Ännu en dag avklarad, jobbat och kommit på mig själv med att vara på ett hejdundrandes kalashumör! Underbart!Igår så gick jag en långpromenad med så mycket nyvunnet tänk i skallen så det svämmade över, jag funderade på hur vi egentligen jobbar med schäferns ursprung utan att vi tänker på det och varför man är så rädd att faktiskt använda sig av den.... Man vill lura in hunden i många beteenden istället för att nyttja dess naturliga drifter. Jag kände mig så liten på jorden och man får verkligen perspektiv på saker och ting ibland. Igår var en sån dag och jag kom på mig själv att se med klara ögon på vad jag egentligen vill med min hund.
Jag vill att den ska fungera i allt, då menar jag allt! Men för att få den att göra det så måste jag bli mer kunnig, jag kan ju egentligen noll... Men det är väl kanske det tänket som får mig att sträva efter mer...
Jag måste vara noga med att behålla grunden och aldrig sluta jobba på den, jag måste få bättre relation med min hund så vi kan kommunicera i alla lägen oavsett vad vi står inför.
Våra problem får ALDRIG bottna i att vår relation brister, då har jag misslyckats! Då gick jag för fort fram och trampade i klaveret.
Min finaste är värd allt och jag måste göra mitt bästa för att förvalta honom...
Till slut så ett stOOOrt grattis till Kråkan som numera får göra Sveriges vägnät osäkert helt lagligt! -stoltast i världen över min Kråkan-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar