TEAM MAMMAS GRIS!

Så jäkla taggad! I helgen ska jag ta ut båda mina monster på äventyr, den ena har bara häften av momenten som sitter... resten är inlärt under föregående vecka. Den andra stackarn får anstränga sig till max för att komma ihåg vad vi gjorde förra året...
Jomenvisst!
Men vad tusan! Håll i hatten allihopa!
Solen kommer gå upp på söndag oxå (som Hanna skulle ha sagt) och Peter Jihde kommer inte stå vid sidan av plan och fråga "Hur känns det??".
Hur det går är skitsamma, det är en bonus om vi fixar det och gör vi det inte?... Tja då får man väl tävla igen... Men jösses vad kul det ska bli att få komma ut med BÅDA! Hur coolt är inte det? Två Mammas Grisar på plan!

TEAM MAMMAS GRIS!

Ha en kanonhelg!

SMACK! Surikaten levererade som en liten surikat med eld i svansen!

Fjärde konfliktpasset, som inte blev ett konfliktpass och lyckan var total! Fy fan vad grymma vi har varit!

Samlade ihop mig, gick igenom hur jag ville att eventuella konflikter skulle kunna se ut utifrån vad jag VILLE få henne att göra idag. Det absolut bästa sättet att använda sig av när man INTE får bli irriterad eller frustrerad, ett litet mind-trick helt enkelt!
Ni som har nojjiga moment? Använd er av detta så ska ni se att allt löser sig. Vill ni ha konfikt så kommer ni även bli sakliga när ni förklarar för era hundar vad ni förväntar er av dem och om de gör fel eller hittar på något så är ni lika sakliga igen, eftersom ni VILLE att de skulle hitta på någe skit så ni fick informera dem om VAD ni menat. Gud vad jag rabblar! Men jag är i extas!

Hur som helt så ställde jag upp och kastade apporten. Tog ett andetag och kommenderade "apport".
SMACK! Hunden for ut och hämtade apporten och levererade in den som en liten surikat med eld i svansen. LYCKAN ÄR TOTAL!

Så ni som just fick et tips från mig. När man sen löser konflikten eller vad man ska säga... TROR ni att man blir ÄRLIGT glad eller vad??? YAAAAY! Fy fan alltså vad härligt det känns!
Bättre bekräftelse än så finns inte för hunden! Alla bollar eller köttbullar i världen kan inte ersätta när deras egen flock-chef blir salig!

Detta firar vi med att åka och köpa en läsk!

Känslan när man löser upp knuten lite till...

Jodå visst är vi i en ruggig kravfas lilla Elsa och jag, ibland känner jag hur frustrationen kommer smygandes och tålamodet vill ge vika.

Men då är det bara sträcka på sig, ta ett djupt andetag och på't igen!

Några har skickat meddelande och undrar hur jag jobbar med henne och det är ganska enkelt. Jag har bestämt mig för att skapa kaos i alla andra beteenden som hon försöker använda för att komma  undan kravet. Dvs det är både psykiskt och fysiskt jobbigt att göra ALLT annat än det jag kräver. När hon gör rätt så blir det som att stormen lägger sig och jag ser till att hon får känna sig som min lilla prinsessa. Svansen vill jag ska vifta lite ödmjukt och ögonen ska bli lugna. Då är vi på rätt väg.

Idag inledde vi pass 3, det börjar alltid på ruta ett men ju mognare hon blir i processen desto snabbare går hon vidare. Idag inledde hon med att fly. Sen provade hon att sitta fot, men jag puttade bryskt bort henne. Sen gick hon ut. La sig. Körde hakan i backen. Hela tiden var jag på henne verbalt. Till slut fick hon panik och det jobbiga jag skapade övervägde det jobbiga apporten stod för. Då grep hon den bestämt!

Det hela slutade iaf att jag fick fem apporteringar på rad gjorda. Trav/skritt ut och galopp in, kalasfin hantering och lugna energier inne hos mig.

Nästa pass ska jag plocka in och använda godis, hittills har vi bara jobbat med "oss" som verktyg.

Som svar på varför jag gör detta så kan jag säga att Elsa inte har några som helst problem med föremål, på hennes tuggande och hysteriska villkor.

Det får hon gärna pyssla med, men om matte säger "apport". Då är det apport och inte flismaskin som gäller.

