Vart ska det sluta?

Grym träning idag, skulle inte ha kört utan åkte bara ut på övningsfältet och skulle gå med pojkarna. Men när jag skulle plocka fram vantar från baksätet så tänkte jag "Äh vad f-n" och plockade fram alla koner och lät hundarna sitta kvar i bilen [Ville att Samson inte skulle se var som skulle hända].

Sen ställde jag upp dem på vägen och tänkte att jag skulle skicka till konen från parkeringen [så han inte såg rutan] och sen rutan, allt för att sätta hans ordförståelse och initiativförmåga på prov.
Första skicket var klockrent med perfekt placering i rutan [Han siktar klockrent på vänster bak-konen nu], tänkte att det var väl flax... SÅ mycket kan han inte ha lärt sig av jättekonflikten vi hade i hangaren om det här momentet i lördags. Eller?
Men följande 8 skick gick lika fint, han gjorde perfekta konskick och jag belönade bara dem ibland oxå, älskar hans ordförståelse och glädjen! :)

Sen var det dags att det krånglade lite, kollade av inkallningen och konstaterade läggande hade blivit ställande. Ok gör om igen för att se om det var stress som gjorde tabben. Men nejdå. Så det blev till att gå fram och meddela grabben att det var dags att bruka allvar. Sååå snygga inkallningar med perfekta skiften och med en härligt piskande svans. Just nu är det BARA lycka att träna min pojke.

Kommer på mig själv att tänka att han är typ 4-5 år, men sen slår det mig att han just fyllt 2,5 år... Är det så konstigt att det först nu börjar släppa lite på konfliktfronten? [Han är ju som en instruktionsbok på den fronten]
För ett år sen slet jag mitt hår och förbannade mig själv över att man valt att ha en hane, men såhär i efterhand så har det varit värt alla tårar i ren frustration... Just nu är det värt det iaf! ;)

Det ska bli spännande att se vart vi slutar, när vi sitter i soffan tillsammans om 8 år och äter Ben & Jerry... Vad kommer vi titta tillbaka på då?

En filmsnutt från i höstas, vi repeterade teknik så här ser nu hur vi kört :)

Det blir så långt till ytan.

Ibland så funderar jag på om inte vissa människor bara är helt ur spår, ja alltså... hjulet snurrar men hamstern är död. De chansen att smutskasta högt och lågt på en blogg i syfte att såra och skapa osämja. Jag kan köpa ett man är upprörd [been there done that] och vill få sin mening sagd, men det finns ingen anledning att gå på med osanningar och med dessa satsa på att såra den eller dem som kanske är berörda. Man måste någonstans respektera varandra även om man är bitter, lögner föder bara nya lögner och sen är det en lång nedåtgående spiral... Det blir så långt till ytan.

Man måste inte älska alla, men man MÅSTE respektera alla. Enkelt.

Men man kan alltid säga förlåt. :)

Igår så kom familjen Jönsson till oss och stannade över natten, det är lika underbart att träffa dem varje gång och lika enkelt. Ungar och hundar, allt i en smet. Men alla fungerar tillsammans under mitt och Karros [regeringen] vakande öga så har det verkligen varit en supermysig kväll/morgon där jag fått min bebisdos för en stund framöver ;)

Glömde även att rapportera från Samsons skyddspass, men det gick kanon. Kort och gott. Kanon. :)

R.I.P. Västerarps Quinto

Idag går alla mina tankar till älskade mamma som låtit som trotjänare Pascoe somna in idag, med sin stolthet i behåll fick han i lugn och ro lämna oss.

Du fattas oss vännen... Men nu kan världen andas ut ;)

Älskade Pascoe...

