Ännu en dag i träningens tecken!

Cissi och jag har kommit in i ett litet lydnadsstim och idag var det dags igen. Vi har kommit överrens om att alltid inleda med gruppmoment och även idag gjorde vi detta. Det känns verkligen som jag knäckte nöten igår när jag insåg att det är slut på jamsandet för ett par pass framöver och framförallt att det är JAG som måste träna på momenten och komma över mitt tvivel. Vilket verklign har fungerat och nu hoppas jag att min säkerhet kommer tillbaka helt. Skulle vara en fröjd och även inför IPO:t känna mig säker på detta moment.
Sen körde jag dirigeringsapporteringen, den har tydligen mått kanon av att vila så det var inte ens en tveksamhet, alla rätt i boken och vi bröt.
Sen blev det att kika på rutan och det var en supertaggad grabb som sprang för allt vad han var värd, OAVSETT till vad han blev tillsagd att göra. Det var så mycket fart och "attityd" som många skulle ha kallat det men även om han gjorde rätt så var det lite uppåt väggarna. Gick och skickade en trea-ruta och insåg mitt misstag. Kommandot "rutan" vad problemet. När jag skickar honom till konen och sen vidare så kommer ett glatt "rutan"utan speciell betoning. Samson kastar sig iväg och det dundrar i backen -Typ som i Jusassic Park när T-rex gör entre- men han forcerar lixom rutan och hamnar där det blir... Om ni förstår vad jag menar. Men om jag sen lägger in ett "RRRRUUUtan" med lite mer "jag menar allvar grabben" så är det fart, glädje OCH precision.

Vilket monster min grabb är. Charmig. Men ett monster. Det känns inte som man kan bejaka sina kvinnliga sidor som förare när man tränar honom. Tur att man alltid kör Quarre efter honom där man får vara PRECIS så som man är som tjej ;)
Dock så är det verkligen hans årstid och det är total lycka för varje sekund han får spendera på plan, orken tar aldrig slut och man kan köra hur länge som helst och han håller koncentration och energi hela tiden. Idag smet han och snodde en apport ute på plan när vi skulle till bilen