Jakt på Borde Collies och muskelfest.

Vi längtar tillbaka till träningen nu.........

Dagarna bara flyter iväg och ibland känns det som att man knappt hinner med. Fast man egentligen slappat HELA dagen! Välbehövligt kan man säga.
Elsa har hittat hem nu kan man säga inkallningen sitter bra och hon bryter både lek och jakt på Border Collie när jag ropar. Så snart jag fått klartecken från sjukgymnasten så jävlar ska det cyklas! Hon är en liten tandpetare och Samson har tappat lite muskler, så det är sannerligen dags att ta tag i muskelbyggandet. Har lovet mig själv att under hösten sluta ta mina extrema promenader VARJE dag och sikta på mer renodlad fys för hundarna och mig själv. Sen gäller det att trycka in vila i vardagen så de små liven får återhämta. Men den form jag prickat in med Samson på rätt kort tid är målet för båda plus liiite till....
Jag är HELT säker på att Samson's muskeltillväxt är helt beroende av att han fått så regelbunden massage och strech under våren sen magsäcksomvridningen. Han har knappt hunnit ha träningsvärk innan någon varit där och masserat eller strechat bort den... Vilket resulterat i en kanonform. Dock har han stått i flera veckor nu, det syns snabbt på honom. Tyvärr.
Men bara jag får komma upp på cykel, Glen alltså, och kommer iväg på gymmet för att träna upp knät ordentligt så ska ni nog få se på muskelpaket. Hundarna alltså.
Jag har en teori som jag gärna skulle vilja se att alla som tränar hund har, den går ut på följande:
En hund som tränas måste alltid ha bättre fysisk kapacitet än vad som någonsin sammantaget kommer krävas av den på plan/skogen/fältet/fjället. Där är det huvudet som tar slut först och även om hunden ställs under press så kommer den aldrig behöva känna att kroppen blir trött eller att den under affekt kompenserar fysisk belastning på olika sätt för att orka.
Precis som vi människor, om ni som löptränar tänker efter så vet ni säkert när tröttheten är så total att man lägger vikten fel och skjuter fram överkroppen. Eller ni som rider, ni vet när man knappt orkar hålla om hästen längre och helt plötsligt har man hela hästens vikt i handen...
Den känslan eller vad man ska kalla det, så vill jag inte att min hund ska känna. Så därför tränar jag den.
Har fått en grym förebild i detta, kolla länklistan efter Racing Gigants. Så långt kommer jag nog aldrig ta det, men halvvägs duger gott! :)

Nej nu ska Heffa, Prinsessan och jag snarka gott! Ska börja planera kommande träning oxå... Hoppas på att vi ska komma igång snart... Kommer nog drömma om vittringsapportering....