måndag 30 augusti 2010

Det bästa jag vet...

...är ödmjuka och nyfikna människor som är modiga!

Mamma med ett dagisgäng, en hundförare med mycket eget tänk...

För inte så länge sen så var jag och firade min farmors 80-årsdag -hujeda mig älskade farmor, det börjar bli ett par år!- på plats fanns min biologiska far -som jag inte hört eller sett ngt av på... ungefär 17 år- och det krävdes lite av mig för att våga mig dit.

Men det som mötte mig förvånade mig, alla kusiner, farbröder och respektive kramade om mig, grät och nöp en i kinden. Ingen har tydligen gått på lögnerna utan förstått, min största fasa upplöstes och jag kunde njuta av sällskapet och en bit god mat.

Sen bar det av in till stan med Matilda som såg till att mildra efterdyningarna av vad som just hänt.
Lägg till att min egen far inte vågade sig fram ens för att säga hej, han som gjorde det gedigna valet att vända mig ryggen och spenderade inte så mkt mer än ett par minuter under dessa år på telefonsamtal innhållande "jag ringer nästa vecka..." -som egentligen betydde att vi ses på nästa begravning eller om 17 år...-
Men en av mina farbröder sa i sitt tal till farmor och upprepade sedan dessa till mig vid bordet;

-"Jag uppskattar en ödmjuk -empati och förstålse- och nyfiken människa -som är intresserad av mig som männsika-, en som är modig -som vågar- ... När du kom hit idag så visade du att just sådan är du Jeanette. Du kommer gå långt."

Det tog jag med mig, varje gång jag hör orden inombords så ler jag lite. Tänk att dessa släktingar som inte sett mig på allt från 7-20 år ser mig så.

Tänk nu efter själv, hur är den människan som du uppskattar?

Jag håller med Klasse och inser att detta borde vara ett mantra för alla människor, det kanske är svårt att hålla det jämt, men man kan hitta tillbaka, bli en bättre människa. Alla har en dålig dag, men man kan be om förlåtelse och mena det. Enkelt som gatan, människor om inser sina misstag och ber om förlåtelse står högt upp på min uppskattnings-lista.
Eftersom jag ofta tänker hund så kommer en liten tanke här och nu, tänk om alla var just ödmjuka, nyfikna och modiga?
Om alla hade öppna sinnen och med den ödmjukhet som åligger en bra hundförare kunde förstå att vår värld inte är enkelriktad med höga kravallstaket på båda sidor om vägen, det finns tusen stigar som löper in i skogen. Tänk om alla kunde vara så nyfikna att de gav saker och ting en chans och utforskade sin egen förmåga längst dessa stigar, så man på så sätt hittar sin egen filosofi?
Tänk om alla var modiga och vågade stå emot eller upp för det man tycker och tänker, tänk om alla vågade fråga och ifrågasätta? Tänk om alla kunde inse att perfektion i djurvärlden är relativt och bara ta saker och ting för vad de är.

Jag känner några sådana människor, lyckans mig...

Men tänk...tänk bara vilken nation av fenomenala hundförare det skulle finnas då!!?

söndag 29 augusti 2010

Nosar på nya moment...

Från en spårträning i april...

Idag bar det av till Glömsta och lite spårträning, en härlig kontrast till köksrenovering och annat groll som studsar runt i skallen på en.
Samson och jag har legat på latsidan i spårträningen, men det verkar inte haft allt för stor effekt på honom. Jag la ett vanligt ettan spår utan apporter och han tog det kanon, mkt energi och bra fokus, han svarar fint på linan och jag var allmänt nöjd med mammas gris.

