Älskade vänner. Underbara ö. Underbara hund. Underbara midsommar.

Midsommarfirandet är avslutat och ännu ett år på den legendariska ön är till ända, som vanligt så skrivs en liten bit historia in i böckerna.
Min underbara Mammas Gris var ju med iår, vilket var det mest underbara! Om man frågar mig alltså. Jag är ju en fena på att sakna mina hundar, hund numera, vilket gör att jag längtar lite hem redan på midsommardagens morgon. Men när Samson fanns vid min sida så är firandet komplett!
Jag är DJÄVULSKT noga med att han inte fick närvara när det fanns berusade människor omkring honom. Framförallt så är jag nykter i min hunds sällskap så jag kan hålla koll och med rätten på min sida hävda mitt ledarskap. När nattkissen kom så höll jag bara käft och rastade bara av honom. Hundar+alkohol= Under inga omständigheter OK. Häng på ett koppel och håll truten. Enkelt.
Men det var full rulle för honom från morgon till kväll, vi hann med ett dragpass på midsommarmorgonen, han var med under sillunchen, på rundvandringarna på ön som leddes av John och Lasse. Vi tog egna promenader och satt längst ut på ön och njöt av friheten och den underbara luften som bara finns i närheten av havet. Själavård! Sen var han en given maskot och alla ville leka med honom så jag fick styra upp det lite, för om Samson fick bestämma så skulle givetvis ALLA jaga honom, kasta hans boll eller göra trix med honom. Om de ville klappa och kela så bytta han bara slav och tog nästa som ville leka. Eller så sket han fullständigt i alla och sprang utan respekt för någon genom folkmassorna, på rundvanringen, fram och tillbaka mellan TEAM ÅHMANs medlemmar.
Jag är så nöjd med att jag hållt så hårt på att han inte får hälsa på folk, numera är människor verkligen bara en grå massa för honom om jag inte ger klartecken på att han får manipulera dem och göra tvåbeningarna till sina slavar. Han mötte folk på gångvgarna och säger jag "gå på" eller "fram" så knallar han på och som max kikar han på dem. Eller råkar springa in i dem om han tittar på annat. Vilket han sen inte tänker ägna en sekund åt att ångra...
Mikaela kom upp från Halmstad och joinade TEAM ÅHMAN, för övrigt bestod teamet av mig, Kullengren, Åhman, Karin, Kristoffer OCH Samson!
Det serverades mat utan dess like! Sååååå gott! De som inte tillhörde teamet sneglade nog inte bara en utan flera gånger på våra menyer ;)

Älskade vänner. Underbara ö. Underbara hund. Underbara midsommar.

På piren. Det är dags att dra ut till vår midsommarö...

På en av våra underbara promenader. Längst ut på halsen av ön.

Packning på och i väntan på båten.

Nu har jag anlänt till Åkersberga, jobbet är igång och jag och Samson ska vakta Bibbi och Bertils hus med våra liv! Dock är Samson med Cissi i tre dagar och tränar agility. Han ska ju göra sin premiär på tävlingsbanorna i helgen, efter att vi övernattat på Värmdö så drar vi till Linköping :)
Det är så coolt att jag nästan storknar!

Tävling i midsommarfirande!