Imorgon blir det träning på gamla F18 i en av deras hangarer, Kicki har fixat så imorgon blir det det första skyddspasset [fasa] på år och dagar. Har en liiiten plan, men vi får se vad Benson har att säga om saken. Är ju inte det största skyddsfreaket, av den enkla anledningen att det är lite småtråkigt... [Nu sliter folk sitt hår och andra säger att jag har en exteriörschäfer och det är därför. Helt fel.] Men jag älskar att klura och få min hund att lyda mig, få min hund att bli en klurande liten parvel som löser ut nya problem eller situationer, älskar när Samson lyssnar till mina andetag och tittar på mig med förväntan på ny uppgift.
Jag älskar spåret för att det är så satans häftigt att spåra 4-7 km genom härket och bärket med min hund med alla möjliga problem på vägen, det är häftigt att be honom spåra varje cm på ett fält och likt en sfinx markera alla föremål med korrekt identitet i halv orkanstyrka. Hundens näsa är min största idol, det är som att säga "Universum är oändligt" i samma mening som "Att spåra"... Jag slutar aldrig fascineras av det en hund kan prestera med näsan... :)
Jag har bara inte hittat det där fascinerande med att köra skydd... Coolt? Tja... Kul? Tja... Men Samson tycker ju det så vi startar lite smått igen, så får vi se vart jag vill ta det i slutändan :)

Sen sitter det fyra personer där ute som vet en liten sanning... Jag är ett kontrollfreak och min hund ett monster ;)

Men jag sätter mitt hopp till att jag kommer att få ett liten skyddsuppsving under våren och sommaren, sen kommer ju Brianlägret [schyst att det heter så... ;)] och eventuellt ett besök neråt Gbg hållet... Sen är det ju annat på gång oxå... Men mer om det en annan gång! ;)

Krama en främling!

Nakenschäfer och påbylsad matte från förra året... Det var rätt mycket snö i fabruari då oxå...

Paus i pluggandet, belönar mig själv med FB och bloggande i exakt 15 minuter. [belöningssystem är inte bara viktiga i hunderiet!]
Hade tänkt att hålla snattran men nu kommer det, allt för att motivera er alla att göra samma sak som jag! Samson är anmäld till sin första elittävling, trots att vi inte har momenten. Galet eller hur!!?
Inte ett dugg om ni frågar mig, jag kände att jag måste kolla av hur hans tävlingsstatus är och min egen för den delen, så man blir av med de tävlingsnerver som kan tänkas komma fram. Att tävla är ju helt rätt medicin för att bli av med skiten.
Jag pyntar helt enkelt 150 spänn för en träning [För jag kommer aldrig få samma situation på träning, hur mycket jag än försöker] och hoppar över det som jag känner för att hoppa. Det är bara att prata med domaren så de har koll på läget. Mina pengar, MIN tävling.

Nu sitter säkert någon och ojar sig över att "åh jag skulle aldrig kunna göra det, tänka vad folk ska säga om det går dåligt. Tänk vad folk ska säga om det går bra"...
Mitt råd! Skit i vad alla andra tycker! Att tävla är inte farligt och ni som kommit ut på banorna har kanske insett vilket härligt gäng man faktiskt kan vara :) Hade jag inte vågat så hade jag aldrig lärt känna många av de goa människorna som jag känner idag. Hade jag inte sagt att jag var orolig för min plats så hade aldrig Jessica erbjudit sig att stanna kvar och träna det med mig. Jag hade aldrig träffat det härliga Enköpingsgänget med en leonberger i spetsen. Eller Veronica och Hobbe... Elisabeth... Jag hade fortfarande haft en IPO 2 att ta mig igenom. Ja jag hade missat så mycket om jag inte vågat och insett att vi är många som sitter i samma båt.
En tävling är BARA en tävling!

SM och VM kan man kanske fundera på om man ska gå ut på, men att tävla överlag... Fan!
Ni som står och tycker vid sidan av, ta er i kragen och prestera själva med samma nervösa känsla i bröstet, innan ni ens yppar ett ord om de modiga som faktiskt befinner sig inne på plan.
Alla kan inte vara döda inombords utan det är faktiskt så att det finns de som alltid kommer att vara nervösa inför tävling... [Jag är en av dem, men jag älskar att må illa och få tävla... Konstigt... Men sant...]