Sen bad jag Jonas att knalla iväg med Kong Wubba -Se bilden nedan med Wubba-

Gjorde en kort partullering med spårupptag och sen for vi iväg i skogen, han är så fruktansvärt rolig att springa efter i linan. Det är bara att lita på honom och njuta av åkturen, i slänten mot slutet så gick det lite väl fort för mina ben och jag halvt om halvt rullade ner för backen och Samson var inte sen att hänga på tempot och hoppade genom slyt ut på fältet. Där tog det stopp och han tittade på mig och la in en snus, "jaha då var det dags för krångel" tänkte jag.
Men ut med linan och ett "vart är spåret?" så for han upp i skogen igen och pang på spåret igen, tja... jag hade kort och gott forcerat ur honom ur spåret. Det är dags att ta tag i vikten nu Jeanette... Påverkar det spårresultatet så kanske man när fel ute...
Kul att han är lika nog i skogen som på fält, känns fint att vi kommit så långt i relationen att han verkligen jobbar självständigt och tar tag i problem som uppstår utan att jag måste lägga mig i, han vet vad som förväntas och vad som är rätt.

Sen var min prins trött kan jag lova, perfekt tänkte jag och plockade ut en kon och ställde ut på fältet. Samson satt och kikade när jag undersökte konen och mummlade. Han är så söt när han idiotförklarar mig. Han insåg nog att det var dags att börja nosa på lite nya moment -det tillkommer lite i eliten har man ju hört...-
Tillbaka till hunden och "kommendera", sen följde en mängd skick till "konan" och Samson sprang fram och tillbaka med vissa suck och stön -Som alltid vid nya grejer så ska det fuskas... latmask!-. Men han gör ju som mamsen säger, jag berömde och skickade om och om igen. När han kom in rätt och rundade som jag ville så kastade jag bollen -LYCKAN VAR GJORD!- så började vi så smått gräla om tekniken på "konan" och han gjorde ett kanon jobb igen -vad gör man inte för att körringen ska vara nöjd och bollen kastas?-

Testade tre helomvändningar oxå, har nyligen kommit på tekniken för MIG, helt sjukt att det ska ta sån tid för oss tvåbenta!

Tack alla för en härlig dag! :)


söndag 22 augusti 2010

Kom igen!

Samson's första spår... 8 veckor gammal...

Jag satt och tänkte på ett mejl som jag fick häromdagen som jag tänkte dela med mig av...

Hej!
Du ska ha en grym eloge för din attityd på tränande och tävlande!
Kul att ni fortsätter att tuffa framåt!
Du står för att allt inte är 100% perfekt alla gånger.
Vilket de nästan aldrig är men folk aldrig erkänner det. Du tar de för va de är, ser va du behöver träna på och gör de tills de är fixat!(:

Älskar Samson även fast han får för sig konstiga saker ibland ;)
Positiv inställning till tävlande och tränande helt enkelt :D
Tur det för de finns alldeles för många sådana på tävlingsbanorna & de förstör med än va de gör nytta! Tyvärr men sant!
Kram kram
Tack för ditt gulliga mail, du får vara anonym men vill du inte det så skicka en kommentar!

Jag är brutalt medveten om att folk tycker och tänker om mig och min hund, det har gått för fort är den vanligaste kommentaren och tyvärr så kan även jag höra den avundsjuka som florerar i den åsikten.

Jag sätter min hunds bästa i första hand, jag skulle aldrig kompromissa på den fronten, Samson är mitt allt och skulle det komma en dag då jag märker att han inte uppskattar en tävling så avbryter jag -vilket jag gjort med vissa moment på tävling pga bl.a halka, en tävling är inte värd att min hunds välbefinnande- men det går inte att komma ifrån att det är svårt att skapa en tävlingssituation på träning. För 150 eller 175 kronor så får jag ett träningstillfälle som laddar mina nerver och skapar den situation som man vill att ens hund ska vara högpresterande i.
Hoppsanhejsan så slank en och annan merit in på den vägen, allt tack vare att vi ville se hur vi höll ihop i en tävlingssituation och hur långt vi hade kommit. Tack vare en kanongrund så fixade vi det! -Åt fanders med Jantelagen!- Vi var helt enkelt så bra! Trots att jag trodde att vi hade långt kvar så var vi tydligen klara...

Man KAN låta bli att gömma sig på platsen och nolla momentet, man KAN köra DK och man KAN meddela domaren att man inte gör modprovet eller apporteringen över A-hinder! Man kan göra sin EGEN tävling! Det är du som betalt för att bli bedömd och få ett kvitto på din träning.