I onsdags så var det panik som rådde på Hagaberg, det var tusen saker som måste göras och det blev så pass övermäkigt att jag och Cissi satt och stirrade ut i luften och funderade på hur prioriteringarna skulle få ta form. Mitt i allt bakande, matlagning, lunchbesök, shopping av trädgårdsmaskiner och massaker av trädgård så hann vi kasta oss på färgan och pinna iväg till Apollogruppen och en kvällstävling. Samma domare som förra gången, alltså störtsköna men stenhårda Yngve, och jag förstod att det lååååångt ifrån skulle bli några glädjepoäng.
Men glädje blev det! Samson gjorde i hettan flera moment som jag var så förbannat nöjd med, inkallningen var absolut kanon i mina ögon och jag hade kanske önskat lite mer tryck i läggandet, galoppen hade bra fart och var jämn på alla sträckor,vilket resulterade i en sjua. Alltså kan jag konstatera tillsammans med min partner in crime att tävlar man för Yngve så vet man vart man ligger om man skulle ställa sig på SM, tveklöst!
Med stabila gruppmoment så räknade Cissi ut att Mammas Gris och jag skulle knipa dagens tävling, men med min lydnadsapp så hade jag höftat till (ingen kom ihåg alla betyg) och konstaterat att snålhetsgraden skulle se till att det inte blev något första pris.
Men när placeringarna rabblades upp och andra platsen, som Cissi och Ronja knep btw, meddelades med ett andra pris så var jag SÄKER på att det var dött lopp.
Gissa om jag skrek och dansade när tävlingsledaren meddelade att första platsen hade ett förstapris!!?
256,5 poäng!!! Alltså ibland ska man ha marginalerna på sin sida! Helt plötsligt så spelade det väldigt lite roll hur hårt Yngve dömt, jag var salig!
Som Silvana och Uffe sa nar jag pratade med dem:
"Det spelar väl ingen roll om han är hård, ett förstapris är ett förstapris!"
Så sant, just nu vill jag ha mina förstapris för ett få en champion och sen får man göra som så många andra, leta domare.
Men tävlingar som i onsdags är så jäkla bra för att veta på riktigt, så man inte blir invaggad i en illusion om något som sedan blir platt fall den dag man kanske står på ett mästerskap.

Oaktat hur poängen blev eller allt sånt så var tävlingen helt grym! Så trevliga arrangörer, med glimten i ögat och domaren vet ni ju redan att jag tycker är störtskön! MEN det bästa var att vi kom till en helt ny plats och trots detta så gjorde Samson gruppmoment med betyg 9 på sitt i grupp (flyttar tass) och en 10:a på platsliggningen. TROR ni detta var en boost för mig? Mina hjärnspöken har typ flytt fältet totalt! MIN UNDERBARA JYCKE!


Så kortfattat för min uppfödare:
256,5 poäng (förstapris)
Placering: 1
Plats: Apollogruppen
Domare: Yngve Collin

Ankomst till midsommarfirandet. Årets höjdpunkt. Underbara plats. Älskade vänner och hav som ger själen ro.

Men bättre start på midsommarfirandet får man inte efter en sån vinst, så nu önskar vi er alla en härlig midsommar!

Iår är Samson med för första gången och jag är så glad att ha mitt hjärta med mig, annars saknar jag ju honom som en dåre... Vi blev även tilldelade ett boende av HÖGSTA klass! En egen lägenhet!

Han är alla maskot och det var en tjurig hund som jag motade bort till lägenheten när kvällen kom, jag vill ju inte ha honom bland eventuellt förfriskade människor, med tanke på att han springer och lägger leksaker i knät på dem och alla vill leka med honom. Ett bettskifte och så har man en onödig olycka.

Ta hand om er! Det ska vi!

Tila och Jeanette - expert respektive världsmästare

Igår så plockade Hanna ut Tila Tequila och så skulle vi se över hennes fria följ/linförighet, Tila har hamnat lite i skymundan och Hanna har inte ens döpt självaste fotgåendet. Men det passade vi på att göra igår. 5-10 minuter ägnades till att förklara och belöna "Tilli" som betyder samma sak om "fot". Sen gjordes exakt enligt följande: "Ett steg famåt marsch!", "Tre steg framåt marsch" och slutligen en kort raksträcka på ca 15 steg som belönades. Tila är lite som Samson, belöningar är skit sak samma om det inte betyder något för föraren. Så återigen plockades Hannas tydlighet fram och ÄRLIGHET, mena vad du säger och gör hunden rätt så ska den känna sig som en drömvinst på lotto.
Jag känner mig lite stolt som med Hanna som verktyg fick medverka till detta....

Som sagt Bacci. Du ska inte vara så säkert på sin status som SM-hund när min favorit (efter Baily) får klorna i matte...

Jag och Tila har härmed utnämnt oss till FF-expert och världsmästare på förhand! Vill ni har vår hjälp så ring Tila, hon sköter bokningarna ;)

Nu håller vi tummarna för att våra älskade prinsessor kommer med på SM!

Älskade vänner. Älskade hundar. Glädjetårar.