Jag är en sån där som oavsett hur det går på plan för dem som tävlar så ger jag gärna ett ord om det fina sättandet eller en fina relationen... Det finns alltid något! Det kan vara fantastiskt att hunden ens följer sin nervösa matte/husse. Det är värt att berömma en duktig tävlande med!
Peppa varandra, vare sig du känner dem eller inte! Hur hade du velat att folk betedde sig när du spyfärdig klev av plan? Tänk om man alltid hade en Jeanette som stod utanför [ x 7], hade man ens blivit nervös efter ett par tävlingar? Alla hejjade ju på dig ändå, ingen som tryckte ner dig...

På Stora Sthlm så sprang jag fram och kramade om en främmande människa som klev ut schäferringen med en tvåa, anledning? Hon hade gjort sådana bedrifter med sin hund vid sidan av utställningsringen [slog mig och Samson alla gånger, så vi har lite att gör under 2011 om vi inte vill hamna efter...] och jag ville nästan gråta när jag såg hans titlar, hennes tårar och lyckan. Hennes lilla räka till exteriör/brukshane var ett praktexempel på vad en schäfer ska vara! Vilken kvinna! Hoppas jag ser er på SM iår som du sa! Grymt!

Så se nu till att anmäla er, det finns så mycket att hämta ute på tävlingsbanorna! :)

Pungskav och dödläge.

Idag var det inte många knop, upp för att hinna duscha innan vatten och avlopp stängdes av. Sen har det blivit att gå bort till tvättstugan för att gå på dass. Men men.
Korta rundor med hundarna [Quarres stackars pung är sönderskavd av iskristaller] under dagen. Klockan 13:40 åkte jag [för andra gången pga glömd mobil och noll koll på vart fanskap*t bodde] för att plocka upp den där förbannad(e)t trevliga Ante Anterud och in mot stan för att köpa kurslitteratur. Dödläge när hälften av böckerna inte fanns inne. Fan.
750 spänn fattigare [japp och ändå saknas hälften av böckerna] så vände vi hemåt. Men det blir alltid en go stund med asgarv och sarkasm i ofantliga proportioner när man hänger med den grabben, klart värt det. [Han betalade dessutom perkeringsavgiften i garage... hutlöst dyrt!]

Hem och på med dragsele på Samson och koppel på Quarre, när lilleman insett att Samson ogärna drog sitt däck i terrängen så travade han snällt lös bakom det livsfarliga [enligt honom] däcket och därmed undvek vi så kallat pungskav. [inte renskav utan pungskav...]
Måste skaffa tyngre däck... det blir lite tradigt om han inte blir trött efter 4 km... hmmm...

Måste be er alla att kolla in den här bloggen, man längtar så efter att vara tillbaka i Halmstad [Japp trots att jag så gärna ville flytta upp igen så vill jag nästan lika mycket ner igen... de har ju för tusan spårmarker!]

Smakprov på vad som finns på den bloggen, arbetande goldens.... Något för alla ni som håller på med retriver att inspireras av :)

Elitklass!

En underbar dag!
Inledde med en kortis med hundarna och sen en sån där härlig söndagsfrukost, frökusar, avocado, ägg och mängder med te framför ett avsnitt med Två och halv män :)

Sen iväg till Sats och ett pass med Crosstraining [Sjukt jobbigt cirkelträningspass], kom hem nöjd och på ett strålande humör [Mer träning för min del i veckan som kommer] och åt tortellini med chillipesto [gah så gott!]
Sen iväg med Jonas och grisarna till Bro-Håbo BK [Där en glad Nova och Jessica redan stod och körde eliten], Jonas körde med sin Border Collie [Quarre] och Samson fick sitta och sukta i bilen...
Körde 40 minuter totalt, kom på att filma efter 15 minuters kommendering [Jonas fick stå och hojta till oss] och här kommer en liten dokumentation.

Avslutade med SD möte och tvingade hem mamma och Benson på nybakade bullar och kaffe [mjölk för min del]

Great People talk about ideas...