Att folk tycker och tänker om din prestation handlar i många fall bara om missunsamhet och ren avundsjuka, man vill inte att andra ska lyckas och man kan inte heller se att andra har en annan inställning till prestation och till sin hunds utveckling.
Kort och gott att du är en individ med kreativitet som ser till att du och din hund kommer framåt i Er utveckling stör dem!

DET kommer gå på röv*n på tävling, SO WHAT!!? Det går ju på rumpan på träning ibland oxå!?
Inte f*n grämer jag mig över det, det är ju bara tänka till och satsa på nästa träningspass!

UT MED ER PÅ TÄVLINGSBANORNA OCH SKIT I VAD FOLK TYCKER, RING MIG SÅ HEJJAR JAG!

Ni som tycker och tänker och snackar bakom ryggen och ljuger för att själva framstå i bättre dager -japp det kommer fram på en gång och uppenbarligen så existerar kharma så grattis till alla dåliga energier som Ni får släpa på- måste nog inse att det är slöseri med tid. Se till er själva och inse att det är er egen brist på ödmjukhet som tvingar er att vara dålig människor. MEN! Alla kan ändra sig, ta chansen och nästa gång ni ser mig kan ni tacka mig för upplysningen -den bjuder jag på-

Uppskatta varandra och glädjen i den sport vi håller på med! Kom igen!

Lycka till och kram på er alla!


lördag 21 augusti 2010

Idag satt LP3 som en smäck! Med en andra placering!

För lite mer än ett år sen stod vi här... Med Lilla My som första och största supporter... -Den som petade in mig på lydnadsplan överhuvudtaget, tack vare dig så har vi nu LP1, LP2 och LP3...-

Först och främst så tänker jag hytta med näven åt folk som inte har vett nog att stå och peppa sin hund med tillrop och klicker någon annanstans än 10 meter från min fjärr! Fy dumma människa!

Nu till fröjden att vi äntligen är har vårt efterlängtade LP3 och en andra placering -härligt med pallplats-, en kanontävling överlag och jag är såååå nöjd! Dock så sänkte två DK på fjärren betyget till en 5:a -tack dumma du som stod där...- men eftersom någon ovan tyckte att vi gjort en så bra tävling i övrigt så fick vi ett 1:a pris med några poängs marginal.

Körde in nytt beteende och kommando på platsen som numera heter "go'natt" och han låg med hakan i backen i nästan tre minuter -på totalt tre pass har vi rett ut det-
Jag analyserade och funderade över vilka minnesbilder Samson kan tänkas ha efter Collie-incidenten på platsliggningen. Sagt och gjort och idag slog han till på en 10 och låg som en klippa - min prins är på väg tillbaka till sitt gamla jag!!!-
Men jag ska inte ropa hej ännu, nu ska det köras in på IPO:t och där har jag lite mer att jobba med eftersom han är så skottk*t -Nackdel med att husse är officer och att man fått hänga på jobbet och skjutningarna- Önska mig gärna lycka till med min envisa lilla mammas gris!

LP1 LP2 LP3 IPO1 IPO2 Korad Beathalandet Samson


Det har blivit en liten samling förkortningar för min lilla tvååring...

torsdag 19 augusti 2010

Samson har bara manliga prylar!


Som tack på förhand så fick Samson en fin present av Malin, nu ska han passa Zandor tills matte kommer tillbaka från Norge. Det har börjat bra, än så länge har bara lillkillen trillat över honom två gånger.. Jonas ska ha med honom på jobbet imorrn oxå, misstänker att Utlandsstyrkan sett sina sista dagar...

söndag 15 augusti 2010

Mental nojja

Samson -6 månader- sover middag på husses mage, tänk om man kunde få ha honom som valp en dag till...

Nollade platsen -gick upp och sprang i panik med blicken fäst på domaren- och rutan - sprang med full ragg rest rakt in i rutan och vågade inte lägga sig för domaren stod för nära tyckte han...-
MEN vi samlade ihop 218 poäng, 10 på sättande under gång, hopp-apport och vittringen Hhoppar och studsar av glädje! Allt slit har gett resultat!-
Hade vi satt resten hade man legat på 278 poäng...