Idag åkte vi till Halmstad BK för att köra igenom SM-ringarna med Hanna och Bacci. Á la Jeanette style! I över en timme slipades det i sträck, många SM-förares skräckscenario men så är inte fallet här kan man säga. Fokus på känsla hos Hanna, tydlighet och ärlighet. Hundarna är här och nu, de är i det beteende de utövar och inte i nästa delmoment. En , iallafall för mig och Hanna, svårighet som vi som förare ofta hamnar i. Eftersom man GÄRNA tänker ett steg till. När man sätter hunden i zätat så är man redan i tanken i nästa transport eller tänker redan att den kommer ställa sig, eller när man kallar in hunden så är man låst i att den inte kommer ställa sig direkt. Listan med förslagen där den mänskliga faktorn kommer in och förstör kan göras oändlig! Iallafall min! Den är på sju sidor och med bilagor!

Jag mös mest kan man säga, det är så tacksamt att stötta en förare med sån känsla och framförallt ett ekipage som är så samspelta. Det krävs bara att man ändrar en detalj i Hannas tanke så får man en helhets förändring som är helt enorm, just för att de är så samspelta. Sen är det alltid lika kul när någon vill att man ska hjälpa dem på vägen och är så tacksam och ödmjuk som Hanna aka Lilla My är. INGEN prestige där utan vi kastar våra tärningar och spelar tillsammans. U N D E R B A R T !

Vi körde i ett och varje moment tog evigheter eftersom vi gick igenom det om och om igen, Bacci var helt enorm, Hanna likaså! När vi kom till inkallningen så gjorde vi säkert 15 stycken med olika variation innan finalen kom. Hanna fick instruktionen: "Lås henne i jakt, växla till lydnad och tillbaka igen". Full spätta och ett läggande där Bacci innan hon hann fundera på hur hon skulle lösa det rent fysiskt så la hon sig, i luften, och tog mark med bröstkorgen först. Likt en fågelhund under jakt. Jag brast ut i en segergest och tillhörande rop och fick gåshud som inte ville släppa på flera minuter.

Hanna reagerade likadant och sjönk ihop på backen började gråta av ren glädje, som hon själv sa:

"Det bara kom, det var inget att be för..."

Så där satt vi i gräset och lät känslan ta över och tårarna rinna. 

Vi försökte göra en dokumentation när Samson hade tränat, men då hade tröttheten slagit till hos Bacci och den blev inte ens halvvägs. Men tanken att se till att hon lär sig driftväxla på Hannas kroppsspråk och kommandon känns kittlande, en sån hund är ju galet rolig att göra det med. Där det bara krävs att man är tydlig. Menar vad man säger. Är här och nu och njuter av att träna hund. Hur svårt kan det vá?

Hundliv. När det är som bäst. Alla gånger!

Dagarna går så fort när man har såhär roligt! Kan knappt fatta att helgen redan är slut och måndagen ett minne blott snart...

Helgen vigdes åt träning för Hanna och Prinsessans del, Thomas var en pärla och agerade tävlingsledare när han och Bella gjorde entré i Halmstad. Vi hann även med en promenad i skogarna vid Tylösand, där jag annars suttit på hästryggen och så en lunch på Harry's. INTE ett fel på den dagen så långt kan man säga!

Väl hemma lastades det in gyllenpälsar  i bilen och kosan styrdes mot Göteborg och Linda, Daniel och Charlie's casa där det väntades god middag och tillhörande hundsnack. I määäängder såklart!



Tila, en riktig snygging om man säger så... :)

Söndagen blev en tidig morgon där det groomades gyllenpälsar med mig i täten, är det något man är en fena på så är det att fuska till sig "massa" (läs: få gyllenpälsarna att se feta ut) så är det jag kan jag stolt konstatera!

Fick även chansen att göra entré på en Golden utställning och det med Tila, en vältränad tjej som var ljuvlig att ställa och det resulterade i att hon slutligen fick ihop ett Exellent, CK och kom 4:e bästa tik!

Sååååå roligt! Alla Hannas hundar fick kanonkritik och jag mös minsann! Stylist som man är så tar man ju åt sig, inte bara lite, utan all ära! Givetvis! Sen var ju Hanna ASsnygg i sin utställningsoutfit och lera upp över öronen, det gjorde ju sitt till oxå! Givetvis!



Hundträning, när den är som bäst!