När ni läser detta, vem tycker ni att jag är? Egoboostar för min egen del! ;)
Kan stolt klappa mig på axeln och säga att än så länge så står jag på allas och ingens sida. Skitsnack går bort och åsikter in, men det ska man ha. Man ska stå för dem. Alltid. I do that!
Jag klurar och blir bättre och bättre på att lägga undan oron över vad andra ska tycks om mina tokigheter. My ideas. Jag bli äldre. Gammal rent av. Snart vuxen på den fronten. Fan! Kvinna ta mig tusan! Snart så... :)

Imorgon är det en Jeanette dag. Träning inbokad [endorfin boost inför veckan] och sen ska jag göra slag i saken och ta mig en titt på den där jäkla elitrutan. En dag kvar på veckan [Å ska det bli veckans projekt så...]
Ska slå en signal till en blivande kompanjon på träningsfronten och kolla om vi ska slå våra kloka huvuden [en gravidhjärna och en blondin] i nästa vecka. Alltid kul med nya bekantskaper som är hundbitna :)

Samson är mer mattokig än någonsin! [ok inte som när han var valp... men inte långt ifrån!] så imorgon ska det tittas på position... Vi är helt kassa på det. Totalt talanglösa! Men så är det, vi vet det och vi ska ta tag i det! Det är hans "hit" som jag är skapligt missnöjd med... :(

Sist men inte minst en tjej som går in under Great people, min älskade Hanna! Som idag knep sitt andra 1:a pris i eliten med Whiskey! Grattis tjejen! Jag är så stolt så du anar inte! :)

9 crimes.

Så mysig. Shrek soundtrack.

Idag ska hemtentan bli klar, önska mig lycka till! :)

Dags att kolla på tävlingssäsongen?

Så var det dags att krama kudden, klappar mig själv på axeln efter en dags väl utfört arbete!

Åkte till Bro-Håbo BK och körde någon timme med Mammas gris, men det är bara dirigerings apporteringen som är filmad.
Kom på ett strålande koncept för Mammas gris där jag körde handtecken som orienterande och när jag fick rätt beteende från honom så belönade jag med kommando. Satt som en smäck! Han gillade verkligen att det är han som startar kedjan och han verkade bli stensäker på bara ett par skick. Så nu vilar det i några dagar så får vi se vad det gett. Najs som tusan i vilket fall! Älskar när man får sånda dära klockrena idéer!
Veckan projekt kommer att bli att titta på elitrutan, har ett par riktigt bra idéer tror jag... [men det kan man ju inte veta förrän man provat]
Sen är det kanske dags att kika på tävlingssäsongen... hmmm... [nerver direkt!]

Man får det man beställer...

Samson säger till Quarre att man inte får köra fula trix mot honom, min fråga är varför så många människor inte får göra likadant mot sina hundar? Våga säga NEJ tycker Samson och jag!

Utsikt vid sjön...

Japp såhär ser det ut överallt där vi går... Inte konstigt att alla promenader tar dubbelt så lång tid som vanligt...

Jag måste sluta säga sånt där som i föregående upprörda inlägg, man får vad man beställer och nu blev en stackars människa sönderbiten pga ett omriktat beteende...
Han skulle bara avleda sin "rädda" [hormonstinna/aggressiva] hund med e en godis som han höll framför hunden.
Det var inget dåligt bett genom jacka och vantar... Det pissade blod och jag var tvungen att lägga mina hundar och springa upp och hålla i hunden... stackarn...
Fan jag lider med dessa människor som väjer att leva ett decennium med en sån hund... Han var så förtvivlad och det var inte läge att rekommendera en kurs på HC...
Han mumlade om att "Det har ju blivit bättre, men det börjar bli för många oturliga bett nu... På kursen som vi gick i höstas så vid sista tillfället kunnat gå förbi en annan hund som satt och han drog bara lite i kopplet.. Hur kunde allt falla tillbaka i gamla mönster? Vi vill ju inte säga åt honom och det ska vi inte, han är nämligen rädd..." [otur? Tja... beror på hur man ser det...]
Jag höll hunden medan han lindade ett mer eller mindre avsnörande förband med sin halsduk runt arm och hand, "det håller tills vi kommer till akuten"...
Bara 8 år kvar om han har tur...

Jag stod och tittade efter dem när han traskade hemåt och med den friska handen släpade han sin hund som gjorde utfall efter utfall mot mina hundar som låg så stilla på stigen...
Fan alltså...