Stress får inte finnas i detta läge, då missar hon information och vi skapar tusen små små konflikter som jag måste reda ut på olika håll. Det får gärna gå i skritt nu. När säkerheten kommer. Då kommer farten. Galoppen in är ju redan där. Fina lilla surikat!

Jag tror att jag på detta sätt kan vinna hennes förtroende och framförallt så slipper vi diskutera HUR detta ska gå till i framtiden. Apport är apport. Gör hon som jag säger så kommer jag få henne att känna sig som miljonvinsten!

Detta är mitt sätt med DENNA individ, det passar INTE alla! Inte Samson exempelvis.

Nu ska jag planera nästa pass och upplägget av konflikt där.

För vet ni?

OM man VILL ha konflikt. Då får man rätt känsla i bröstet när man löser ut den.

Det är när vi övervinner konflikterna som vi utvecklas!

Kaos och konflikt-träning!

Nyttig dag idag som avslutas med pizza och hockey.

Idag gjorde jag en lista över alla moment som mina hundar ska ha med sig i sina respektive klasser. Samson är som en gammal halvblodshäst som kan alla moment utan träning, men lite ringrostigt.

Han fick gruppmoment idag och rutan uppdelat. Det bästa med hans träning var att jag efter en veckas tävlande med Elsa fått en HELT ny känsla inför tävling med honom. Så idag så siktade jag på konflikt! Det blev ett utvecklingssamtal vid "sitt i grupp" och sakligheten tillsammans med lite "jävlaranamma" tog PERFEKT!

Känslan hos oss båda efter det var så underbar! Så platsen gick lika bra!

Guldhund! Min lilla älskling!

Elsa. Elsa har 4 moment att lära in på 12 dagar. Idag kom vi gemensamt fram till att vi är i en kravfas. JÖSSES!

Runda 1 som ägde rum hemma på tomten var kaos, planerat kaos visserligen... Elsa skrek, flydde, klättrade på mig, gjorde tricks. Men jag gav mig inte och till slut så hämtade hon apporten. Jäkla apa till hund alltså! Många som säger att hon är känslig se sett henne idag. För att vara en känslig så tar hon fruktansvärt tuffa belastningar...

Det hela fick vila några timmar och på klubben tog vi upp det igen. Denna gång fanns gick hon direkt ut och hämtade den och kom in och höll. DUKTIGA SURIKAT! Visst var det inte samma fart som på "jaktochlek"-tiden men med säkerheten och när vi kommer ur kravfasen så kommer den tillbaka. Garanterat! 

Sen började vi med fjärren och belönade uppsättandet, hon är kvick att fatta vad hon ska göra. Men med kvickheten så kommer "jag tar saken i egna händer" och hon bara gör. Hon gör ALLT!

Det är svårt att reda ut sådana här extrema konfliktpass när man ska lösa ut det med en hund som man inte klickar med, vi fixar det men jag är helt slut i huvudet när vi är klara. Varje sekund och varje del av små små beteenden är viktiga att uppmärksamma och ta bort eller förstärka. Med en hund som Elsa så är det RÄTT mycket som händer på bara någon sekund. Inte som med Samson där man hinner ta en kaffe medan man väntar på nästa beteende. 

Det ska bli spännande att så vad vi kan åstadkomma på dessa dagar. Jag vill att hon ska stå några dagar så det blir väl en veckas träning för att få in allt...

Kommer du snart!!?

Pizza och hockey!

Grattis Elsa! Andra skrällen denna vecka!

Idag med ett pass i ryggen så bestod vi BH-provet på Sk Lövsättra!

Med "råge" enligt domarkommentaren ska man lägga till!

Min lilla afrikanska öronhund...

Jag har blivit faster!

Till världens sötaste August!

Elsa har debuterat, nollat, fått höga poäng OCH kommit tvåa!

Igår vid utställningsträningen så bestämde jag med Silvana att Elsa skulle få starta ettan, som ett gediget genrep inför den riktiga ettan om tre veckor.

Tanken var att presentera en tävlingssituation och göra en plats med andra hundar.

Vi åkte hem, efteranmälde och körde in ett av två icke inlärda moment.

Kom tidigare till tävlingen och körde in nästa icke inlärda moment på planen intill.

Jag älskar verkligen att tävla med mina hundar! Guldklimpar!

Känslan av totalt lugn och hyfsat fokus var grym, att ta en lydnadsetta på fullt allvar har jag lite svårt för insåg jag...

Det är en transport till eliten och mitt enda jobb är ju att föra fram min hund på ett, för hunden, bra sätt.