Idag kom Linda ner från Göteborg med Charlie och vi var tre bönor som tog tag i träningen, Hanna slipade med Bacci. Ett fritt följ som jag blir gråtfärdig av att se! Så kul att man kan hjälpa till och framförallt inspireras av ett så duktigt ekipage! Linda och Charlie inledde med positionsträning och fokus och höll sig kvar vid fokusbiten, de tog ungeför sjumila kliv i sin relation och det var så underbart att se, vilken glädje det finns hos den hunden! Han avgudar sin matte mer och mer för vajre dag som går! De kan bli giftiga!

Samson och jag kikade på fria följet, skiften i zätat och jag kom fram till att jag måste, mot min vilja, släppa på min önskan om att jag ska kunna belöna upp skiftena. Det är LYDNAD som gäller. Jäkla tråkhund! Eftersom det tog så mycket på mig psykiskt att träna honom idag så orkade jag bara ett par minuter med skiftena innan hjärnan höll på att koka över. Men JÄVLAR vilket fint läggande vi fick till! Sättandet blev riktigt bra, men som Hanna sa så tänker jag kräva det snabbaste på träning och köpa det som blir på tävling. Eller något åt det hållet. Sen var det motivering på rutan som gällde och jag var riktigt nöjd, DEN farten fanns det inget att klaga på! Gött!



Tråkhund var ordet, önskade att jag kunde belöna alla "lydnadsmoment" på samma sätt som jag belönar "jaktmomenten", sååååååååååååå enkelt det hade varit! Men givet så planerar inte Samson att bli en enkel hund... Tvärtom såklart!





Underbara jycke...



Jaktbelöning. INTE alltid det bästa valet.
Många gånger enklast.
Men så många gånger fel.
Typiskt...



Men men... vad vore livet utan utmaning och underbara vänner?

Sådärja. Så tog man nästan till lipen!

Idag var på Södertälje och tävlade! Samson skrapade, efter ett förtidigt uppsättande på platsen och 6,5 på vittringen för ett omtag, ihop 242,5 poäng i hettan. ATT det alltid ska titta fram en soljäkel tills vi ska in på plan. Jag är nog den som är minst värmetålig av oss två! U S C H! Men det är en kanonkänsla just nu och nu börjar det gå upp för mig att vi MÅSTE börja detalj träna och sluta leva på grunder. Han kan grunderna nu Jeanette! Sluta fega! Planen är upplagd för de detaljer som står först på listan!

Sen till dagens bästa, rysningar på den fronten! Underbara Cissi och Ronja plockade hem en tredjeplats med 291,5 poäng! Första SM-poängen! Alltså jag var så stolt att jag ville ta till lipen, magen pirrade och jag fick en fnitterattack! Så förbannat jäkla grymma ni är!

För er som är nya på bloggen så är detta min träningskamrat, hon träffade mig för första gången i träningssammanhang i höstas. Innan dess så var det någon tävling och så tjatade Lena (en gemensam vän) om att vi skulle ta och träna tillsammans. Det tog ett tag innan vi fick ändan ur vagnen.
Cissi har gjort en resa som även Hanna har gjort, hon tog upp striden för att hitta en träningsmetod som passade henne och hennes hund. De har gjort en HELOMVÄNDNING som ekipage och alla som ser dem idag undrar vad hon hittat på. Skaffat en knasig träningskamrat med trettiosju bokstavskombinationer kanske?
Som alla som håller  på med hund så finns det T U S E N sätt att träna hund på, är man ödmjuk så erkänner man dem alla och pekar på att det är upp till individerna man jobbar med O C H förarna som utför jobbet. Det måste passa på två fronter alltså! Göran 57 med gråhund och Rebecka 21med kelpie kanske inte riktigt trivs i samma forum, så har jag förklarat mig krasst.
Men många gånger så fastnar man i ett tänk, alla har inte fördelen som jag haft och har att man har ALLA möjliga metoder i sin närhet. Så blir det gärna att alla håller fast i sin egen och det kan vara svårt att fundera bortom den för att kunna hjälpa en träningskamrat. Som kanske har en heeeelt annan typ av hund och kanske är en heeeelt annan typ av människa än en själv.
Hur som helst är det oxå satans grymt när man hittar någon som är faktiskt av samma skrot och korn själv, som genomskådar ens brister och kan hjälpa en upp på molnen. Den personen har Cissi varit för mig. Hon låter mig inte slippa undan en sekund och det har verkligen hjälpt mig och Samson i vår relation. Idag är jag taggad att få komma ut på tävling med honom, det är lixom kul att vara på plan med min älskling. VARJE sekund!
Utan henne hade jag nog lagt av med lydnaden, eftersom Hanna är för långt bort. Det är så skönt att få stöttning och även om vi är olika som förare så kritiseras man på ett så konstruktivt sätt att man blir glad av att man gör fel. HUR sjukt är inte det!!?
Vi skrattar  och stojar och framförallt så är det underbart att bli så glad så man nästan storknar av att ens kamrat slår en med tusen poäng, trots att man är tävlingsmänniska ut i tåspetsarna!

