Vi blindspårar!

Idag så gav vi uttrycket "att blindspåra" ett nytt ansikte tror jag... Hade lagt ett spår med spetsvinklar och utan apporter till Samson för att visa den lilla läxan vi fick förra gången för mamma. Det gick kanon. MEN! Jag är ett svin att ha i spårlinan på ren svenska! Två snabba kontroller i farten som inte genererar i avdrag på första sträckan och jag var redan besviken och tankar  som "kan vi inte få ett perfekt spår?" går praktiskt taget fram genom linan och in i skallen på Samson.Min besvikelse över en skitsak är verkligen ett problem eftersom han påverkas i form av att han blir frustrerad, vill så mycket att han slår knut på sig själv och stressen går upp medan motivationen är densamma.
Mamma och jag stod och diskuterade och jag berättade om min analys av mina tävlingar, de ser ut som så att Samson går ut hela linan och när jag tar mina tre första steg så hinner jag tänkta och förmedla "Jaha du lille vän... Då ligger ansvaret på dig... japp helt på dig... känn ingen press... absolut inte.... men vilken sekund som helst kommer en vinkel och den vet du ju hur jag tycker att du ska ta... Det är ju trist om du skulle misslyckas... javisst får du bra poäng men det struntar jag ju i... jag vill ja ha tekniken..."... Fatta vilken prestationsångest jag förmedlar och hur frustrerad min hund blir? Det ser så bra ut men jag känner vilken känsla min hund har och den ligger för högt på stressfronten och jag vill att det ska vara motivationen som är hög. Punkt.
Så då la mamma ut ett spår till mig som låg i tio minuter och sen på med ögonbindel så jag inte kunde påverka min hund, annars kan jag ju läsa att det är vinkel på gång inom 10-20 meter och påverka med korta förhållningar mm. Men nu var jag verkligen HELT blind! En nyttig läxa som jag verkligen kan rekommendera! Visst blev det snurr när tröttheten satte in och i samma sekund så kände jag hur en liten suck undslapp mig... vips! PANIK! Som ni ser på filmen... Leason learned! :)
Inget kanonspår, men ack så nyttigt! Men jag är nöjd med glädjen i vinklarna där han har nosen i kärnan men eftersom jag inte ser något så får han gå i sidled, sötnos! Marken var kontaminerad med massa spår av olika slag och ändå så löste han ut det så fint utan min minsta hjälp. Duktiga mammas gris!

Kalaskul med gästspel av Cissi, Ronja, Vic, Patrik, Ginnie och Kingston måste jag tillägga! :)