dag framöver då jag hamnar i samma situation som Tove, men eftersom jag är medveten vilket ansvar jag har som hundägare så kommer jag inte tveka en sekund inför det faktum att det är jag som brister i mitt ansvar och då är det bara be om ursäkt. Som när Elsa sprang förbi mormorn med barnet i vagnen på vägen i somras!!! Barnet blev förbannat på mormorn, men Elsa var en utlösande faktor eftersom hon inte var beredd på att blixten skulle passera. Mitt fel. Jag får bocka pannan blodig. Enkelt. Vett och ettikett som hundägare.

Jag får avliva Samson, lämna tillbaka Elsa eller bara ta promenader på vår inhägnade tomt.

Vad tycker ni?
HUR långt sträcker sig vårt ansvar för våra hundar? Varför försvinner all vett och etikett i dessa situationer?

Hoppas att hon håller sig till sin bostadsort när hon promenerar i framtiden, alt tar en promenad här ute och ber om ursäkt...