Ännu en dag i den gemytliga förorten... :)

Alla hjärtans dag

Jonas gjorde det. Han gjorde det. Han skickade blommor som stod utanför dörren när jag kom hemsläpandes på hans hockeytrunk uppför trapporna... Är i chock så jag kommer inte skriva så mycket mer om det. Chock.

Ett lååååååångt snack med Matilda, hon och Zeke har gjort entré på lydnadsklass 2 banorna och lilleman hade lite hyss för sig. Klura, klura och på't igen. Våga att våga helt enkelt.
Hon fick mig påmind om att min lilla pojke bara är 2,5 år... det bästa är att vi legat på latsidan i ett halvår och ändå så har vi presterat tillräckligt för att täcka minst lika lång tid framöver ;)
Karma... Me like! :)

Pysslar lite hemma... det blir mer och mer hemma... vet inte varför men jag har lixom inte bonat in mig i den här lägenheten, jag trivs som fisken i vattnet men det har inte blivit personligt här... snyggt men kalt på någe sätt...

Ändrade planer för morgondagen, trist men så är det.

Trött... Nattinatt...

Perfekt tajming i tre år!

Egentligen så gillar vi inte andra hundar, men går man kurs för Jeanette så är tydligen det där något man får lägga åt sidan... [Två stjärnor från tävlingslydnaden] :)

Idag så tog jag mig en kaffe på jobbet [japp det hör till ovanligheterna att jag förgiftar mig själv] och på bordet ligger Hundsport som jag bläddrar i och smuttar på min mjölk med kaffe...
Till eftertanke med Anders Hallgren tillhör en av mina favoriter, ett gott skratt förlänger livet som vi alla säkert vet om. [Ni anar kanske att jag är smått upprörd så ni som vill sluta läsa innan jag går in på min åsikt om Mr Hallgren]
Belöna rätt beteende istället för att bestraffa fel var rubriken och jag hoppades att det för en gång skull kanske skulle behandla typ inlärning på lydnadsplan [kanske gamlingen har något vettigt att komma med den här gången?], men det var ju dumt av mig att tro. Den handlade om det enda rätta; "Säg inte nej" för det är helt fel att använda sig av hundarnas eget språk för att på enklaste sätt tabubelägga ett beteende för att sedan låta hunden rikta aktiv uppmärksamhet mot sin ägare för att berömma detta. GALET FEL! [Döööhhhhh!]
Man ska alltså innan man får möte av hund/människa/cykel/katt/barnvagn med tiondels sekunds tajming börja berömma översvallande och belöna med godbitar före och framförallt efter mötet. "Det blir enklare om man tar ut avstånd till den andra hunden". På så sätt belönar man att hunden INTE gör något [BRAAAAAAAAAAAAAAA TÄNKT HALLGREN!]
Visserligen så kan han ha hjälpt mig, för om alla hundar som attackerar mina hundar nu magiskt försvinner upp i skogen med sina ägare som tjoar och hojtar i ren glädje över att deras fd ATTACKHUND blivit en ny hund så lär mina promenader bli rätt behagliga! [TILLÅT MIG SMÅ-LE!]

Med en bra relation uppbyggd från grunden, med tillit och trygghet som stöttepelare slipper att ens hamna i den situationen från början. Det spelar ingen roll om man börjar när hunden är 5 år och ett omplaceringsmonster med nerverna utanpå och livrädd/förbannad på omvärlden [R.I.P. Enja fenja mammas fina], En hundgårdshund som inte sett omvärlden någonsin [Koala bus] eller om man får en 8 veckors valp med knubbisvarning [Samson, Kerro...]

Min fråga är vilka som läser detta och tänker "det ska jag prova"? Eftersom jag vet att allas vår Anders menar på att socialiseringsfasen måste vara komplett, relationen på plats och hunden sund för att hans teori ska vara tillämpningsbar. Vad ska de med RIKTIGA problem göra då?

De sitter på Hundfostran efter att ha läst för många "Till eftertanke" och blivit bittra över att deras understimulerade/översexuella/icke nervfasta hanhund på 4 år inte föredrar deras godbitar och översvallande beröm [trots att de tajmat det perfekt varenda promenad i 3 års tid...] framför en tik som höglöper eller en annan hanhund som kommer bärandes på sin pinne lite för kaxigt...