Men med en nolla på apporten (inlärt igårkväll vilket resulterade i lite trilskande och tapp när jag böjde mig ner för avslut) så slutade kalaset på 181 poäng och en andraplacering!

Det var 9 grymt duktiga ekipage med, väl genomarbetade hundar och vinnaren på 191 poäng var jag bara tvungen att springa fram och gratulera extra! En ung tjej som förde sin Herdehund på ett fantastiskt fint sätt!

Det ska man få höra!

Har insett och fått kommentaren att man tydligen blir så glad av att ha mig på tävling och att stämningen påverkas i positiv riktning, jag hejjar på alla och har alltid något positivt att säga...

Tack för den fina passningen! Klart man ska puscha alla som är modiga och kommer ut på tävling! Det är givet för mig!

Grattis till alla och lycka till framöver!

Är jag bra eller är jag bra?

Bilder säger mer än ord...

Några av mina älsklingar....

Minsta lilla...

jag mår dåligt så kommer han som ett skott! Föser undan Elsa och lägger sig först över bröstet på mig så luften försvinner och pussar försiktigt på mig. Sen rullar han över på sidan och trotsar värmen och sover intill mig till någon gång under natten. Jag vaknar inte så han måste smyga ner...

Mitt älskade hjärta!

Ett suddigt foto taget i mörker...

Besviken är bara förnamnet. Men stolt så det kittlar...

Besviken är bara förnamnet. Men stolt så det kittlar lite i bröstet! VILKEN HUND!

I spåret mötte vi en annan kille med labbe  när vi satt och fikade, vi hälsade och han spårade vidare. Vad ska man göra? Alla får ju vara i skogen! 

Gooofika i skogen! Lilla plutte!

Jag släppte på Samson på spåret igen och det bar iväg, tre rådjur dryga 20 meter längre fram... Inte en SUSNING till att ens kontrollera deras övergång! Grymma hund!

Nere vid sjön möter vi labben igen, vi skrattar lite och jag säger att vi har ett certprov. Jag frågade om han fått med sig någon av mina apporter. Men det har han nog inte.. Säger han.

Dock hade han tappar en dummie i mitt spår... Den fick Siwan när vi kom tillbaka.

Med ett helt fantastiskt spår bakom oss så traskar jag bakom min älskling och njuter i fulla drag! Plötsligt ser jag hur det glittrar till ute till höger. Är det min bil? Då ser jag vimplarna till min patrullstig. Snabbt ringer jag Kikki och meddelar att jag inte har slutet. För inte har man korsat min patrullstig när man lagt spåret??? Så korkade kan man inte vara? "LETA! Du har gott om tid kvar ju!" säger Kikki.

Jag börjar leta bakåt. Till slut ger jag upp och går ut på vägen som ligger en bit bort.

Jag rastade av Samson och sen mötte jag Caroline.

Vad som hade hänt var att jag sett CAROLINES bil och vimplarna till en oanvänd patrullstig. Inte min egen bil och inte min egen patrullstig.

Mina låg dock inte många meter därifrån.

Så istället för att lita på Samson så la jag mig i och sökte bakåt.

Jag hade ca 50 meter till mitt slut när jag avbröt. SJÄLV!!!

Av sex hundar är nu två kvar, några andra fick omspår. De hade hundar i spåret eller bakspårade en annan deltagares spår. De fick alltså tekniska fel.

Jag avbröt och gjorde därmed en förarniss. Samson fixar ju att spåra med sådan störning och eftersom han IPO-spårar så är han ju I spårkärnan hela tiden och han är duktig på att riktningsbestämma, även om han skulle gå på fel så vänder han inom kort och spårar åt rätt håll.

Så jag kan inte som ovan åberopa tekniskt fel... Typiskt.

MEN trots all ilska över att vi inte fick omspår när så många andra fått det för mindre grejer än så.... Tja...

Jag mös verkligen av att gå bakom Samson. Snacka om guldgruva till hund! När vi kom ner till sjön så gjorde han en ljudmarkering, men inte mot Labbe-mannens barn som var vid bryggan och fiskade utan mot ett par som kom gåendes på stigen längre bort. Så grym!

Spåret var en klass för sig! Jag vågar med lätthet säga att han spårat bäst av alla hundar under dagen, inte en tvekan om att han är bäst där... Finaste älskling!

Nu håller vi tummarna för tjejerna som är kvar! Lättnaden att bli godkända efter omspår och allt måste vara en rätt gooo känsla!

