måndag 15 juli 2013

Jag hittar inte orken.

Bloggtorka. Känner attan måste blogga i kronologisk ordning och bara tanken att berätta om föregående veckor känns skit.
SSM var en besvikelse och glädje på samma gång. 


Jag var så arg på tävlingsplan att tårarna nästan rann, så DÅLIGT arrangerat och klantigt utfört av domare och TL så de borde stängas av!!
Ett RASmästerskap och officiell tävling får INTE skötas på det sättet. Jag lider med arrangören som stod handfallen, tron om att man anlitat toppen inom lydnad...
Ja vad ska man säga?
När jag i de lägre klasserna får kalla till mig ekipage för att säga att de kan hävda  tekniskt fel...
Inledningsvis när det var elitens tur så frågade jag:
"Vill ni förbereda planen innan gruppmomenten?"
Så fick jag svaret:
"Vadå förbereda planen?"
Suck.
Att jag ska behöva stå och försvara hur gruppmomenten SKA gå till när TL inte kan eller vägrar genomföra dem på rätt sätt. Utan att domaren öppnar huvudet för att påtala vad som är rätt.
Som domare får man INTE säga "Jo... Det är NOG så i eliten...".
Man hade inte märkt upp konerna, dumzätat bestod av knappa femmeterssträckor, inkallningssträckan fanns inte och när man låtsas leta så brann jag av.
Min medtävlande fick inleda det fria föjlet. Men man glömde alla stegförflyttningar och vändningar på stället, så hon fick gå en "extrasväng" efter betyget!!!
Det kanske säger en del. Det är bara en hint om hur det gick till...
TL nr 1 bröt mitt under letandet av inkallningssträckan utan att säga något till föraren som stod ensam kvar ute i solgasset. Han gick och satte sig i utbytarbåset. Det tog en timme innanför kunde starta igen. Jag hade tappar all inspiration. Ilskan hade avtagit men när den nya TL började bakdöma mig på plan så brann jag igen.
Avslutningsvis så fick jag stå och diskutera om jag skulle kunna bli diskad eller inte. Jag hänvisade till att det inte fanns regelstöd och då klev hon som jag berättade om ovan, blivande domare och hon talade om för gubbarna att de hade fel och jag rätt. 
Då hade TL letat febrilt efter regelstöd för att diska mig, jag borde ha blivit diskad för att jag valde att skita i allt och stötta min hund (alltså att lämna US för att ex peppa Samson att komma in) eftersom han var livrädd för att hans matte var arg och han visste inte varför. Så för att inte skulle lära sig att OM man går ner sig så får man gå av plan och busa.
Vi avslutade iaf tävlingen med att köra bus-apporteringar med metallen på tävlingsplan.
Min älskade lilla prins.
Det blev mys med Ben&Jerry på hotellet sen....



100 mil för detta.

Dock så sköttes brukset kanon!!!

Glädjen då? Jo! Underbara Donna är numera uppflyttat i eliten i rapporten, tårarna rann när hon var den enda högre-hunden som sprang. Finaste! Med obefintlig träning gör hon detta!!! Grymma jycke!!!
Grattis finaste Donna, Silvana och Ulf!



Denna helgen räddades av att jag fick njuta av toner från Sabaton och IRON MAIDEN! LYCKA!!!


Nu måste jag bara hitta inspirationen till att träna mina små gryn.....

2 kommentarer:

  1. Jag bjuder på 2 liter inspiration.
    Jag har ändå fått så mycket av dig:)

    SvaraRadera
  2. Ibland undrar man var de hittar allt folk, men jag har börjat se det som en utmaning för mig själv, att hantera all denna störning, samtidigt som jag inte låter det gå ut över min hund. Funkar inte hundra än, men vi är på god väg :)

    SvaraRadera