söndag 4 mars 2012

Sakta. Så sakta....

... så börjar livet visa vilken väg jag ska gå...
Lägenheten kommer antagligen ut för försäljning i början på nästa vecka, imorgon så kommer jag få kika på korten och bestämma vilka jag vill ha med i annonsen.
Jag har haft och har så underbara människor runt mig som finns vid min sida utan att ens blinka, folk som öppnar sitt hem och med värme erbjuder hjälp. Ingen nämnd. Ingen glömd.







Vackraste brudparet...

Igår så bytte jag vardagen mot ren lycka, min älskade lillebror fick sin Sofia och kvällen till ära så var Anterud min kavaljer. Ni som inte varit på ett bröllop där majoriteten är döva kan nog knappt föreställa er en middag där det är knäpptyst... men faktum är att alla "pratar i mun" på varandra...

All lycka till er och er lilla familj!

3 kommentarer:

  1. Det som inte dödar-stärker <3 KRAM!

    SvaraRadera
  2. Fint inlägg. Man har ju inte mindre att prata om bara för att man är döv.
    Sen tycker jag att det är så häftigt att alla brudpar är vackra. Visst är det så?!
    Ulf

    SvaraRadera
  3. Vackert brudpar o finaste sötaste ängeln som brudnäbb.
    Kram till dig din kämpe
    Yvonne

    SvaraRadera