De har båda FM-hundar och har sökt dressörtjänster på FHTE, så det kommer vara grymt på CV:t om de utbildat Försvarsmaktens egna hundar, det bådar gott för framtiden :)

KOM IGEN TJEJER! KÖÖÖÖR! :)

Laddade inför helgen....

Igår kom Tessan och kände igenom Samson inför helgen och konstaterade att han är som en skolbok i anatomi rent muskelmässigt! Stolt som en höna var jag! Det var en nöjd Mammas Gris som somnade som en stock!

Nu ska vi försöka få in sim och galopp-träning! Det är nackdelen med en född "travade", han länger bara lite så är han uppe i samma tempo som Elsa som galopperar...

Men det märks att han stått i ett par dagar... Nu känns det faktiskt i magen inför helgen.... Det var LÄNGE sen jag hade lite nerver. Rätt mysig känsla...

Klickar du inte med din hund? Det gör inte jag...

Klickar inte du riktigt med din hund?

Det är faktiskt HELT ok att INTE göra det!

Jag och Elsa är ett sånt udda par, det hade säkert sett annorlunda ut om jag hade haft henne sen valptassar... MEN nu är inte det fallet!

Då finns det flera lösningar!

1. Var ärlig mot dig och hunden och placera om den till en förare som KLICKAR med hunden. MYCKET rättvis och bra lösning. Inget skämmigt i ett så klokt beslut!

2. Pannan i kaklet och se chansen att utvecklas som förare. Dvs ta vad du har och gör det bästa utav det materialet. En känsla som är rätt cool. (Mitt val med Elsa)

3. Rekommenderas ej!

Skaffa en till. Passar inte den. Skaffa en till. När du har tre? Skaffa hundsläp. Skaffa en till. Samla tills du är självutnämnd till "extrema samlare" och bli sedan kändis i stil med vilken dockhussåpa-kändis som helst.

Idag ser man ofta det tredje fenomenet, vilket i vissa fall kan vara lite tråkigt. Många blir itutade att de måste byta hund för att lyckas. Trots att de VILL köra den hunden som är "misslyckad". Men vad innebär egentligen att "lyckas"? Det är väl jävligt individuellt?

Inom och mellan vissa raser förekommer detta frekvent, man måste skaffa en jaktgolden om man ska bli jaktchampion.

Man måste ha en bruksschäfer om man ska tävla eller träna aktivt överhuvudtaget.

Du måste ha en Border Collie för att tävla lydnads SM och bli placerad top 30 ens.

Men vet ni? Inget av ovan stämmer!

De som tror på detta är kompletta idioter.

Men vet ni varför?

För det finns folk där ute som bara kör. KÖÖÖÖR! Sjukt coola förare! Gudomliga hundar!

Ett tips till oss som inte klickar då!?

Jorå för fan! Här kommer ett gammalt hästknep!

PROMENADERNA!

Elsa har hittat sin tillit till homo sapiens och glädjen i att träna lydnad på promenaderna. Det tar lite längre tid att ta sig runt. Men å andra sidan så får man motion och förenar nytta med nöje!

Det jag känner är spontant bra med att träna på promenaderna är:

- Jag överbelastar inte hunden. (Dvs kör för inte mycket eller kräver inte för mycket)

- Hunden har en naturlig framåtbjudning.

- Konkurrens mellan Samson och Elsa.

- Jag blir SÄLLAN frustrerad på min känsliga surikat, vilket kan hända på klubben...

- Eftersom jag är avslappnad så blir Elsa inte det minsta orolig när det blir galet.

Att hjälpa någon som inte vill ha hjälp...

Även om livet är omtumlande just nu så finns det guldkorn som man måste vara noga att ta vara på...
Oavsett om det är lätt att falla in i andras negativa syn på livet så måste man hitta tillbaka!
Man kan inte hjälpa den som inte vill ha hjälp och man kan inte lösa deras problem när de så desperat vill ha dem kvar. Tungt för oss som vill andras väl men en nyttig läxa.
Somliga är beroende av dramat och även i den bästa av världar på den bästa dagen kommer de hitta något som på sikt skulle kunna bli ett problem om sju andra olyckor inträffade i en viss bestämd ordning. Chansen existerar alltså.
Då hjälper inte all världens kärlek eller att det finns en enorm lycka och ett fantastiskt liv vid sidan av det eventuellt annalkande problemet som kan inträffa OM sju andra scenarier inträffar i rätt ordningsföljd.