Bättre tajmat nästa gång!
[När blir Hallgren pensionär? Någon som vet? Hans knubbiga Jack Russel på 15 år som är hans adept har väl gjort det redan?]

En blivande hjältehund!?

Eftermiddagspromenaden blev en rejäl runda, när vi kom ner mot Lillsjön [avsides motionsspår som ligger lite läskigt tycker jag, går bara där med hund] så har jag någon skrika på avstånd.
Jag stannade till och lyssnade igen. Då hörde jag det igen på andra sidan skogen och sen blev det tyst, jag kunde inte avgöra från vilket håll det kom och började springa längst spåret [det lät som en kvinna skrek "hjälp" och sen bara skrek i högan sky] när jag kom ner från höjden så ropade jag till mig hundarna och la Quarre ner och kopplade Samson, vi gick fram ett par meter och så satte jag honom intill mig och gav arbetstecken. Samson var med på noterna och tittade ut i mörkret. [kände pulsen slå i öronen och funderade på vad bötern kan hamna på om man skickar sin hund på en våldtäktsman...] Så kom det igen och Samson lyssnade intensivt och försökte få tag i någon form av vittring, jag gav honom några sekunder att ta riktning på ljudet och släppte sen på honom och sa åt Quarre att hålla sig bredvid mig. In i skogen bar det och upp för nästa höjd, återigen så hörde jag ett lågt skrik och magen knöt sig på mig och jag började fumla efter mobilen som låg i fel ficka givetvis under täckbyxorna. [hoppas bara någon ramlat... hoppas bara...]
Samson flackade lite efter ca 200 meter och jag gjorde en halt och gav honom en chans att säkra riktningen, han lystrade till något men jag kunde inte höra nått [fan vart är mobilen och vad händer där framme som min hund hör?] och jag släppte på honom igen. Vi kom upp på spåret 100 meter senare på andra sidan och nu var Samson het på gröten vill jag lova. DÅ kom det igen ett sjuhelvetes skrik och jag började springa som en galning längst spåret och med mobilen i högsta hugg [touch är inte läge att ha om man springer och ska läsa hund på samma gång...] då skymtar jag en bil på en parkering som ligger avsides med innerbelysningen tänd. Ännu ett skrik men inte lika högt... [Vad händer i bilen??]
Blodsmak i munnen och fram till parkeringen, Samson hade raggen rest och där...

UT UR BILEN RUMLAR TVÅ JÄVLA SNORUNGAR SOM ROAR SIG MED ATT PUMPA BARA BAS I BILEN [antagligen det Samson hörde när jag inte hörde något] OCH SKRIKA, DE SKOJBROTTAS OCH DEN JÄVLA TJEJEN GALLSKRIKER HJÄLP!!?

Jag skällde ut dem efter noter och de var skärrade när de insåg vad jag trott pågick, sen vände jag på klacken med mina hundar. Mötte en löpare som med andan i halsen hade vänt sin runda efter att ha hört skriken. Men jag kunde lugna honom och han valde att springa förbi och prata med ungdomarna. Förhoppningsvis gör de inte om det.

Men trots att jag var rasande så stack det lite i magen av stolthet över att min hund gjort ett kanonjobb... En liten hjältehund egentligen... Jävla snorungar! Men tack för en bra träning inför den dag det gäller ;)

En givande och filosofisk timme i trapphuset med en ICA-kasse

Är han inte en finaste mammas gris? Det är när man ser honom såhär som man inte kan förstå hur det kom sig att man ville sälja honom på senaste träningen... Märkligt...

En ny vecka har tagit fart och med det en ny tanke, har idag levt enligt LCHF.. Gott som f*n och jag ska alltså köra detta i två veckor [som testkanin åt min kära Mikaela och till tjejerna i gruppen's nyfikenhet]
Jag kan redan nu säga att man är en kolhydratsnööööööörd men det lär ge med sig, middagen var ruskigt goood iaf! Lättlagat oxå [Me Like]
Hoppas på resultat på blodsockernivån och på gymmet, med Björn Ferry som inspiration som kammade hem ett OS-guld på LCHF så borde jag minst lära mig åka skidor [skjuta kan man ju redan, tack pappa för att du fick mig att börja med skytte, jag vädrar SM-guld nu!]