Sen har vi Malin och Zandor som startade tvåan med målet att investera i framtiden! Det har blivit ett myntat uttryck, tillsammans med "Böj på knäna", i Cissis och min värld. Norge... Det kommer bli fett bra det där! Grymt investerat och snacka om taktiker på plan! I M O N E R A D!

Dagen avslutades med ett par timmar i skogen med Kråkan, Malin, Cissi och Rose. Den sistnämnde piskade oss i bevakningsträning... Så nu är det möra hundar som sover på golvet... Tack Rose!

Nu ska jag ägna lite ångest åt att jag inte orkade diska eller torka golv idag heller....

Min hund är paxad! Kråkans oxå!

Kul grej. OM man bara såg denna bild. Vad hade de flesta tänkt då?

Att detta är bilden efter i en bildserie? ;)

Inledde dagen med att bli ompysslad av Virge, lika mysigt varje gång! Nu kan man strunta i sminket i ett par veckor till, lika gött att konstatera varje gång... Köpte även glitter så nu tänkte jag köra lite glitter istället för vanlig fransk, ska oxå bli gött!
Sen blev det lunch med Bibbi och genomgång inför husvaktandet i sommar, det bjöds på lunch och tjötades som sig bör. Gött!
Sen åkte jag till SoSu BK och körde lite lydnad med Cissi, vi hann med gruppmoment, fritt följ, skiften i zätat och rutan. Har fått ingångar från fel sida på rutan en gång på tävling och IDAG. JUST SNYGGT! Men men då får man ju något att ta tag i på den fronten ;)
Men fria följet. Är supernöjd på den fronten just nu, det var kvalmigt och jävlig på plan och ändå så jobbade han på som tusan och helomvändningarna i språngmarsch var fina, nu är det bakbensarbetet i vänstersvängen kvar där känns det som... GILLAS!
Sen åkte jag, Sanna och mamma och träffade kompani och ställföreträdande kompanichefen för Arlanda insatskompani, nu är Ultra och Samson paxade av dem och eventuellt får man väl hänga på...
Ska bli superkul och spännande! Undrar såklart lite i mitt stilla sinne hur jag ska hinna med allt... men det löser sig! Effektivitet får bli vårt ledord i höstens träning!

Nu sitter jag med viss ångest och tittar på oredan som blivit i huset sen tentan och kompletteringarna som jag hade på halsen.... Vill egentligen vara uppe hela natten och få ordning... MEN imorrn ska jag möta Malin och Zandor 07:30 på Shell i Hallunda. Så det får bli morgondagens projekt... Efter alla andra projekt som är på gång imorrn! Hejja hejja!

Klippan Kråkan!

Dagens bevakningsträning blev vind, jag hade min partner in crime med mig. Det brukar fungera bäst då. Alltså Kråkan. Så var Matte med som övningsledare

Samson var med han oxå.

Samson var lite för överförfriskad efter gårdagens massage och en redig frukost, så när han inte fick tag i någon vind inom tre sekunder efter start så hade skitsvårt att koppla på näsan. Utan han blev totallåst i att han ville ha synlig jaktretning. Men efter ett par stopp och lugnande... hot om livet från mig så sorterade han ut sin egen förvirring och vi avslutade med en ok markering. Där Kråkan den uppmärksamma av oss alla så att Samson vid en "riktig" markering faktiskt lägger på en svanssvängning. Klippan Kråkan!

Samson filosoferar i basen....

Zandor undrar när f-n det är hans tur?

Ultra. Klassens stjärna.

Dagen avslutades med en fast bevakning och Samson noterade snyggt och sen hände det som vanligt, han har ju sitt närrevir kan man säga och när ljudfiggen kommer för nära slår vakten till. Så då blir det skall och jag måste bråka med honom. Men som Kikki säger så när han har tagit sin första ljudmarkering så tydligt som han gör så kommer man ju i verkligheten att flytta honom eller agera på annat sätt.

