Jag håller huvudet ljummet... inte kallt... men ljummet...

Mitt kontrollbehov är snart under kontroll!
Som alla vet så är jag inget stort fan av skyddsarbete, kontrollfreaket i mig får stresspsykos när det inte ser ut eller blir som jag vill. Man är som förare rätt utelämnad åt figuranten.
Men jag har ju så smått startat upp Samson och det börjar ge resultat, han bli mer och mer egen ute på plan och jag lär mig sakta men säkert att inte tappa fattningen och bli irriterad.
Fick kommentaren "Jag vet hur det känns och så blir jag hysterisk och går upp i falsett och så gör han inte som jag säger" om sin hund när jag förklarade läget.
Men saken är ju den att Samson gör ALLTID som jag säger, visst kan det vara fördröjning i steget när jag kallar in och gör om en rondering eller så... men han skulle inte komma på tanken att inte komma ut på en utkallning eller inte släppa. Men jag blir skogs när han efter släppandet gå i och duttar en gång... eller om han försöker nafsa figuranten i bröstet... Så ska det inte se ut och jag blir förbannad.
DET har börjat släppa! Jag håller huvudet ljummet... inte kallt... men ljummet...
Med Elsa blir det inte samma sak, hon är nybörjare och så lättstyrd hela tiden. Som en prinsessa ska vara!
Benson hade kommit med läxa och sa att det är bara köra program och lägga in bevakningarna nu, betten har blivit bättre (tuffa trängningar gör det svårt att vara lat...) och angreppen likaså.
Så igår blev det en blandad kompott i programform.
Samson gick in och gjorde bort sig på Mads i skulet och det fick han veta, men som alltid när reglerna blir klara för honom så går han så mycket bättre! Fokuset ramlar på plats men det märks att han inte har uthålligheten om han inte får hjälpa sig själv, men det var grymt kul att se hur han istället tog konstpauser (studsade fortfarande klassisk kanin i frambenen) när han blev dödstrött och tänkte till. UTAN att belasta figuranten! Yay!
Han går fint i angreppen och efter begäran så trängde Mads honom högt, så ren och fin han blir då!
Nej det ska bli intressant att se vart detta tar oss, för tillfället så känner jag hur vi utvecklas tillsammans. Den dag mitt huvud blir kallt så tror jag att han kommer ta enorma kliv framåt.

EIS BITTE!