Som en fin vän sa till mig:
"Varför fokusera på det som varit och det dåliga som KANSKE kan hända? När det finns så många bra detaljer NU som man blir glad av att tänka på?"

DET anammar jag i denna sekund och....
Här är dagens guldkorn som jag försöker ta tillvara på....

Wilda Wille - Prinsen av Hundcenter!

Wille är en grabb med humör enligt rasstandarden för alla terriers, vilket gjort att hans husse fått avhämta honom på andra trim. Frustrerad husse? Jodå.
Efter sitt första besök på Hundcenter och ett nackskinnshäng med tillhörande utvecklingssamtal så blev han den lilla prins han är idag.
En sån där hund som man väljer att åka och träffa på sin lediga dag, fina Wilda Wille!

Carro undrade försiktigt vad Willes husse skulle ha för honom, det går inte att inte bli kär i honom... OMÖJLIGT!

Nu är en kväll på klubben avverkad, Elsa och jag har tagit oss i kragen och efter ett peppsnack med farsan Jarmo igår så vågade jag laborera med hennes sinnesstämningar utan att lägga någon värdering i det som händer. Vips så släppte mycket på en gång! Tack Jarmo!

Samson fick ett ljud och nu får han stå tills helgen. Hej och hå!

Uppflyttade och en andraplacering! Grymma hund! Kärlek!

Igår så ringde jag Uffe och frågade lite fint om han skulle kunna köra en budföring med mig medan vi var ute på spåren idag. Samson är helt grön på det momentet och planen var att hinna presentera det för honom så vi iaf skulle hamna under betyg. Han går ju på rapporten så detta skulle bli som en grundövning tänkte jag. Framförgåendet hade vi kört på promenaden i torsdags... Det borde räcka... Typ...
"När kan du va på klubben?" frågade min gode kamrat och 18:30-19:00 så lärde vi Samson både budföring och framförgåendet.
Idag så rev vi helt sonika av appellen utan att ha tränat ett skvatt.

Spåret trodde Samson var en patrullstig och slog ut höger och vänster innan. Han konstaterade att det enda spår som erbjöds var patrullstigen. Så han slog mer nosen vid flaggan och sen var han verkligen på spåret! Det enda vi fick avdrag för var starten och allt annat var perfekt! 9 och 9,5 blev poängen.

Lydnaden var helt ok med tanke på att alla moment var som en nyhet för Samson, inte lätt med hopp-sitt-hopp när man är tvärsäker på att en apport borde vara inblandad... Sötnos!
Två moment blev iaf inlärda igår kväll och totalt fick vi ihop en medelpoäng på 194.50!
Specialen blev en medelpoäng på 80,75!
Totalt 275,25 poäng och uppflyttade!

Vilken hund jag har! Snacka om att ALLTID ställa upp!
Inte illa pinkat av en medelmåtta till vänstervarvare! ;)

Av 8 ekipage knep vi en säker andraplacering och med oss hem kom massa fina priser!

Tack Järfälla BK och alla som arrangerade en kanontävling! Silvana som bästa TL EVER! Tack till Matte Johansson och Susanne Gehnich som dömde! Helena som tog emot hundar och Sara och Maria i köket!

Nu är det nästa äventyr som gäller!

Hundfan...

Samson står och dricker vatten och kommer sen fram till mig som plockar in frukosten i kylskåpet.
Se men inte röra gäller och han är duktig på det där...
Men tankarna som passerar i mitt huvud om hur fin han skulle vara OM han var uppspikad på väggen är skrämmande.

Men det är lätt hänt att tänka så när man fått en liter hundmunsvatten inskickat i kylen när hundfan bestämmer sig för att skaka på sig.

Jäkla skit.

Übertracker!

Spår och pisk av mamma idag igen, så grymt skön känsla att gå/snubbla efter den där hunden i skitterräng! Oslagbart!
Är nöjd med att han gör sån klar skillnad på den vanliga patrulleringen och "spårpatrulleringen"! Grymt skönt att arbetstecknen är anammade och klara!
Notera spetsvinkeln till "vänster" som låg på MOTIONSSPÅRET och som sen följde MOTIONSSPÅRET! Vilket arbete! All världens störning mes passerande terriers, löpare och alla förledningsspår som hunnit bli under liggtiden...Grymma grymma hund!
Idag kom lätta 850 meter in inkl alla apporter, nemas problemas!
Vill någon låna en spårhund? Ring mig!