Han låste på domaren som en mentalpatient, men trots att han hade mer eller mindre panik -bokstavligen skenade han till mig på inkallningen från rutan eftersom domaren kunde haft ihjäl honom..- så skötte han sig riktigt bra hela tävlingen igenom.

Trist med det fria följet var att vi fick 7,5, lägsta på länge men det är ju smaken som avgör vad domaren sätter. Men som Elisabeth -Ojsans matte- sa "Han är ingen glädedomare" så jag är supernöjd och gottade mig åt kritiken en bra stund.

Han hade fart och energi rakt igenom, han är nästan perfekt i alla avseenden utöver platsen -som måste jobbas på... undra om man kan få tag i Collie-kvinnan som såg till att förstöra den...grrrr...- han gör ALLA moment och nollar vi så är det för att han inte sett rutan och springer och letar, vilket ger DK och slutligen nolla -vilket det blir om man överstiger antalet kommandon det ska vara- eller att han är orolig på platsen, han har ordförståelsen som ingen annan och är taggad som tusan på alla korta moment, metallen blev en 9 idag för att han hade för hög fart ut och trots att han försökte så kunde han inte stoppa sin ponnykropp och greppa den på utvägen.


Neh nu ska jag njuta av lite film och slänga mig i sängen så snart tröttheten kommet smygandes...

Har lite planer för platsen så det ska nog lösa sig i slutändan, han är inne i sin mammigaste period någonsin så jag håller tummarna för att vi just nu ser vår sista mentala nojja från hans sida.

Varför kan de inte vara vuxna over all vid 1 års ålder?

lördag 14 augusti 2010

Som en slagen hjälte...


Svårt att tro att man var så satans pigg för 4 timmar sen... Nu blir det sova och kurera... Tack underbara Matlida för en härlig natt och allt stöd efter en ganska omtumlande kväll:)

torsdag 12 augusti 2010

Nu är det klart!


Jag kommer att byta ras, härmed är det beslutat att bullmastiff blir mitt nästa väl. Framförallt för att de är smidiga och snabba som attan, här finns många öppningar in i fartsporter som agility och freestyle, även IPO:t kommer att bli dominerat av mastiffer! Håll utkik efter mig och min bulle, OM ni hinner se oss ens! Kanske har vi redan passerat!;)

tisdag 10 augusti 2010

Golvlagsfest?

Ett litet "före"-kollage följer nu... Vackert som tusan va? :S





Taklagsfest är ju en sak, men vårt tak satt på plats 1967 så den som vill fira det är något sen... Men vill man så får man juh! Nu ligger nästan hela golvet på plats, det är så fint! Jonas är en fena på det här med att fixa!
Igår var Andreas här, så gulligt att dyka in sent på kvällen för att hjälpa till och imorrn kommer han igen... DET är genuint snälla och hjälpsamma människor som gör så. Hoppas verkligen att vi kan hjälpa honom och Camilla med ngt -skjulen byggde han ju själv... Men det ryktades om ett A-hinder...-

Ah well, jag hoppas kunna bjuda in närmast sörjande på en liten bit mat/golvlagsfest -japp så får det bli, än så länge har vi inte bygglov för 20 kvm till som matsal...- så snart allt är klart! Dock så är det som alltid en massa pill som ska till innan man är helt klar, man tänker inte riktigt på alla detaljer som "bara" ska till MEN som tar en förbaskad tid i anspråk?

Hur som så kommer köket att vara brukbart imorrn som det ser ut nu -ropar dock inte hej ännu...-

Hoppas hinna med en snabbis på träningsplan med Samson, min lilla gris som lär sig oooooofantligt fort om han fått missa på tävling -Får man inte ställa sig för att sedan göra en egen fjärr Ligg->Stå->Sitt->Ligg på platsliggningen?-


söndag 8 augusti 2010

Saknar dig gumman...

Letade förebilder på köket och hittade en av de sista bilderna på Enja...

Oftast så påminns jag om henne varje dag, ett gruff á la Enifenibus från Samson, varje gång han vänder sig om åt vänster på promenaderna -den vanligast vändningen- precis som hon, charmlooken som han annamat och numera bemästrar fulländat -det var värre med det förr...-
Sen fick vi Qvarre, en manlig Enja, med samma lugn och tålamod redan nu...