Åter så vill jag gärna ha tips och erfarenheter från LCHF, mejla mig eller skriv en kommentar! Snääääääälla! Jag är källkritisk och tänker inte svälja allt jag läst med hull och luva!

Vi får se, vägde mig igår [chock som alltid...] och tänkte göra det igen efter dessa två veckor. Ska plocka ut batterierna i vågen bara... annars är man där och småväger och det är min fälla... [Eller är det bara jag som tycker att det är rimligt att tappa 7 kilo på ett dygn?]
Skola hela dagen, utelåst [en givande och filosofisk timme i trapphuset med en ICA-kasse] och kvällen spenderades sedan med en mattokig Samson som stressar ihjäl sig över mat just nu... [Kortison]

Nu tänker jag krama min kudde och hoppas att det lättar lite med sockersuget tills imorgon, f*n har man klarat en dag så kan man väl klara 13 till?

13 dagar kvar! 13långa jävla dagar utan socker...

Tack för alla grattis och underbara kommentarer!

Jag kan inte riktigt förstå det ännu, det gör jag nog först på årsmötet den 12 mars...

Det känns så gött att få en liten bekräftelse på pappret att vi kämpat på bra under året som var, det har ju inte bara varit medvind. Men när det stormat som bäst har vi lärt oss som mest.
Jag måste åter igen tacka alla som stått vid min sida och hejat, trots att det verkat långsökt det vi tänkt oss och rent av omöjligt. Men ni fanns där för oss i vått och torrt och trodde på oss! :)

Det känns oxå skönt att alla som haft ett ont ord att säga om mig och min hund, vårt sätt att träna och mitt sätt att se på hund... Dessa röster har tystnat allt eftersom och nu kan jag inte höra dem längre...
Tror deras ord bara fungerar som bränsle, det får en att vilja mer, ta sig så långt som det går... :)

Så tack helt enkelt. Det var nog det jag ville komma fram till...Tack ALLA!

Årets Allroundschäfer 2010 heter...

LP1 LP2 LP3 IPO1 IPO2 KORAD Beathalandet Samson


Ett axplock av våra tävlingar under 2010...

2010-03-21 Enköpings BK, Lydnadsklass 3, 1:a pris, domare Krister Christiansson.
2010-04-11 Bro-Håbo BK, Lydnadsklass 3, 1:a pris, domare Marie-Louise Härlin.
2010-08-20 Enköpings BK, Lydnadsklass 3, 1:a pris, domare Krister Christiansson.
Godkänt championat LPIII

2010-05-08 Sk Birka, IPO1, Utbildningstecken, 255 poäng, domare Kjell Ström.
2010-05-29 Enköpings BK, IPO2 Utbildningstecken, 228 poäng, domare Anders Eriksson.

2010-06-13 Erhåller titeln KORAD (499 poäng)
Domare MT: Leif Hjälm och Leif Sundberg
Domare exteriördel: Mats Höglund

Officiell utställning Vallentuna, arrangör SD Stockholm, Bruksklass hanar,
Resultat: B/J KL: 1 B/J KK: 4, domare Mats Höglund
Inofficiell utställning, SSM Skillingaryd, 18-24 mån hanar.

Tack alla ni som stöttat oss på vägen, ni som trott på oss när alla andra sagt att det inte kommer gå...
Tack till mina uppfödare som gav mig chansen att få en sådan guldklimp...

En riktig bruksschäfer :)

Tack Samson för att du är mitt hjärta och själ...

Kharma...


Ps. För icke schäferfolk så kan jag meddela att detta är ett stipendium som delas ut i samarbete med Agria. Man får poäng efter meriter man erövrat under året och poäng beroende på vilka de är. Den som får högst totalpoäng plockar hem stipendiet. That's us god damn it! Ds.