Hujeda mig! Nu blir det stenhård satsning på plugg i ett par timmar innan vi tar oss an en härlig söndagspromenad :)
Imorrn väntar jobb och tillika sommarlov!!!! Hell yeah!

FAR ÄNDA IN I BALJAN!

Fy djävulen vad det har regnat hela dagen, inte så man skrattar ihjäl sig direkt...
Sparkade ut min kamrat i morse... eller förmiddag och satte kurs mot spårfälten. La ett gediget 1500 meters spår med vanliga 90-gradare och spetsvinklar och styrde vidare mot Jungfrusund och milspåret. Temeraturmätaren visade på hela fyyyyyyyyra tropiska grader. Så najs så man får hicka! Eeeeelleeeeer!!?
Hualigen!
Glen min gamla kollega fick slita hund idag kan man säga, eller vi gjorde det tillsammans. Ingen hund som drog oss idag inte.
Om man säger såhär... På Ekerö så finns det en slalombacke, den jobbar sig milspåret upp på i omgångar från olika vinklar. Kuperat är bara smeknamnet! Med blodsmak i munnen så jonnade jag som en galen iller i spöregn och blåst! GALEN iller! Utan stänkskärm så kan man lägga till kanonskitig... GALEN iller!
Men vi tog oss runt! Dock så är vissa backar så branta att oavsett hur mycket jag slet så stod tramporna till sist stilla. Nu i efterhand så idén att dumpa plan A (som var att gå spåret) för plan B (jonna på Glen) rätt bra. Hade knappast haft blodsmak i munnen av att gå. Plus tidsåtgången hade varit större... Blev så förbannad på mig själv och den dåliga form som jag låtit mig komma i så både en och två säkringar gick när jag plågade mig upp för backarna. MEN upp kom jag i nästan ALLA backar. Just det!
Sen drog vi hem, dumpade Robban och duschade av stackarn, hängde av Glen. Så drog jag och Heffaklumpen till spåret. Jag har en rätt färgglad spårflagga. Den SYNS. Men hur jag än spanade från bilen så såg jag den inte. Undrade i två sekunder om jag blivit dement och skulle öppna förardörren för att undersöka saken närmre.
Då utlöstes jordfelsbrytaren.
Anledningen:

FAAAAR ÄNDA IN I BALJAN!

Någon hade tagit min flagga, sett vart jag gått. Knatat ut och tagit min första apport och ställt flagga och lagt apport enligt ovan.
Att sitta ösregn och koka brukar inte tagga till mig, men nu var det bara att ta sig i kragen. Jag gjorde ett FH 2 påsläpp, eller en kort patrull om man är tjh-nörd -som man är!:)- och Heffa travade iväg. Sen hade vederbörande korsat mitt spår ett antal gånger. Inga problem. MEN mina apporter?
Givetvis har jag gjort en polisanmälan om stöld.
OM man råkar på främmande apporter, just har plockat bort någon annans spårflagga, kan man inte lägga ihop ett och ett och lägga tillbaka apporten? Det syntes ju klockrent på vissa ställen att jag NYLIGEN gått där!!? Att folk klampar i mitt spår gör mig ingenting! Men att sno mina fina rosa apporter i sytt läder!!? Deras egen hund har ju dessutom gått på FEL apport!
OM nu detta är det brottsscenario som har ägt rum... Det är bara spekulationer. Men jag är övertygad.
Som tur var så kom vi i mål, utan slutapport såklart, men jag stannade och belönade med körv.

Sen skämdes min älskling bort av Therese, som vi numera säger GRATTIS till examen till! Nybliven massör med högsta betyg på provet, endast det bästa är gott nog år min prins! ;)

Knorrknorrknorr...

 SOM han knorrar och myyyyser, jag blir sömnig bara av att vara med... Lite träningsvärk hittades men annars så har han musklat sig K A N O Nfint! Såååå jäkla nöjd! Snygg börjar han bli, när han är uppvärmd så spelar musklerna under huden och framförallt så ser det så coolt ut när man ser hur fint han är musklad kring bog. Enda stället där han har lite päls.

Nu plugg. Kul. Ha en härlig lördagskväll!