Du finns där tjejen min, det finns något som har sett till att vi alltid ska påminnas om dig... Min första egna hund och bästa vän i alla väder...

Dina hyss lever kvar och kommer alltid finnas med i mina hundar, de tar över dina trix och oavsett vad så finns du kvar. Nu. Alltid.


En liten uppdatering...


Pappa som ska såga i bänkskivan:)

lördag 7 augusti 2010

Stulen bild på Samson's pappa... finaste nallen i världen som oxå har en matte som heter Jeanette...

Köket börjar ta ordentlig form, idag kom alla skåp på plats och imorgonbitti kommer pappa och sågar i den dyyyyyra mått beställda bänkskivan -Den vågar vi inte röra själva...-
Idag blev det till att slänga massa på tippen -Vart kommer allt skräp ifrån??-, en sväng till K-rauta och köpa golv och vi kom även fram till vilket kakel det blir -blankt vitt och svarta småttisar...-, sen avslutade vi med lite hundträning i regnet med Mor, Benson, Sissi och Malin som är riktigt på hugget över tiden, Smason klantade sig och var en latmask så det blev mest utvecklignssamtal över tiden -kändes det som iaf- så nu väntar vi snällt på nästa pass för att se om han fattat galoppen.

Längtar tills lägenheten är helt klar, kan knappt föreställa mig hur det kommer att kännas att inte ha ngr "måsten" hängades gällande byggprojekt... Tänk att bara glida ner i soffan och njuta av helgen? HUR skönt skulle inte det vara?

Det har blivit lite dåligt med bloggandet på sista tiden, ni som vill ha bättring på den fronten får skicka in en kommentar!

Imorrn ska jag försöka få in lite bilder på köket iaf...

Kram på er!

söndag 1 augusti 2010

Tävlat och nollat som f***n på Södertälje BK

Samson liten skit på 7 månader... Mmmmmammas gris...


Sittande i grupp - 0
-Med en suck la han sig ner 3 sek innan tiden var ute-
Platsliggning - 0
-Mammiga hundskrället reste sig, kom på att man inte fick lämna och la sig ner igen, tur att man har folk som rapporterar hur det gått till så man inte hade varit glad i hågen för en lyckad plats...-
Fritt följ - 8,5
-Fick hjärnsläpp och körde ett "fot" i en vanlig "höger-om-halt"-
Sättande under gång - 8,5
-Säkrade och gick lite långsammare...-
Inkallning med ställande och läggande - 7
-Tar 2 steg innan han stannar och DK som följd på detta...-
Sändande m plats och inkallning - 0
-Hur går det när rutan står 3,5 meter från ett skjul (tävlade på en IPO-plan) och hunden skickas mot dem båda? Jo en skyddshund ronderar hellre än att gå in i rutan... Solklart!-
Apportering över hinder - 9
Ställde upp för nära hindret och han hann inte korrigera sin ingång utan fick tvärnita framför mig när han kom i galopp, dvs snett sättande framför...
Apportering av metallföremål - 10
-Inget att klaga på, galopp ut och in med perfekt avlämning och avslut.-
Vittring - 6
-Tar upp rätt, släpper och luktar över alla en gång till innan han kommer in...-
Fjärrdirrigering - 8
-Dk stå-->sitt eftersom jag tränat mkt på att han inte får falla bakåt och sätta sig. LIMMA baktassarna helt enkelt, fick frågan från elitekipagen (två SM ekipage) hur jag tränat... -

Kul med alla gamla godingar som alltid är ute på samma tävlingar, tack för idag och bättre lycka nästa gång! Vi skrapade inte ihop ett enda förstapris idag... men det är ju bara för att vi trivs så bra ihop och inte vill sluta tävla tillsammans! :)

Många skratt blev det och man blir aldrig så medveten om vad man faktiskt behöver träna på som man blir på tävling... I mitt fall trygget på platsen -han är inne i ngn fas nu som tog sin början i Skillingaryd...- och att ställa upp rutan bredvid skjulet och träna ordförståelse...